Det händer mycket inom området för diabetes och därför ser jag med spänning fram emot att få intervjua Kerstin Brismar, överläkare och professor på Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi på Karolinska Institutet i Stockholm.
Vilken är den vanligaste formen av diabetes?
De vanligaste diabetesformerna är typ 1 och typ 2 diabetes, säger Kerstin Brismar, överläkare och professor på Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi. I Sverige har cirka tre till fyra procent av befolkningen diabetes, de flesta är över 45 år. Ungefär 90 procent av alla diabetiker har typ 2 diabetes. Det finns ungefär 7.500 barn (under 18 år)med typ 1 diabetes.
Vad är orsaken till typ 2 diabetes?
Typ 2 diabetes är ärftligt till 90 procent och det är en polygen sjukdom, det vill säga att många olika gener är ”sjuka”. När det gäller typ 2 diabetes är det mycket vanligare att det finns i släkten än vid typ 1 diabetes. Vilken livsstil man har spelar en viktig roll men man får inte diabetes om man inte har anlag (genetiska förändringar), trots till exempel kraftig övervikt. Om man däremot sköter sin kost, håller normal vikt och motionerar behöver man inte få diabetes, trots att man har anlag.
Det är lika farligt att inte röra på sig som att gå upp i vikt. Detta för att man får minskad insulinkänslighet i muskler vid såväl inaktivitet som vid övervikt och då inte kan ta hand om sockret.
Vilken typ av behandling får typ 2 diabetiker?
Den primära behandlingen vid typ 2 diabetes är kost- och dryckesförändring samt motion. Dessutom är det viktigt att lära sig hantera sin stress och ha en god sömn. Både kondition och styrka är viktigt. Kerstin Brismar rekommenderar styrketräning då det är lättare för fler att utöva, framför allt för de äldre eftersom man kan göra enkla övningar hemma.
Om man som typ 2 diabetiker är överviktig och ändrad livsstil inte hjälper behöver man tabletter mot insulinresistens. Man kan senare bli tvungen att lägga till en tablett för att öka betacellernas insulinproduktion. Efter femton års behandling räcker inte tabletterna och man behöver insulinspruta.
Om typ 2 diabetiker går ner i vikt kan deras diabetes ”försvinna” och de kan slippa tabletter och insulinsprutor. De kommer att ha kvar sina diabetesanlag men tack vare bra kost och motion klarar de att hålla symtomen och det höga blodsockret borta. Detta kan ske även efter 10-15 år med diabetes.
Vad är orsaken till typ 1 diabetes?
Man vet inte exakt orsaken till typ 1 diabetes, säger Kerstin Brismar. Det finns genetiska anlag, men även om man har dessa behöver man ej utveckla diabetes, menar hon. Till exempel om en enäggstvilling får typ 1 diabetes behöver inte den andra få det, fortsätter Kerstin Brismar. Många som får typ 1 diabetes tycker att det är konstigt att inte någon annan i släkten har det, påpekar hon. Man har sett att i länder där man har fler tarmsjukdomar har man färre typ 1 diabetiker, säger Kerstin Brismar.
Fakta typ 1 diabetes
För att få typ 1 diabetes krävs det både genetiskt anlag och miljöpåverkan i form av exempelvis:
1) virusinfektion som påverkar betacellerna
2) att vi har det för rent i dag jämfört med förr (den så kallade hygienhypotesen)
3) att vi idag har för lite tarmbakterier
4) snabb viktuppgång/tillväxt
5) svår stress som exempelvis vid ett dödsfall.
Vilken behandling får typ 1 diabetiker?
Typ 1 diabetiker behöver få insulin via spruta eller pump, annars dör de. Pump är vanligast för de mindre barnen. Fördelen med pump är att man slipper sprutstick och att man kan hålla bättre sockerkontroll, då insulindoseringen liknar den fysiologiska insulinfrisättningen mer. Pumpen kan även styras med en sändare på avstånd av föräldrarna.
Även för typ 1 diabetiker är det viktigt att ha goda sömnvanor, äta bra kost och motionera för att må bra i sin diabetes.
Vad är på gång för framtiden?
Just nu testar man på flera håll i världen ett insulin i tablettform att ta till maten, säger Kerstin Brismar. Då måste man dock ändå ha en långverkande insulinspruta på kvällen. Man har sett att insulintablettter fungerar bra på hundar och på friska människor, så man är mycket hoppfull att det ska ha effekt även på diabetiker, fortsätter hon. Denna tablett fungerar ”smart”, det vill säga att den tas upp av tarmen och går direkt till levern, dit insulinet normalt går från bukspottskörteln när vi äter. Detta insulin kan troligen finnas på marknaden för patienter om tre till fyra år.
Ta reda på om du har anlagen
Man kan ta reda på om man har anlag, det vill säga förhöjd risk för att få typ 2 diabetes. Då går man in på hemsidan www.diabetes.fi/svenska och ”Testa din diabetesrisk”. Här svarar man på frågor kring kost, motionsvanor och BMI med mera och får sedan ett uppskattat riskvärde. Är man i riskzonen bör man ändra livsstil.
Vad kan diabetiker göra själva?
Blodsockermätare har bidragit till att diabetiker själva kan lära sig vad som påverkar blodsockret och de kan även skriva in värdena på datorn och få kontroll på blodsockret över tiden. Detta mäter man när man själv vill, genom ett litet blodprov i fingret.
Numera finns även kontinuerliga blodsockermätare där blodsockret mäts och registreras automatiskt var femte minut. Patienterna lär sig då att förstå varför blodsockret svänger och lär sig se trender under dagen. Tyvärr är det dyrt med sensorerna till dessa blodsockermätare, vilket gör att de inte används i någon högre utsträckning.
För lite sömn påverkar insulinkänsligheten, vilket gör att det är viktigt att som diabetiker sova sina timmar på nätterna. Den självupplevda hälsan är av stor vikt och därför är det bra om diabetiker jobbar på att ha ett positivt tänkande. Rökning påverkar också insulinkänsligheten negativt, vilket ökar risken för bukfetma och då även diabetes. Kaffe har visat sig vara bra i förebyggande syfte för typ 2 diabetiker. Det är ämnen i kaffebönan som påverkar framför allt betacellsfunktionen positivt.
Vad har skett inom diabetesområdet de senaste åren?
Man har nyligen sett i en doktorsavhandling att alla komplikationer vid typ 1 diabetes, exempelvis amputationer och hjärtinfarkt, har minskat med upp till 50 procent det senaste decenniet, säger Kerstin Brismar. Detta beror sannolikt på bättre behandling och striktare målvärden för behandling av diabetiker, menar hon. Det är ett resultat av bättre kontroll av blodsocker, blodtryck och blodfetter, fortsätter Kerstin Brismar. Det är numera lika lätt att bli gravid och föda friska barn för typ 1 diabetiker som för vilken kvinna som helst, vilket inte var fallet tidigare, påpekar hon.
Vad sker inom forskningen?
Sverige ligger i framkant vad gäller forskning inom detta område. Kerstin Brismar tror ljust om framtiden och patienterna lever längre och längre.
Man forskar på nya vacciner. Målet är att hitta ett vaccin mot antikropparna som förstör betacellerna i immunförsvaret, säger Kerstin Brismar. Om man kan gå in tidigt med ett sådant vaccin till rätt person kan man troligen förhindra diabetes eller få en mer lindrig sjukdom med färre komplikationer, fortsätter hon.
Man söker kunskap om orsaker till störd insulinfrisättning från betacellerna vid typ 2 diabetes och hur detta skall behandlas. Forskning om komplikationer vid diabetes är också en viktig del. Att diabetiker ska slippa amputation, tidig hjärtinfarkt och behov av dialys på grund av njurskador.
Tidigare har man ansett att typ 2 diabetiker är lätta patienter jämfört med typ 1 diabetiker och därför sköts de av husläkare (specialister i allmänmedicin) och ej av diabetesspecialister, säger Kerstin Brismar. Typ 2 diabetes, det vill säga cirka 90% av alla diabetiker, är ofta svårare att kontrollera än typ 1, därför finns ett behov av att utbilda läkare och sjuksköterskor inom öppenvården så att de klarar av detta, menar Kerstin Brismar.
Faktaruta Diabetes:
Typ 1 diabetes – då förstörs de insulinproducerande cellerna helt. Patienten måste få insulin för att överleva.
Typ 2 diabetes – betacellerna (insulinproducerande celler i bukspottkörteln) kan inte producera tillräckligt med insulin när vi behöver det, till exempel när vi äter. Signalsystemet som styr när insulin ska produceras fungerar inte. Dessutom har insulinet sämre effekt, så kallad insulinresistens. Insulinresistens i fettväven gör att fettet rusar ut i blodet och fettsyror kommer till levern och musklerna där de lagras och påverkar insulinkänsligheten negativt.
Boktips:
Diabetes av Kerstin Brismar, Gunnel Viklund, Eva Örtqvist, Claes-Göran Östenson och Michael Alvarsson
Hur är det att drabbas av en livslång sjukdom som diabetes, och hur blir det att leva med denna sjukdom? Om man är barn eller tonåring, om man är kvinna eller man? Några av Karolinska Institutets framstående forskare ger sin syn på vad det innebär att få denna diagnos och hur man kan inrätta sig så att livet ändå kan gå vidare.
Pris: 176 kr
ISBN: 978-91-85565-05-4
Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning, www.diabetesfond.se, har som främsta mål att stödja forskning kring diabetes och dess följdsjukdomar. Här kan du även få tag i boken Diabetes.
