Några små kärnor förbundna av en knippe nervtrådar i främre delen av hjärnan styr människans drivkraft att överleva och fortplanta sig. Tillsammans kallas de belöningssystemet. Systemet skapar en välbehagskänsla för att vägleda människa och djur att upprepa saker som är bra för artens överlevnad, till exempel äta, träna och ha sex.
Sedan flera år tillbaka intresserar belöningssystemet också beroendeforskare. Alkohol och andra droger har förmåga att inte bara att aktivera utan också bygga om systemet och på så sätt skapa helt nya drivkrafter. Faran är att alkohol och flera andra droger ger en alldeles för stark respons. Belöningen slår med råge den känsla som framkallas på naturlig väg. Upprepas den konstgjorda aktiveringen vid flera tillfällen kommer hjärnan hos lite drygt tio procent av oss att reagera på ett mycket speciellt sätt. Belöningssystemets struktur byggs om och tycks bli hyperaktivt.
Vissa forskare menar dessutom att beroendet förändrar vår naturliga impulskontroll. Resultatet blir att vi gör sådant vi egentligen vet att vi inte borde. Det enda som driver och upptar tanken är att mätta belöningssystemet. Ett beroende har utvecklats.
Hjärnan förändras
Trots dessa tydliga förändringar, både i nervaktivitet och signalämnen lever än i dag fördomen att alkoholberoende hör samman med bristande karaktär eller sociala problem.
Ett problem inte minst för den drabbade som många gånger inte är medveten om vad som håller på att ske. I takt med att hjärnan förändras också personligheten. Möjligheten att dra konsekvenser av det som sker när vi dricker är så begränsade att situationen bara framstår som kaotisk.
Förändringarna i hjärnan tar dock tid på sig och vägen in i ett beroende följer ofta ett bestämt mönster. Bruk av alkohol följs av missbruk som följs av beroende. Den som får möjlighet att bryta i tid har mycket att vinna. Susanne Ödmark är informatör vid Alkohol- och drogberoendecentrum Alfagruppen.
– Det är inte ovanligt att man använder alkohol som tröst i svåra perioder, som vid dödsfall eller skilsmässa. Många går ner en kortare period men kommer på fötter av sig själva, då handlar det om missbruk som inte utvecklats till beroende, menar Susanne Ödmark. Att våga signalera till den vän eller arbetskamrat som avviker och som man oroar sig för, är viktigt menar hon.
– Många gånger avhåller man sig från att kommentera någons drickande i rädsla för vad person ska tro, säger Susanne Ödmark. Faktum är att en sådan signal från omgivningen kan komma i ett avgörande skede. Bara att tala om vad man ser kan bli den signal som får personen att inse vart situationen är på väg, innan beroendet hunnit utvecklas.
– Det är aldrig fel att säga ifrån men det krävs mod, menar Susanne Ödmark.
Beroendet utvecklas gradvis
Det är inte bara strukturer i hjärnans belöningssystem som förändras i takt med att beroendet utvecklas, det gör också sättet vi handlar, känner och tänker. Alfagruppen delar upp utvecklingen av beroendet i tre olika stadier.
Första stadiet kännetecknas av en inre förändring. Personen känner skuld och skam och förnekar att alkohol är ett problem. Intalar sig att det inte finns några som helst hinder med att sluta. Personen söker tillfällen att kunna dricka för sig själv. I andra stadiet börjar livsstilen förändras.
Omgivningen misstänker att något inte är som det ska. Personen skyller ofta på andra och ljuger i situationer där det skulle vara lättare at tala sanning. I det tredje stadiet tar beroendepersonligheten överhanden. Alkohol ger inte längre samma effekt som tidigare. Personen börjar agera på ett sätt som inte alls är likt henne eller honom. Ångestattacker och vredesutbrott är vanligt. Förtvivlan, skuld och skamkänslor likaså.
Anhöriga förändras också
– Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är den anhöriges fel, ingen familjemedlem har någonsin orsakat alkoholism, säger Kristina Tingvall enhetschef vid Alfagruppen i Göteborg. Behovet av att kontrollera, oro och skam skapar en stor otrygghet och gör att familjemedlemmar följer ett egen utveckling parallellt med den beroende. I första stadiet kretsar allt mer kring den beroende i familjen. Hur är det i dag, hur mår hon eller han? Även de anhöriga förnekar och tolkar signalerna som inbillning eller överreaktion.
I andra stadiet ökar behovet av kontroll, samtidigt börjar de anhöriga rucka på sanningen när omgivningen ställer frågor om hur det står till. I det tredje stadiet upptar de anhörigas behov att kontrollera den beroende all tid. Det är omöjligt att koncentrera tankarna på det egna arbetet. Vredesutbrott växlas med skam- och skuldkänslor. Enligt Alfagruppen är den anhöriges förändring en normal reaktion på en onormal situation, ett sätt att helt enkelt överleva den svåra stressituationen.
– Skammen får de anhöriga att själva försöka kompensera genom att ta lite mer ansvar säger Kristina Tingvall. Hon menar att det är en farlig att väg gå. Det blir lätt en ond cirkel där man väljer att blunda för att den beroende inte ens med viljans hjälp kan förmåga sig att dricka mindre.
– Sök hjälp, ring och tala med en alkohol- och drogbehandlare, säger hon. Om problemet sväller i familjen och tar allt mer energi är det mycket viktigt att få slippa bära det själv.
Beroendet ”demokratiskt”
Den vanligaste drogen bakom ett beroende är alkohol och man räknar med att mellan tio och femton procent av Sveriges befolkning är drabbade. Till Alfagruppens behandlingsanläggningar kommer enbart dem som utvecklat ett beroende av alkohol eller andra droger.
– Beroendet är ”demokratiskt”, det gör ingen skillnad på ålder, kön, samhällsklass eller utbildningsnivå, menar Susanne Ödmark. Många som kommer till behandling gör det efter påtryckningar från arbetsgivaren. Inte sällan har de ett tjugo- kanske trettioårigt beroende bakom sig.
Tolvstegsbehandling
Alfagruppen använder sig av Minnesotamodellen, som i sin tur bygger på den så kallade tolvstegsbehandlingen, en metod som i forskningssammanhang visat sig vara mest effektiv mot beroende av droger.
Att anhöriga döljer och slätar över alkoholberoende är en normal reaktion på en onormal situation menar Alfagruppen, rehabiliteringcentra för alkohol- och drogberoende. Rehabiliteringsperioden inleds men en månads internat, Kristina Tingvall menar att gruppsamtalen har en mycket stor betydelse för utvecklingen.
– Som beroendesjuk har du varken överblick över din situation eller tillgång till din historia. Livet är lika otydligt som ett tusenbitarspussel uthällt på golvet. Genom att höra andra berätta om sin situation får du möjlighet att lägga pussel, bit för bit berättar Kristina Tingvall.
Att lära av misstag är ett faktum eller beteende som styrt människa och djur i alla tider. När vi är tydligt berusade saknar hjärnan just denna förmåga, något så självklart som att inte göra om samma misstag finns därför inte.
– De beroendesjuka kommer till oss med en stor rädsla och känsla av att något är fel men kan inte sätta fingret på vad det är, menar Kristina Tingvall. Förändringen i belöningssystemet skapar i sig en enorm drivkraft att fortsätta dricka. När vi inte har tillgång till funktionen ”lära av ett misstag” får drivkraften inte heller sin naturliga motvikt. Förnuftet, impulsen att kontrollera och stå emot begäret saknas.
– Först när är man lyssnar till andra berättelser och får kunskap om vad som sker med kropp och hjärna när ett beroende utvecklas är det möjligt att förstå sina egna känslor och tankar. Därefter är det möjligt att ta ansvar för sitt eget liv, menar Kristina Tingvall.
Efter fyra veckor på internat i Uppsala eller Piteå fortsätter behandlingen under elva månader med samtal och möten hos någon av Alfagruppens mottagningar ute i landet. Verksamheten bedrivs också som öppenvård på flera ställen i landet.
Beroende som en allergi
Susanne Ödmark menar att alkoholberoende ofta kopplas samman med bristande karaktär och sociala problem.
– En viktig uppgift i vår behandling är att få patienten att inse att beroende är en sjukdom som man med hjälp av ett antal verktyg kan hantera och att det därefter gör att leva ett ”normalt” liv med inre välbefinnande. Förutsättningen är total avhållsamhet.
Enklast vore det naturligtvis om man kunde ”lära sig” att dricka ett glas vin eller ta en öl i sociala sammanhang men enligt beroendeforskare är det i princip omöjligt. De flesta att falla blixtsnabbt in i samma begär även efter en liten mängd alkohol. Orsaken är de förändrar som hjärnan genomgår under det att beroendet utvecklas.
– Enkelt kan man likna alkohol- och drogberoende vid nötallergi, säger Susanne Ödmark. Inte är det väl någon som frågar om du inte ska testa en liten jordnöt för att se om allergin gått över?
Hur mycket alkohol är ok?
Stämningshöjande, muskelavslappnande och lite lugnande – få handlingar eller ens mediciner slår alkoholens förmåga att lösa upp stress och markera skillnaden mellan arbete och fritid, vardag och fest. Över 97 procent av den svenska befolkningen njuter av alkohol någon eller några gånger varje vecka och konsumtionen kryper stadigt uppåt i det alla beskriver som Medelhavsdrickandet. Vid vilket mängd går gränsen där alkohol slutar vara hälsosamt avslappnande och istället skadar kroppen?
Alkoholforskare har enats om att en riskfylld konsumtion för män ligger på tre flaskor vin eller 9-12 burkar starköl eller 75 centiliter starksprit per vecka. För kvinnor gäller två flaskor vin eller 6-9 burkar starköl eller 50 centiliter starksprit.
Ett eller två glas vin till middagen är för fransmännen fullt naturligt, för oss är en drink före och en halvflaska vin till helgens middag lika naturlig. När vi dricker på både franska och svenska går vi lätt över gränsen för vad kroppen mår bra av, vilket är det samma som alkoholmissbruk.
Susanne Ödmark betonar tydligt att missbruk inte är det samma som beroende men väl en farlig balansgång, risken är markant högre att alkoholen lägger grunden till en förändring av hjärnans belöningssystem och därmed ett beroende.
– Det råder inget tvivel om att den ökade konsumtionen av alkohol kommer att leda till att fler människor drabbas av alkoholberoende, menar Kristina Tingvall. Hennes råd är att ställa sig frågan om det blir som man tänkt sig när man dricker. Är det trevligt eller om det händer saker man inte planerat?
