Studien om psykisk ohälsa bland flyktingar och nyanlända är en av de största i sitt slag, även internationellt sett.
Behov av att utveckla vården för flyktingar
Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola och vetenskapligt ansvarig för projektet, säger att resultaten indikerar att det finns ett tydligt behov av att utveckla vården, dess resurser och tillgänglighet för flyktingar.
Det gäller även för de syrier som klarat asylprocessen och fått uppehållstillstånd. Den psykiska ohälsan kvarstår nämligen efter det, något som syns i studierapporten.
Psykisk ohälsa vanligast bland kvinnor
Resultatet visar att var tredje person som lämnat Syrien och tagit sig till Sverige dras med ångest eller depression. Kvinnor över 35 år är de som uppger att de mår dåligt.
Rent generellt är det också kvinnor som brukar uppleva psykisk ohälsa i högre grad. Fredrik Saboonchi säger att det har sina förklaringar. Han syftar till exempel på de förutsättningarna och sociala roller och relationer som kvinnor lever under.
Socialt stöd viktigt
Andra resultat från studien är att nästan alla tillfrågade uppgav att de varit utsatta för någon typ av traumatisk händelse i sitt tidigare hemland eller under sin tid på flykt. Bland nyanlända från Syrien uppgav drygt 30 procent att de blivit utsatta för tortyr.
Fredrik Saboonchi pekar också på att den sociala aspekten spelar in. De har ingen de kan anförtro sig till eller be om hjälp. Den sociala tryggheten är borta, vilket försvårar återhämtningen vid svåra livshändelser. Samtidigt vill man inte att vi ska traumatisera alla flyktingar. För många räcker det med trygghet, stabilitet och stöd.
Fakta om studien
I studien deltog över 1 200 nyanlända från Syrien, samt cirka 200 asylsökande, som alla fick svara på frågor om sin hälsa. Personerna anlände till Sverige mellan åren 2011 och 2013, det vill säga innan den stora flyktingströmmen 2015.
