Långvariga eller svåra psykosociala påfrestningar i miljön finns hos många barn med depression. Ofta handlar det om problem inom familjen. Att som barn ha upplevt våld i familjen ser ut att öka tendensen till självmordshandlingar. Ungdomar som varit utsatta för sexuella övergrepp har förutom depression ofta en beteendestörning och inte sällan ett självskadande beteende.
Påfrestningar orsakas av dels utsatthet i kamratgruppen, dels krav som barnet inte kan leva upp till. Mobbing sker ofta utan att vuxna vet om det och kan resultera i depression. För barn med så kallade dolda handikapp, såsom dyslexi, ADHD och DAMP, blir vanliga krav till överkrav, som de inte kan leva upp till. De får ofta perioder med depressiva symtom.
Förlopp och prognos
Tidigt debuterande depressioner har en hög frekvens av återinsjuknanden. Unga återinsjuknar i 90 procent av fallen, 50 procent redan inom tre år. Depressionen sätter spår i form av lägre utbildningsnivå och sämre yrkeskarriär. Dessutom visar det sig att dessa ungdomar inte bildar familj lika ofta som andra och att de får färre barn. Depressioner i unga år medför allvarlig risk både för beteendestörningar, personlighetsstörningar och missbruk.
Hur vet jag om mitt barn är sjukt?
För att ställa korrekt diagnos behövs alltid ett samtal på tu man hand med en läkare, oavsett barnets ålder. Barn och tonåringar skyddar annars lätt föräldrarna från de svåraste beskeden, till exempel självmordstankar och självmordsförsök.
När det gäller barn behöver man få barnets känslouttryck och beteende beskrivna av föräldrarna. Även ett äldre barn kan ha beteenden som barnet inte vill kännas vid eller inte är medvetet om. Tonåringar kan kanske själva ge tillräckliga uppgifter, men det är även då en klar fördel att få föräldrarnas beskrivning. I synnerhet gäller det pojkar i yngre tonåren, vilka har svårt att beskriva sig själva och ofta är förnekande. Här behövs många gånger även lärares beskrivning.
Det är viktigt hur det går i skolan. Om barn och föräldrar önskar kan lärare eller skolsköterska kontaktas. Annars har föräldrarna ofta fått rapporter från skolan och kan förmedla dessa.
Självskattningsformulär för barn & tonåringar
Tonåringar fyller gärna i självskattningsformulär. Det brukar bidra till att de känner sig sedda och rätt förstådda. Det finns också formulär för barn. Små barn kan på ansikten med olika uttryck peka ut hur de känner sig.
Svenska versioner av självskattningformulär som vanligen används är:
För barn: CDI (Child depression inventory).
För tonåringar: BDI (Beck´s depression inventory) och Birleson´s frågeformulär om depressiva symtom.
Symtom hos barn- och tonåringar
Symtomen på depression utvecklas utifrån olika åldrars sätt att tänka och uttrycka sig. Ju yngre barnet är, desto mera fokuseras på kroppsliga symtom. Barn har i undersökningssituationer ofta lättare att beskriva hur de mår i en teckning än i ord.
I övre tonåren kan de flesta beskriva sina känslor med ord. Trots det beskriver tonåringar med depression mycket ofta en rad kroppsliga symtom och visar ofta oro för kroppslig sjukdom. Tonåringar söker ofta hjälp för de kroppsliga besvären, inte främst för de psykiska. Barn klagar spontant på kroppsliga besvär, inte på ledsenhet.
Förändringar i känsloläget är obligatoriska för diagnosen och kan hos barn och tonåringar ta sig olika uttryck:
- Nedstämdhet.
- Irritabilitet
- Oförmåga att uppleva glädje i något.
- Tankar av värdelöshet och skuld.
- Okoncentration – tanke – beslut.
- Tankar på självmord.
- Rubbningar i energi, sömn, aptit och psykomotorik.
Oftast är det allmänna kroppsliga symtom som är orsak till att ungdomar med depression söker hjälp. Ångestsymtom finns hos majoriteten av deprimerade ungdomar och har ofta funnits redan under barndomen, innan depressionen utvecklades. Uppförandestörningar kan utvecklas till asocialitet och finns hos var fjärde deprimerad tonåring, oftare hos pojkar än flickor. Risken är också stor att deprimerade tonåringar provar droger.
- Somatiska symtom som till exempel ont i magen, ont i huvudet och dålig aptit.
- Ångest; separationsångest, generell ängslighet eller tvångssyndrom.
- Uppförandestörningar som kränker andras rättigheter eller bryter mot de normer som hör till åldern. Till sådana beteenden räknas handlingar såsom skolk, rymning hemifrån, slagsmål med tillhyggen, vandalism, stölder, lögner och allvarliga regelbrott.
- Missbruk.
Könsskillnader vid depression hos unga
I tonåren anses depression vara två till tre gånger vanligare hos flickor som hos pojkar.
Flickor
Vanligt mönster hos flickor:
- Ledsna, gråter ofta, försöker att se glada ut.
- Nedvärderar sig själva i alla avseenden, tror sig inte duga.
- Symtomen har ofta debuterat vid första menstruationen och sedan pågått i olika svårighetsgrad.
- Självskadande beteende såsom att rispa sig och självmordsförsök med ickedödlig utgång.
Debuten kommer ofta i början av högstadietiden i samband med flickornas pubertet.
Det är vanligt att depressionen, efter utläkning, lämnar kvar en negativ självbild och ett negativt tänkande. Följden blir då lätt ett långdraget depressivt tillstånd med perioder av djupare depression. Flickorna vet ofta inte vad det innebär att må bra, eftersom de minns hela tonårstiden som tung och inte kommer ihåg hur det var innan. Det är tyvärr vanligt att de skadar sig för att den fysiska smärtan skall döva den psykiska.
Pojkar
Vanligt mönster hos pojkar:
- Aggressiva handlingar och protester mot vuxenvärlden.
- Förnekar sina ledsna känslor.
- Agerar ut i trots, beteendestörningar och asocialitet.
- Alkohol och drogmissbruk.
Hos pojkarna leder inte puberteten till en lika markant ökning av depression. Det finns skäl att misstänka att deras brist på välbefinnande tar sig delvis annorlunda uttryck och därför inte diagnostiseras som depressioner. Det kommer fram i dysforiskt, aggressivt beteende samtidigt som de förnekar de depressiva känslorna.
Det är också vanligare att pojkar har en samtidig uppförandestörning, som kommer att dominera beteendet så depressionen inte blir uppenbar. Risken för missbruk är stor. Vissa pojkar har dock en mera entydigt depressiv bild med nedstämdhet, gråt och självmordstankar.
Behandling vid depression hos unga
Information
Information till föräldrar och barn/tonåring om vad depression innebär är alltid första steget i behandlingen.
Stöd inom familjen
Barnet/tonåringen behöver förståelse och avlastning, i princip en “sjukskrivning” lika som för vuxna.
Stöd i skolan
Prestationskraven måste minskas utan att barnet kränks. Barnet skall slippa prov och examinationer. Det kan finnas mobbing som måste åtgärdas.
Samtal och psykoterapi
Alla är i behov av någon form av terapeutiska samtal, de yngsta eventuellt tillsammans med föräldrarna.
Medicinering
Medicinsk behandlingen bör skötas av barnpsykiatrisk expert och skall kombineras med psykosocialt stöd och samtal.
Självmordshandlingar
Suicid är inte lika vanligt hos deprimerade barn och ungdomar som hos deprimerade vuxna. Däremot är tankar om att ta sitt liv lika vanligt. Ungefär var tredje barn och ungdom med depression har övervägt att ta sitt liv. Antalet suicid hos tonåringar ökar med stigande ålder och det rör sig varje år om cirka 40 till 50 tonåringar som tar sitt liv.
