Alla kan vi känna samma symtom som den som är deprimerad, utan att vi för den saken skull lider av depression. Det är när nedstämdheten tar över vardagen, inte går att rycka upp sig ifrån och skapar en bild av oss själva som inte stämmer överens med verkligheten som man talar om sjukdom.
Det råder i dag inget tvivel om att depression kan härledas till en obalans i hjärnan och att den bör behandlas med hjälp av medicin och/eller psykoterapi. Exakt vad som sker inne i hjärnan vet man däremot ännu inte men allt talar för att hjärnan inte får tillgång till signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin i samma utsträckning som när vi är friska.
– Det är viktigt att söka läkare och påbörja en behandling så snart som möjligt, menar Anna Ehnvall på vuxenpsykiatrisk mottagning i Varberg. Behandling gör att sjukdomsperioden blir kortare och risken för att glida in i en djupare form av depression minskar. Det finns flera olika mediciner som har god effekt vid depression. Ibland behöver man pröva sig fram för att hitta den som passar allra bäst.
Depression en form av stress
För många uppträder depressionen i samband med en livskris. Man har kanske förlorat en nära anhörig, blivit svårt sjuk eller genomgått en skilsmässa.
– Depressionen försätter hjärnan i ett slags stressläge, berättar Anna Ehnvall. All form av yttre stress förvärrar och man hamnar lätt i en ond cirkel. Kroppslig smärta utan fysiska orsaker är ganska vanligt vid depression. Exempel är tryck eller smärta i bröstregionen. Sådana symtom ska naturligtvis kollas upp men behöver inte höra samman med till exempel hjärtproblem.
– Magont, huvudvärk och nacksmärtor är också väldigt vanliga och förknippas ofta med spänningar i kroppen, berättar Anna Ehnvall. Varför ångest och depression kan göra fysiskt ont utan att något är fel eller skadat vet man ännu inte. Forskning tyder bland annat på att kroppens egna system för smärtdämpning tillfälligt är ur balans.
För lite signalsubstans
Hjärnans nerver kommunicerar med varandra med hjälp av signalsubstanser. Nervcellerna ligger mycket tätt och när substanserna frisätts i slutet av en nerv “flyter” de snabbt över till nästa. På så sätt förs budskapet vidare. Nerven hushåller med sina signalsubstanser genom att pumpa dem tillbaka in i nervändslutet igen.
Vid depression har hjärnan inte tillgång till signalsubstanser i samma utsträckning och kommunikationen mellan nervcellerna störs därför. Mycket tyder på att det är just en störd kommunikation som ligger bakom symtom som sorgsenhet, likgiltighet och ångest.
Antidepressiva läkemedel minskar dessa symtom genom att förbättra kommunikation mellan nerverna. De kallas återtagshämmare efter sin förmåga att hindra nerven från att pumpa tillbaka signalsubstans.
Begreppet lyckopiller är för länge sedan skrotat eftersom det handlar om att härma en normal situation i hjärnan och inget annat.
Orsakar inte beroende
Trots att allt fler svenskar drabbas av depression är fördomarna kring sjukdomen många. En av dem är knuten till behandling med antidepressiva läkemedel.
– Man blir inte beroende av antidepressiva läkemedel, berättar Anna Ehnvall. Beroendeframkallande mediciner aktiverar precis som droger hjärnans belöningssystem. Exempel på sådana är vissa lugnande medel och sömnmedel. Varje läkare har en skyldighet att informera den som får recept på ett sådant läkemedel. Antidepressiva läkemedel påverkar inte hjärnans belöningssystem, ytterligare en anledning till att lyckopiller är ett olyckligt begrepp.
I början av en behandling med antidepressiva läkemedel är det inte ovanligt att man känner sig sämre. Många bli mer ångestfyllda, sorgsna och självkritiska de första veckorna efter att man börjat ta medicinen. När man tillför kroppen en ny medicin behöver den alltid ställa om sig till den nya situationen. Något som är kännbart med vissa mediciner men som inte märks alls med andra. Det är orsaken till varför det kan kännas värre. Det samma gäller om man slutar tvärt med antidepressiva läkemedel.
Symtom som ångest, och nedstämdhet kan hastigt finnas där igen. Det har ingenting med beroende att göra. Kroppen har vant sig vid ett läge där medicinen hjälper till att öka nivån av signalsubstanser, därför behöver tid att vänja sig vid att vara, utan medicin. Därför bör man alltid trappa ut sitt läkemedel när det väl är dags, det vill säga långsamt trappa ner dosen för att sedan sluta.
Fortsätt även när det börjar kännas bra
När man blivit helt återställd från sin depression ska man fortsätta äta sin medicin under ytterligare sex till tolv månader. Detta för att vara säker på att hjärnan helt återhämtat sig från den stress som depressionen orsakat. De vanligaste antidepressiva läkemedlen är serotonin och /eller noradrenalin-återtagsupphämmare, det finns fler olika sorter och det finns anledning att pröva sig fram om det skulle visa sig att det första alternativet inte fungerar.
Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt sedan återupptagshämmarna kom. Även om fler människor drabbas av lindrig till måttlig depression så tycks frekvensen av självmord ha minskat. Forskare menar att det kan ha att göra med en ökad användning av antidepressiva läkemedel.
Psykoterapi eller medicin?
Det är viktigt att få behandling för sin depression. Studier visar att kognitiv terapi eller beteendeterapi och antidepressiva läkemedel fungerar bra vid lindrig till måttlig depression. Däremot går lite fortare att komma ur depressionen med hjälp av läkemedel. Vid svår depression har medicin visat sig vara det bästa alternativet, ibland i kombination med psykoterapi.
Elbehandling
Elkonvulsiv behandling eller ECT har god effekt vid svåra depressioner och depressioner som drabbar kvinnor som just fått barn. Behandlingsalternativet kan låta främmande och nästan lite obehagligt men gör inte ont, man kan däremot ha svårt att minnas händelser just före och strax efter behandlingen, minnena brukar dock komma tillbaka.
– Elkonvulsiv behandling utsätter inte patienten för fara, säger Anna Ehnvall. Patienten sövs ner och behandlas därefter med muskelavslappnande mediciner.
Deprimerad av mörker
Runt tre procent av Sveriges befolkning lider av årstidsrelaterad depression. Många behöver dessutom sova och äta mer och vissa blir tydligt sötsugna. Depressionen kommer ofta om vintern men höst och vårdepressioner förekommer.
Orsaken bakom vinterdepression är ännu inte fullt känd. Samlad forskning talar för att flera faktorer spelar in. Mycket tyder på att även patienter med vinterdepressionen har en obalans av signalsubstans i hjärnan och serotonin-återupptagshämmare har god effekt även här. Mycket talar för att kroppens egen biologiska rytm kommer i otakt.
Den biologiska rytmen styr utsöndringen av flera av kroppens hormoner. Rytmen blir tydlig om man vistas i totalt mörker under flera dagar. Trots ständigt mörker skulle vi ändå vakna och somna vid samma klockslag. Under normala förhållanden är rytmen starkt kontrollerad av dagsljuset och kroppens hormonutsöndring är därför effektivt inställd efter dag och natt. Hos personer med vinterdepression tycks rytmen vara förskjuten. Kanske är ljuset under en dunkel vinterdag inte är tillräckligt för att påverka den biologiska klockan.
– Ljusterapi har visats effektiv hos vissa patienter som lider av återkommande vinterdepressioner, berättar psykiater Anna Ehnvall.
Från mörker till ljus
Att en stressad hjärna protesterar och blir sjuk är inte konstigare än att en stressad mage ger halsbränna eller att spända axlar gör ont. Den stress som depressionen innebär för hjärnan tar tid att bli återställd från. Hjärnan har dock fantastiska egenskaper att läka. Men det tar tid, ofta flera månader. Tveka inte att söka läkare om du känner igen symtomen.
Veta mer:
På www.sbu.se kan man ladda ner eller beställa broschyren ”Behandling av depression”. Den finns också att hämta på apoteket.
