Många drabbas och återinsjuknar
Enligt Socialstyrelsen ligger depression och ångestsyndrom bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Man menar att mer än var tredje kvinna och var fjärde man någon gång insjuknar i en depression. Socialstyrelsen menar att antalet flickor i åldern 15 till 17 år som behandlats för depression och ångestsyndrom inom BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), har tredubblats sedan 2006. Den största ökningen har skett sedan 2010. Folkhälsomyndigheten har beräknat att depression utgör den enskilt största orsaken till funktionsförlust, eller levnadsår med nedsatt hälsa, i Europa. Anledningen är att depression kan vara ett långvarigt tillstånd som ofta debuterar i unga åldrar, samt att tillgång till rätt behandling saknas i vissa länder.
I den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, uppger 19 procent av befolkningen (16 till 84 år) att de diagnostiserats med depression minst en gång i livet. Av dessa har nästan var tredje fått diagnosen mer än en gång Depression är ett stort folkhälsoproblem, men depression går att förebygga och behandla genom olika insatser.
Cirka 5 procent av befolkningen i vuxen ålder har i dag en depressiv sjukdom som behöver behandlas. Risken att återinsjukna efter en första depressionsperiod är 50 procent. Har man tidigare haft två eller tre sjukdomsperioder så är risken för ett återinsjuknande 90 procent.
Ibland kan depression också vara svårt att känna igen och ta sig andra uttryck som oro, sömnbesvär och ångest, vilket gör att rätt behandling inte ges. Det händer också att både diagnos och behandling blir rätt, men att patienten av olika anledningar inte påbörjar behandlingen.
Målet med behandling är att man skall bli fri från depressiva symtom och återfå sin tidigare livskraft. Lindring kan uppnås med antidepressiva läkemedel, men det är inte säkert att endast behandling med läkemedel kan förebygga återfall och förhindra ett kroniskt förlopp av depressionen. I många fall behövs också kvalificerad samtalsbehandling för att den deprimerade skall kunna återta kontrollen över sitt liv.
Behandling vid depression
- Antidepressiva läkemedel
- Psykoterapi
- Antidepressiva läkemedel kombinerat med psykoterapi
- Elbehandling (ETC)
- Ljusterapi
Hur vet jag om jag är deprimerad?
“Det är väldigt jobbigt just nu och jag vet inte vad det beror på.”
Det kan vara svårt att själv avgöra om man lider av depression. Det finns vissa symtom som kännetecknar ett depressionstillstånd, bland annat nedstämdhet, avsaknad av glädje, aptit och viktförändringar, sömnstörningar, motoriska problem, trötthet, nedvärderande självbild, koncentrationssvårigheter, självmordstankar och sexuella störningar. Upplever du att du har några av dessa symtom under hela dagen, varje dag, i minst två veckors tid, bör du ta kontakt med en läkare för att undersöka om du lider av depression.
Att känna sig ledsen och nedstämd är ett normaltillstånd under vissa perioder i livet. Om du förlorar en livskamrat, barn eller vän och upplever svår sorg är det normalt att vara ledsen och nedstämd under en tid. Likadant gäller om du drabbas av svåra livssituationer som sjukdomar, skilsmässa eller uppsägning från arbetet. Människor är olika och det varierar från person till person hur lång tid det tar att komma igenom en livskris. Det är svårt att dra en gräns mellan det vi kallar normal nedstämdhet och sjukdomen depression. Ofta är de symtom som är förknippade med depression både psykiska och kroppsliga. Många gånger misstar man sig på symtomen och söker istället läkare för andra besvär, till exempel sömnsvårigheter eller dålig aptit.
De vanligaste symtomen vid depression är:
- Nedstämdhet
Många deprimerade vittnar om en nedstämdhet som håller i sig hela dagen och så gott som varje dag. Även om något roligt inträffar så försvinner inte känslan av nedstämdhet. Ofta är känslan svårast på morgonen för att lätta lite under eftermiddagen.
- Avsaknad av glädje och intresse för vanliga aktiviteter
Det man förut tyckte om att göra är inte roligt längre. Är man deprimerad känner man sig likgiltig gentemot allt och alla, håglös och orkeslös. Vardagen är inte svart eller vit – den är grå. Att försöka utföra vanliga vardagssysslor känns nästan omöjligt. Ett vanligt tecken är att man slutar bry sig om sitt utseende och sin hygien.
- Aptit- och viktförändringar
Dålig aptit och viktnedgång är vanligt vid depression. Förstoppning och muntorrhet förekommer ofta i kombination med rubbningar i aptiten.
- Sömnstörningar
Sömnstörningar är vanligt hos någon som är deprimerad. Det kan vara att vakna för tidigt på morgonen, ha insomningssvårigheter, sova oroligt med många uppvaknanden samt ha mardrömmar.
- Förändrad motorik
Vid depression förändras rörelsemönstret så den drabbade rör sig trögt och långsamt. Det finns också dom som tvärtom känner en ökad oro och därför rör sig snabbare än vanligt.
- Trötthet och känslomässig frusenhet
Det kan vara svårt att orka med relationer när man är deprimerad. Ofta känner man en psykisk och kroppslig trötthet som både är oroande och påfrestande för personen i sin relation till omgivningen.
- Nedvärderande självbild
Deprimerade har ofta en nedvärderande självbild, man känner skam och skuld inför sin situation. Vanligt är att man oroar sig för hur man skall klara av sin ekonomiska situation.
- Koncentrationssvårigheter och beslutsvånda
Beslutsvånda tillsammans med koncentrationssvårigheter gör att den deprimerade har svårt att fokusera på beslut i vardagen och ångrar ofta de beslut som tas. Minnesstörningar är vanligt och ibland kan både patienten och omgivningen tro att det rör sig om en demensutveckling. Dessa symtom försvinner när depressionen är botad.
- Tankar på döden, självmordstankar och självmordsförsök
Många deprimerade ser ingen väg ut ur mörkret. De svarta tankarna på döden och att avsluta sitt liv är vanliga. För många känns det som den enda lösningen.
- Sexuella störningar, ångest och överdriven misstänksamhet mot omgivningen
Förekommer inte enbart i samband med depression utan även vid andra psykiska tillstånd.
Testa dig själv
Det finns många olika självskattningstest som du kan göra för att se om du är deprimerad. Med hjälp att ett skattningsformulär kan du själv besvara ett antal frågor om ditt upplevda tillstånd och dina känslor. Testa om du är deprimerad
Kan det vara något annat?
Stressigt på jobbet? Slutkörd? Problem hemma? Ja, varför inte. Jobbiga situationer kan ibland ge depressionsliknande symtom. Personer med depression inom familjen löper dessutom större risk att själva utveckla depression om de utsätts för stress. Ibland kan det också vara en annan kroppslig sjukdom som är anledningen till depressionen. Därför är det bra att uppsöka läkare för att kartlägga sitt hälsoläge.
Det finns ett antal olika sjukdomstillstånd som kan likna den bild som finns vid en depression. Det kanske visar sig att det är en kroppslig sjukdom som är anledningen till depressionen. När den är botad kan depressionen försvinna.
De tillstånd som man bör överväga är framför allt:
- Störningar i form av över- eller underproduktion i sköldkörtelns eller bisköldkörtlarnas funktion.
- Diabetes
- Brist på vitamin B12 eller folsyra.
- Obehandlad Parkinsonssjukdom.
- Tumörsjukdomar.
- Alkohol eller annan beroendeproblematik.
Depression kan också framkallas av andra orsaker:
- Ärftlighet och gener.
- Mediciner
- Stress
Patientens rättigheter
På landstingens och regionernas hemsida 1177 kan du läsa om dina rättigheter som patient:
- Bemötande – rätt till respekt.
- Delaktighet – rätt att påverka sin vård.
- Information – rätt att få information.
- Rätt att välja – välja och byta läkare.
På Regeringens hemsida kan man läsa att det finns flera olika instanser som har till uppgift att tillvarata patientens intresse av att få en god och säker vård.
Hälso- och sjukvården har skyldighet att stärka patientens ställning bland annat i form av:
- Individuellt anpassad information.
- Möjlighet att välja behandlingsalternativ.
- Rätten till förnyad medicinsk bedömning (second opinion) vid livshotande eller annan särskilt allvarlig sjukdom eller skada.
