Att som anhörig se någon nära förlora minnet och andra vitala förmågor är smärtsamt. Sedan tillkommer samhällskostnaderna för demenssjukdom som i Sverige uppskattas till 50 miljarder årligen.
Demens – flera olika sjukdomar
Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Hjärnan högre funktioner brukar delas upp i tre delar – emotionella (känslorna), konativa (vilja, planering och strategi) samt kognitiva (minne, uppfattningsförmåga och språk).
Enligt läkarnas diagnosverktyg (ICD-10) definieras demens som ”en person som drabbats av minnesfunktion och försämring i minst ytterligare en kognitiv funktion samt förändrad emotionell kontroll eller motivation eller socialt beteende”.
Demens – förekomst och orsaker
Demenssjukdom finns i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 1 % av 65 åringar och ca 20% av 85 åringarna har demens. Man räknar med att 140 000 människor lider av demens i Sverige och varje år tillkommer det 25 000 nya fall.
De vanligaste orsakerna till demens är:
- Nervsjukdom (ex Alzheimers sjukdom)
- Blodkärlsförändringar i hjärnan
- Fysisk skada (trauma)
- Vattenskalle
- Tumör
- Infektion/inflammation
- Missbruk
- Alzheimers sjukdom – symtom
De olika demenssjukdomarna har olika symtombild.
Demens – förekomst och orsaker
De vanligaste symtomen och tecken vid Alzheimers sjukdom är:
- Smygande debut och långsam försämring
- Tidiga minnesbesvär
- Svårt att lära nytt
- Svårighet att bedöma avstånd och storlek med synen (visuospatial förmåga)
- Svårighet att utföra samordnade rörelser
- Svårighet att känna igen och tolka olika sinnesintryck
- Talrubbning – svårt att utrycka sig i tal
- Vid sidan om dessa symtom kan känslo- och beteendemässiga symtom förkomma mer eller mindre uttalat
Det finns också andra tillstånd som kan leda till några av ovanstående symtom men som inte är demenssjukdom bl.a. delirium (konfusion, förvirring) samt depression.
Demens – utredning
En utredning av demens i primärvården är oftast enkel och snabb. Läkaren undersöker och bedömer minnesfunktioner och andra kognitiva funktioner via olika tester (ex. Mini mental test).
Läkaren eller kunnig sjuksköterska intervjuar även anhörig för att få en som bra bild av patienten som möjligt. Om resultatet visar att patienten haft besvär mer än 6 månader som påverkat patientens liv klassas det som en demenssjukdom. Nästa steg i utredningen kan då bli hjärnröntgen (Datortomografi) och blodprov. Det är viktigt att utesluta tumörer. Långdragen utredning och otydlig patientinformation ska undvikas för att minska oro.
Nu finns via Minnesmottagningen.se möjlighet att göra en initial digital utredning av minne och andra kognitiva funktioner direkt från hemmet. Här tillhandahålls också vägledning och råd om hur du håller hjärnan frisk. Gå in på Minnesmottagningen.se så får du veta mer.
Demens – behandling
Det är viktigt att se till att den äldre patienten är i så bra fysisk form som möjligt och behandla bl.a. infektioner som annars kan försämra sjukdomen. Man ska också tillsammans med sin läkare titta över vilka läkemedel som påverkar hjärnans funktioner negativt exempelvis ångestdämpande mediciner (bensodiazepiner).
De läkemedel som används vid demens är så kallade kolinesterashämmare eller NMDA-receptorantagonist. kolinesterashämmarna ökar nivån av signalsubstanser (acetylkolin) mellan nervändarna så att nervsignalerna förstärks. Läkemedlen sätts in tidigt för att hindra sjukdomens förlopp. Ett av preparaten ges i form av plåster vilket är fördelaktigt eftersom det ger mindre biverkningar i form av illamående och kräkningar som annars kan vara ett problem vid annan behandling.
Plåsterbehandling
Det har under senaste åren kommit ett nytt läkemedel som kan tas via plåster. Plåsterbehandling vara ett stöd för den anhörige eftersom man vet att patienten fått sin medicin. Plåsterbehandling kan även underlätta om man har sväljningssvårigheter. Läkaren ska kontinuerligt följa patienten och se över hur effektiv behandlingen är.
Förutom behandling är det också viktigt att ha en nära kontakt med sin kommun för att få hjälpmedel, larm, hemhjälp mm.
Digital dagbok – ett hjälpmedel i vardagen för personer med behov av kognitivt stöd, läs mer här
Mer läsning:
