Den som är ytterst ansvarig i regeringen för vården är socialminister Göran Hägglund (KD).
Jag intervjuade Göran Hägglund om hans syn på att vården i vårt avlånga land skiljer sig och vad det kan bero på.
DOKTORN.com möter Göran Hägglund
Hur ser du på problematiken kring att olika landsting satsar sina pengar på olika läkemedel där vissa billigare inte är lika effektiva och bra som de dyrare? Två exempel är pneumokockvaccinerna Prevenar 13 och billigare Synflorix och bröstcancermedicinen Herceptin. Det finns fler exempel. (Även bortsett från olika befolkningsstruktur och sjukdomsincidens i olika landsting så kan man inte bortse från ekonomiska bedömningar.)
Det är landstingen som ansvarar för vårdens utformning och det är inte ovanligt att behandlingsriktlinjer skiljer sig åt. Man kan göra olika bedömningar av effektivitet och nytta till exempel. Men det är samtidigt viktigt att skillnaderna inte blir alltför stora. Regeringen arbetar mycket för att stärka patientens ställning så att det ska bli lättare för patienter att kunna jämföra och välja vård. Bland annat vill vi införa ett lagstadgat fritt vårdval. Det tror jag på sikt kommer att bidra till att skillnader kommer att utjämnas.
Regeringen har också tillskapat en ny myndighet för att analysera bland annat denna typ av frågor. Den 1 januari 2011 inledde Myndigheten för vårdanalys (MYVA) sin verksamhet. Myndigheten ska ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården och delar av socialtjänsten.
Rättvis och lika vård är viktiga begrepp i vårdsammanhang. Hur kan större rättvisa uppnås mellan olika landsting?
Jag anser att det är viktigt att den vård som erbjuds är jämlik. Det handlar om att vården ska hålla en bra kvalitet för alla och att tillgängligheten ska vara god för både kvinnor och män, utrikes födda och inrikes födda oavsett ålder, bostadsort, utbildning och ekonomiska förutsättningar. Den vård som erbjuds ska i möjligaste mån utformas med utgångspunkt i den enskilda patientens behov och önskemål. Kvinnors respektive mäns villkor och behov ska beaktas. Det ska även tas hänsyn till barns särskilda behov.
För att komma tillrätta med en del av de problem som finns på detta område vill vi skapa en egen Patientlag där patientens rättigheter uttrycks på ett tydligt sätt. Den utredare som just nu jobbar med detta uppdrag ska bland annat undersöka hur vården kan vården ges på mer likvärdiga villkor. Utredaren ska lämna förslag på hur regionala skillnader i vårdinnehåll och vårdresultat kan uppmärksammas och hanteras.
Hur ser du på frågan om nationell upphandling av vacciner för att skapa rättvisa i landet?
I vaccinationsutredningen föreslås att vacciner som ingår i nationella vaccinationsprogram ska upphandlas centralt. För närvarande granskar vi de inkomna remisserna för att kunna fatta ett välunderbyggt beslut i frågan. Det är idag inte klart hur lång tid det kommer ta.
Regeringen satsar aktivt på en nationell cancerstrategi med sex regionala cancercentra. Finns det generella lärdomar att föra vidare till andra områden utifrån hur denna satsning på RCC är tänkt?
Arbetet med den nationella Cancerstrategin och RCC har varit framgångsrikt, inte minst tack vare att den nationella cancersamordnaren Kjell Asplund har gjort ett utmärkt arbete. RCC är ännu i ett uppbyggnadsskede och effekterna av deras arbete kommer att sannolikt att lämna ännu större avtryck längre fram. En generell iakttagelse är att dialog och långsiktighet lönar sig. Det kommer vi att fortsätta med. Vi måste ta hänsyn till att alla reformbehoven är olika och man kan inte statiskt tillämpa samma strategi på alla områden. Men vi tror förstås att vi ska vinna lärdomar som också kan användas på andra områden.
Hur ställer du dig till den nygamla frågan om att kanske lägga ned landstingen helt och föra över all sjukvård i statlig och kommunal regi? Bland annat Norge har gjort det.
Jag tror inte att ändrade huvudmän är någon universallösning för att lösa sjukvårdens problem. Vi följer naturligtvis utvecklingen i olika länder noggrant. I det perspektivet tycker jag att det är tydligt att det finns lika många lösningar som länder och att det inte går att dra någon direkt slutsats av att sjukvården med automatik skulle vara bättre om den vore statlig. Att göra en sådan organisationsförändring skulle också ta väldigt mycket kraft och resurser i anspråk. Vårt fokus är att arbeta aktivt med att förbättra sjukvården inom en lång rad områden, men att vi gör de satsningarna i den generella struktur som gäller idag.
