Mångfaldsbarometern ger varje år kännedom om svenska folkets attityder. Den tas fram av Högskolan i Gävle för att bidra till diskussioner om mångfald i det svenska samhället. Här kommer några av resultaten från årets undersökning.
Rekordgoda erfarenheter för kvinnorna – men männens har försämrats.
78 procent av kvinnor anser att de har ganska eller mycket goda erfarenheter från att jobba eller studera med människor med utländsk bakgrund, vilket är 15 procent högre än bottennoteringen 2007.
Partiernas väljare är (med undantag av SD) övervägande positiva.
Bland Liberalernas, Centerns respektive Socialdemokraternas väljare finns en klar majoritet som är positiva till mångfald; 85, 72 respektive 66 procent. Bland KD:s väljare utmärker sig hälften som positiva till mångfald, och endast 14 procent är uttalat negativa. Det finns en större andel positiva än negativa bland Moderaternas väljare, 38 procent, men den största delen av partiets väljare är varken uttalat positiva eller negativa, och uppgår till 47 procent. Sverigedemokraternas väljare utmärker sig i analysen då så många som 72 procent är negativa till mångfald. Var fjärde av partiets väljare är dessutom mycket negativ. Det finns inget annat parti som kommer i närheten och som har så stor andel väljare som är negativa till mångfald, respektive liten andel som är positiva, sex procent.
De med högre utbildning har blivit mer negativa – och de med lägre mer positiva.
Man har sedan tidigare sett att utbildning och attityder till mångfald korrelerar starkt, ju högre utbildning desto större andel med positiva attityder till mångfald. Dock har det skett en förändring under 2020. Nu har istället de mer negativa med lägre utbildningsnivå blivit något mer positiva, medan de mer positiva akademikerna blivit mer negativa. Trenden pekar därmed på en harmonisering av attityder, även om det är långt kvar.
Rekordmånga är positiva till egna kulturella traditioner.
Svenskarnas attityder till att människor med utländsk bakgrund ska ha sociala, kulturella och språkliga rättigheter har återhämtat sig efter att ha försämrats efter den stora asylinvandringen 2015. Nästan sex av tio, håller med om att det svenska samhället bör skapa möjligheter för människor med utländsk bakgrund att kunna bevara sina kulturella traditioner. Det är en klar uppgång på 12 procentenheter sedan 2018. Man ser att uppfattningen att mångfald hotar svenskar vanor och värderingar successivt fortsätter att minska sedan 2016. Svenskars positiva syn på att människor behåller sitt modersmål och lär sina barn det, har nu återhämtat sig efter den tidigare tillbakagången.
Dock kräver en klar majoritet en anpassning till svenska vanor.
Sedan 2016 har en klar majoritet ansett att människor med utländsk bakgrund har en skyldighet att anpassa sig till svensk kultur och vanor. Årets resultat på 80 procent är fortfarande ett mycket starkt stöd för detta påstående.
Attityden till samma arbetsvillkor har förstärkts.
Idag instämmer 89 procent att alla ska ha samma arbetsvillkor. 70 procent tycker att utländsk arbetskraft behövs för att säkra servicen inom välfärden. Det är en stark uppgång från 2018.
Motståndet mot islamska friskolor och heltäckande slöjor i skolan och på arbetsplatsen ökar.
73 procent, det högst uppmätta resultatet sedan frågan började mätas 2010, anser att dessa friskolor motverkar integration, En klar majoritet, 76 respektive 73 procent, anser också att heltäckande slöjor som burka och niqab borde förbjudas i skolan och på arbetsplatser. Fortfarande tycker åtta av tio som bor i Sverige att den religiösa tillhörigheten, oavsett religion, ska vara en privatsak.
Nyanlända grannar är inte stökigare.
En majoritet av svenskarna anser numera att nyanlända inte alls är mer högljudda och stökiga än svenskar.
