Unga är starka – men vi måste lyssna på dem och ta deras oro på allvar. Det är tanken bakom ”Dagen för ungas psykiska hälsa”.
Den psykiska ohälsan hos unga har försämrats under de senaste tio åren och vi behöver stoppa den negativa trenden. Tonåren är en period i livet då många färdigheter hos den enskilda personen utvecklas mycket snabbt. Det handlar om förmågan att fungera socialt, att utvecklas som individ med egna tankar, och att lära sig analysera konsekvenser av sina handlingar. I tonåren sker också en känslomässig utveckling och många viktiga livsövergångar. Därför är förebyggande och tidiga insatser för psykisk hälsa hos unga viktigt att prioritera.
Allt fler unga mår psykiskt dåligt
Vad är det då som gör att allt fler unga mår psykiskt dåligt, eller har besvär med stress? Enligt Folkhälsomyndigheten beror denna ökning troligtvis på brister i skolans funktion och press på grund av de ökade kraven på arbetsmarknaden. Man har därför dragit slutsatsen att skolan behöver stärkas för att ge bättre förutsättningar för god hälsa bland barn och unga.
Sara Meymi, leg psykolog på Svea KBT, och med erfarenhet från barn- och ungdomspsykiatrin, berättar:
–Enligt forskning verkar det finnas ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för psykisk ohälsa. Internationella undersökningar har visat på att skolprestationerna faktiskt har försämrats under åren 1995–2002 bland högstadieelever. Allt fler barn och unga rapporterar dessutom att de känner sig stressade av skolarbetet vilket i sin tur har ett samband med psykosomatiska symtom.
I Folkhälsomyndighetens granskning har man även tittat på andra faktorer som kan tänkas förklara ökningen av psykisk ohälsa. En sådan faktor är användandet av digitala medier.
–Användandet av digitala medier är en faktor som många föräldrar uttrycker oro kring enligt min erfarenhet. Det är dock oklart om digitala medier har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. Det behövs mer forskning för att kunna fastställa om det är en orsak eller inte, säger Sara Meymi.
Hela nätverket runt barn och ungdomar behöver samverka
Vem ska bära ansvaret för att hjälpa en ungdom som mår dåligt – är det föräldrar, skola, sjukvård, ideella föreningar?
–Ansvaret bör inte placeras på en enskild aktör utan på flera aktörer, nämligen på de som utgör en viktig del av barnets omgivning och nätverk såsom nära anhöriga, socialtjänsten, skolan och sjukvården. Hela nätverket behöver samverka för att stötta barnet eller ungdomen, hela tiden med barnperspektivet i fokus, svarar Sara Meymi.
Hur man kan hjälpa en ung person i sin närhet att få hjälp med sitt mående?
–Det är viktigt att våga prata med barnet om att hen mår dåligt samt att normalisera att man kan må dåligt under perioder i livet och att det inte är något onormalt eller konstigt. Det är också viktigt att uppmuntra barnet till att ta emot hjälp från andra aktörer om vi bedömer att behovet finns; såsom exempelvis från vården, socialtjänsten eller skolan. Ibland fyller vi i vuxenvärlden en viktig funktion bara genom att hjälpa till med de praktiska delarna, exempelvis genom att boka en tid eller kalla till ett möte, förklarar Sara Meymi.
Hon fortsätter:
–Ibland behöver man dessutom själv få stöd och hjälp som nära anhörig för att i sin tur kunna finnas där för sitt barn eller ungdom. Genom att ta emot hjälp visar vi i vuxenvärlden också att det faktiskt är okej att få hjälp.
Hur kan vi hjälpa våra unga att må bättre?
Det gäller att som vuxen inte vara rädd för att ställa frågan ”Hur mår du?”. Självklart ska man ge tonåringar utrymme att vara ifred, men vuxna behöver vara lyhörda och stämma av då och då. Vi i vuxenvärlden kommer troligtvis långt på att bara lyssna och bekräfta den ungas upplevelser samt att förstärka och uppmuntra när våra barn och unga väl väljer att tala om dem.
Psykolog Sara Meymi föreslår att vi som vuxna ställer öppna frågor och visar genuin nyfikenhet för vad barnet eller ungdomen går igenom. Även om vi inte direkt kan relatera till det som händer i deras liv eller tankar så är det viktigt att vi försöker att inte döma, och att vi avstår från att förminska eller förringa deras bekymmer.
– Det är inte sällan som vi i vuxenvärlden snabbt vill komma med lösningar trots att det ibland kanske är mer hjälpsamt att bara lyssna. En vanlig teknik som vi psykologer använder är spegling, det vill säga att man lyssnar och återberättar vad man hört den andra personen säga. Vi kan spegla beteenden och händelser, men även känslor. Barn och unga har ibland svårt att sätta fingret på vad de känner och en spegling kan hjälpa barnet att lära sig identifiera sina känslor och känna sig mer förstådd, förklarar Sara.
9 tips för att nå fram till barn- och ungdomar
Här kommer några tips på hur man som vuxen kan nå fram till sin eller någon annans barn/tonåring. Det finns dock inga universalknep, utan man får prova sig fram för att se vad som kan fungera för just dig och barnet/ungdomen. Ledorden är: fråga, lyssna, var inte rädd, krångla inte till det och gör dig tillgänglig.
- Blunda inte om du tycker att hen verkar må dåligt. Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite.
- Våga sträcka ut en hand! Bara att ställa frågan ”Hur mår du?”, kan göra att hen vågar öppna upp eller börjar prata med någon annan hen har förtroende för.
- Stanna upp och visa intresse på riktigt- låt bli mobilen och datorn. Lyssna och avbryt inte!
- Var respektfull – ta din tonåring på allvar. Skoja inte bort det hen säger, utan ställ frågor i stället.
- Undvik att visa oro – behåll lugnet så att du inte ökar på hens oro.
- Tajming – det gäller att lyssna när hen är öppen för att prata och kanske inte alltid när det passar dig bäst.
- Platsen – välj en plats och situation där hen känner sig trygg och avspänd.
- Fokusera på det som är positivt – unga mår ofta dåligt för att de måste prestera. Uppmuntra i stället deras ansträngning inte resultatet.
- Skuldbelägg aldrig – även om något gått fel, sök inte syndabock eller skuldbelägg. I stället är det bättre att försöka hitta en lösning.
Visa att du bryr dig när du möter unga, oavsett om det är egna eller andras barn! Tänk på att ge lite extra kärlek till alla unga i din närhet. Det är vårt ansvar att bjuda in, lyssna, erbjuda inflytande – och även att våga förändra sig.
