Då gör influensamedicin störst nytta

Det visar en stor studie som publicerats i tidskriften The Lancet. Publiceringen i The Lancet sker samtidigt som influensasäsongen börjar ta fart i både Sverige och övriga Europa. Nivåerna är enligt Folkhälsomyndigheten fortfarande låga, men väntas öka de kommande veckorna.

Influensamedicin gör störst nytta hos svårt sjuka och äldre

Äldre och allvarligt sjuka influensapatienter blir friska i genomsnitt två-tre dagar tidigare om de får antiviralt influensaläkemedel. Övriga tillfrisknar i snitt en dag tidigare vid samma behandling. Det framgår av en europeisk studie som gjorts under tre influensasäsonger.

– Äldre, sjukare och patienter med andra samtidiga sjukdomar hade störst nytta av behandlingen, säger Pär-Daniel Sundvall, forskande distriktsläkare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, samt ansvarig för studiens svenska del.

Studien omfattar 15 europeiska länder och totalt 3 266 patienter med influensasymtom. Den har finansierats av EU-kommissionen och letts från universiteten i Oxford, Storbritannien, och Utrecht, Nederländerna.

Bromsar och lindrar

Det studerade preparatet tillhör en läkemedelsgrupp som inte är vaccin, och inte heller botar influensa, men som bromsar sjukdomsförloppet i kroppen och lindrar symptom. I Sverige rekommenderas behandling med denna läkemedelsgrupp vid misstänkt influensa hos patienter som tillhör någon riskgrupp, exempelvis personer från 65 år och uppåt, individer med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, och även vid allvarlig influensa. I de här grupperna pågår influensan ofta mer än en vecka.

Antiviral behandling förskrivs dock sällan i primärvården eftersom läkemedlet varit kontroversiellt. Orsaken är brist på bevis från oberoende studier av läkemedlets effekt i vanlig primärvård, och om vissa patientgrupper har särskild nytta av behandling. I den aktuella forskningen är det just detta som studerats, i stor skala och med offentlig finansiering. Under tre influensasäsonger har patienter med influensaliknande sjukdom rekryterats. För svensk del handlade det om ett 70-tal patienter i primärvården i Västra Götaland och Halland.

Störst vinst för svårt sjuka

Utöver resultaten om snabbare tillfrisknande visar studien att en behandling som påbörjas 48-72 timmar efter insjuknande ger samma effekt som tidig behandling. Det visade sig också att om en person i ett hushåll behandlades så minskade risken för övriga att insjukna.

Studien bekräftar tidigare kända biverkningar av oseltamivir. Det var vanligare med illamående och kräkningar bland dem som tog läkemedlet. Läkare behöver därför väga negativa effekter mot potentiella fördelar hos olika patientgrupper, menar forskarna.

– Om det handlar om en i övrigt frisk tonåring tänker man nog att en dag hit eller dit inte spelar så stor roll. Om patienten däremot är äldre, har hjärtsvikt och är ordentligt sjuk i influensa så finns det en vinst i detta. Studien ger ett bra stöd för att vi ska behandla dem som riktlinjerna faktiskt säger att vi ska behandla, konstaterar Pär-Daniel Sundvall.