De för forskarna överraskande resultaten kommer från en studie som genomförts vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Signalering i hjärnans belöningssystem förändrades
Forskarna studerade råttor och vad som händer vid nikotinabstinens. Medan den första tiden av nikotinabstinens fortlöpte som väntat kom det som en överraskning att försöksråttorna efter tre månader plötsligt blev orädda. Råttorna började söka sig ut på upplysta ytor som bytesdjur normalt undviker.
Samtidigt såg forskarna att signalering i hjärnans belöningssytom började att förändras. Resultatet var så överraskande att forskarna genomförde försöket totalt tre gånger för att försäkra sig om att det inte var en engångsföreteelse. Utfallet blev det samma varje gång.
Kaskad av effekter
Julia Morud Lekholm är doktorand inom beroendemedicin vid Instutitionen för neurovetenskap och fysiologi. Jula Morud Lekholm menar att forskningsresultaten inte bara tyder på att nikotin leder till långvariga förändringar, något man inte har varit medveten om innan. Det tyder även på att nikotinet skapar en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden.
Att djuren, efter att ha varit utan nikotin på tre månader, plötsligt uppvisade en ökad spontan impulsivitet anser Julia Morud Lekholm och hennes kollegor vara väldigt konstigt. Man kopplar det till att man samtidigt kunde se förändringar i det system som normalt bromsar hjärnans signalering.
Systemet slog om helt
Efter ytterligare fyra månader hade systemet som bromsar hjärnans reglering ytterligare påverkats, då så kraftigt att det helt slagit om. Iställe för att som normalt dämpa nervcellssignaleringen ökade den.
I praktiken betydde det att impulskontrollen helt enkelt förändrades då det blev ett fullt påslag. Det här skulle till exempel, om det hade rört människor, kunnat lett till återfall i exempelvis rökning.
Skillnader mellan råttor och människor
Julia Morud Lekholm konstaterar att rått och människor visserligen är väldigt olika men att vi i den här delen av hjärnan som man studerar ändå är mycket lika. Till viss del går det med andra ord att översätta resultatet till människa och att människan då också skulle kunna drabbas av dålig impulskontroll.
Dålig impulskontroll kan leda till dåliga situationer och kan även ha effekt på annat drogintag senare i livet menar Julia Morud Lekholm. Att hjärnans signalering förändras kan förklara varför många har svåra och långvarig problem med ett rök- och/eller snusstopp. Det är helt enkelt jättesvårt för människor att klara att stå emot suget under lång tid då hjärnan har påverkats.
