Covid-19 vaccin – vad skiljer dem åt?

Vad är ett virus?

När man får en förkylning eller influensa beror det vanligtvis på att kroppen är angripet av ett virus. Virus finns överallt i vår omgivning och är de minsta biologiska partiklarna som orsakar sjukdom. De är experter på att invadera celler hos levande organismer och sedan föröka sig. Det finns omkring 200 virus som infekterar näsa och svalg. Den vanligaste orsaken till förkylning är rhinoviruset och andra vanliga förkylningsvirus är coronavirus, parainfluensavirus, influensavirus och RSV.

Vad händer i kroppen vid en virusinfektion?

När ett virus angriper kroppen startar processer i immunförsvaret och antikroppar bildas för att förstöra för inkräktarna. Virus har en förmåga att byta ut partiklar på proteinhöljet som kroppen kan lära sig att känna igen i syfte att förstöra viruset. När dessa förändringar sker får kroppens immunförsvar svårt att skydda kroppen mot en ny infektion. Därför kan immunförsvaret inte ge något långvarigt skydd mot förkylning eller influensa. Det finns antivirala medel mot virusinfektioner och vaccin för att förebygga dem.

Hur fungerar vaccin?

Vacciner förebygger sjukdomar som exempelvis covid-19 genom att man injicerar en mycket liten del av viruset (t ex SARS-CoV-2), som då utlöser ett immunsvar. Ett vaccin stimulerar med andra ord kroppens immunsvar som gör att kroppen ”minns” en särskild sjukdom utan att orsaka den. Kroppen kan då snabbt bilda rätt antikroppar och aktivera rätt immunceller för att döda viruset eller bakterien och därmed skydda personen från sjukdomen.

Detta leder till att en vaccinerad person som senare smittas av viruset har ett immunförsvar som känner igen viruset, vilket därmed skyddar mot exempelvis covid-19. Om så många som möjligt vaccinerar sig skyddar det även ovaccinerade personer, exempelvis spädbarn som är för unga för att få vaccin. Denna så kallade flockimmunitet fungerar enbart om tillräckligt många människor vaccineras.

Ett vaccin består av:

• Antigen: en mycket försvagad form eller inaktiverad (avdödad) form av ett virus eller en bakterie, eller en liten del av viruset eller bakterien.

• Adjuvans: dessa förbättrar immunsvaret på vaccinet genom att göra svaret starkare, snabbare och varaktigare. Exempel på sådana är aluminiumaluminiumsalter som aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat.
• Hjälpämnen: dessa är inaktiva innehållsämnen som vatten eller natriumklorid (salt) samt konserverings- eller stabiliseringsmedel som bidrar till att vaccinet förblir oförändrat under lagringstiden och håller sig aktivt.

Det kan även finnas vissa spår av exempelvis ovalbumin (protein som finns i ägg) eller neumycin (ett antibiotikum). Man kontrollerar för att se till att ämnena förekommer på nivåer som visat sig vara säkra.

Vaccin mot covid-19 

Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) finns det mer än 200 vaccinkandidater under utveckling och drygt 60 av dessa testas eller har testats på människor. Just nu finns fyra coronavacciner godkända i Sverige och EU; Moderna, Pfizer/Biontech, AstraZeneca och Janssen, men fler är på gång. Man kan inte själv välja vilket vaccin man önskar utan erbjuds det som finns när det blir aktuellt för vaccination. Du kan inte få covid-19 av något av vaccinen då de inte innehåller viruset.

Kort om skillnaderna mellan olika vaccin mot covid-19

De fyra godkända vaccinen injiceras i en muskel, vanligtvis överarmen, i två doser, förutom Janssen som ges i en dos.

Pfizer/Biontech ges med tre veckors mellanrum och fullt skydd uppnås en vecka efter sista dosen. Studier visar på drygt 90 procents skyddseffekt. Det är godkänt från 16 år och uppåt. Det är ett så kallat RNA-vaccin, där man injicerar en bit av coronavirusets gen (läs mer längre ner). Vaccinet kräver förvaring i minus 70 grader.

Moderna ges med fyra veckors mellanrum och fullt skydd uppnås två veckor efter sista dosen. Studier visar på drygt 90 procents skyddseffekt. Det är godkänt från 18 års ålder. Det är ett så kallat RNA-vaccin där man injicerar en bit av coronavirusets gen (läs mer längre ner). Vaccinet kräver förvaring i minus 20 grader.

AstraZeneca ges med nio till tolv veckor mellan doserna. En skyddseffekt i nivå med den som ses efter dos två sågs redan tre veckor efter att den första dosen givits. Studier visar på omkring 76 procents skyddseffekt. Det är godkänt från 18 år och uppåt. Det är ett så kallat vektorvaccin där man injicerar ofarligt virus (läs mer längre ner). Vaccinet kan förvaras i kylskåp. Folkhälsomyndigheten har beslutat att vaccinet just nu inte ska ges då det finns en möjlig koppling till en ovanlig koagulationsrubbning, främst hos yngre individer.

Janssen ges enbart i en dos och är godkänd från 18 år och uppåt. Studier visar 67 procentig skyddseffekt mot att insjukna i covid-19. Det är ett vektorvaccin liknande Astra Zenecas. Vaccinet kan förvaras i kylskåp.

Fördjupning kring olika vaccin mot covid-19 

Hur fungerar vaccinen från Pfizer/Biontech och Moderna?

Både Pfizer/Biontech och Moderna är så kallade mRNA-vaccin och baserade på exakt samma teknik. RNA-vaccin, startar kroppens immunförsvar genom att injicera en bit av coronavirusets gen. Detta vaccin kan injiceras flera gånger men måste förvaras väldigt kallt. Den aktiva beståndsdelen i vaccinet, mRNA (messenger-RNA, budbärar-RNA), har kapslats in i ett fetthölje som består av lipidnanopartiklar, för att öka upptaget i kroppens celler och skydda det från nedbrytning. När mRNA tagits upp i våra celler fungerar det som ett recept med all information som behövs för vår kropp att själv tillverka S-proteinet. Då kan vår kropp sedan skapa ett immunsvar mot det som gör att vi kan få ett skydd mot covid-19 utan att behöva ha infektionen. Materialet i vaccinet bryts sedan ner i cellen och försvinner.

Pfizer/Biontechs (Comirnaty) vaccin mot covid-19

Man har studerat 44 000 individer över 16 år som fått antingen vaccin eller placebo. Studierna visar att vaccinet hade 95 % skyddseffekt mot symtomatisk covid-19 (det vill säga covid-19 som gett symtom och med positivt PCR-test). Vaccinet visade även hög skyddseffekt bland de personer som hade ökad risk för svår sjukdom, exempelvis äldre eller individer med olika riskfaktorer.

Man ger vaccinet som en injektion på 0,3 ml i en muskel i överarmen (intramuskulärt) i två doser med tre veckors mellanrum. Full effekt nås sju dagar efter andra dosen. Comirnaty innehåller mindre än 1 mmol (39 mg) kalium per dos och 1 mmol (23 mg) natrium per dos, det vill säga näst intill ”kalium- och natriumfritt”. Under och efter varje injektion kommer personalen att hålla dig under uppsikt under cirka 15 minuter för att se om det finns tecken på en allergisk reaktion.

Alla vaccin kan ge biverkningar. För vaccinet från Pfizer/Biontech var de vanligaste biverkningarna:

• Smärta på injektionsstället
• Trötthet
• Huvudvärk
• Muskelvärk

Man vet inte om detta hade med vaccinet att göra, men ett fåtal rapporterade fall gällde:

• Överkänslighetsreaktion
• Tillfällig ansiktsförlamning (svaghet i ansiktsmusklerna på ena sidan).

Modernas vaccin mot covid-19

Man har studerat 30 000 individer över 18 år som fått antingen vaccin eller placebo. Vaccinet har visat 94 % skyddseffekt mot symtomatisk covid-19 (det vill säga covid-19 som gett symtom och med positivt PCR-test). Även detta vaccin hade hög skyddseffekt bland personer med ökad risk för svår sjukdom. Vaccinet innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos och är näst intill ”natriumfritt”.

Din läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska injicerar vaccinet i en muskel (intramuskulärt) på överarmen. Vaccinet ges i två doser (0,5 ml injektioner) med fyra veckors mellanrum, med full effekt upp till två veckor efter andra dosen. Under och efter varje injektion kommer personalen att hålla dig under uppsikt under cirka 15 minuter för att se om det finns tecken på en allergisk reaktion.

De vanligaste biverkningarna är desamma som vid Pfizer/Biontechs vaccin och även här rapporterades ett fåtal fall av överkänslighet och tillfällig ansiktsförlamning.

AstraZenecas vaccin mot covid-19

Virala vektorvaccin bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin, med skillnaden att genen för antigenet är inbyggd i ett virus. Denna välbeprövade metod kan även skydda mot framtida virusutbrott men aktiverar antikroppar och inte T-celler. AstraZenecas vaccin består alltså av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan ge upphov till det önskade antigenet, som i sin tur startar ett immunsvar.

Fördelar med vektorvaccin är att man kan producera stora mängder och det är lättare att förvara då det går att frystorka (kan förvaras i kylskåp). Nackdelen är att det finns en risk att man blir immun och inte kan vaccineras mer än en gång (två doser) med just detta vaccin.

Vaccinet har visat omkring 76 % skyddseffekt mot symtomatisk covid-19 (det vill säga covid-19 som gett symtom och med positivt PCR-test). Vaccinet är godkänt från 18 år. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA uppger att det finns en möjlig koppling mellan Astra Zenecas vaccin mot covid-19 och en ovanlig koagulationsrubbning. Folkhälsomyndigheten har beslutat att vaccinet just nu inte ska ges då det finns en möjlig koppling till en ovanlig koagulationsrubbning, främst hos yngre individer.

Vaccinet ges som en injektion om 0,5 ml i en muskel, vanligtvis överarmen. Personal kommer ha dig under uppsikt omkring 15 minuter för att kontrollera eventuella tecken på allergisk reaktion. Den andra injektionen kan ges mellan 4 och 12 veckor efter den första injektionen. Då man såg ett bättre immunsvar efter dos 2 om intervallet varit 9 till 12 veckor jämfört med kortare intervall bör dos två av vaccinet ges i den senare delen av det godkända intervallet. Vaccinet innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos och är med andra ord näst intill ”natriumfritt”. Det innehåller 2 mg alkohol (etanol) per dos, men den låga mängden ger inga märkbara effekter.

Mycket vanliga biverkningar är exempelvis:

• ömhet, smärta och klåda där injektionen ges
• trötthet
• sjukdomskänsla
• feber
• huvudvärk
• illamående.

Mindre vanliga biverkningar är bland annat yrsel, klåda och hudutslag.

Inför och efter vaccinationen

Inför en vaccinering är det viktigt att berätta om man har eventuella sjukdomar (exempelvis allergier, infektion med hög feber, blödningsrubbning eller nedsatt immunsystem) och vilka läkemedel man nyligen har använt eller använder. Även vid graviditet eller amning bör man rådfråga läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska innan du blir vaccinerad. Om man missar sitt besök för den andra dosen ska man boka ett nytt besök så snart som möjligt för att kunna få komplett skydd.

Efter vaccination bygger kroppens immunförsvar upp ett skydd mot covid-19 som skyddar mot allvarlig sjukdom. Det är dock inte säkert att alla som vaccineras får ett heltäckande skydd och detta gäller oavsett vilket vaccin man får, inte enbart vid covid-19 vaccination. Men man har betydligt mindre risk att bli allvarligt sjuk. Man vet ännu inte hur länge skyddet varar och om påfyllnadsdoser kommer att behövas.

Misstänker man biverkningar efter en vaccination är det viktigt att berätta det för vaccinationspersonal eller rapportera via Läkemedelsverkets hemsida – klicka här

Du bör kontakta vården direkt om du efter vaccinationen känner:

• dig svimfärdig eller får yrsel
• förändringar av din hjärtrytm
• andnöd
• väsande andning
• svullnad av läppar, ansikte eller svalg
• nässelutslag eller hudutslag
• illamående eller kräkningar
• magsmärta.