En del av råden går även att applicera på vuxna då en välinformerad och lugn dialog är det bästa när många är oroliga och såväl myndigheter som vården inte har alla svar för att svaren helt enkelt inte finns än. Det viktigaste du kan göra som vuxen är att trygga, lugna och stärka barnets känsla av kontroll och för att göra det måste du ta reda på vad just ditt barn vet och behöver.
Få veckorapport om coronavirusets spridning genom att göra kort enkät!
När du pratar med ditt barn om coronavirus – var lyhörd och observant
I samband med olika stora händelser i samhället som katastrofer och i det här fallet ett utbrott av virus ser vi ett allt större nyhetsflöde. Många barn har själva tillgång till smartphones eller surfplattor och inte minst pratar med varandra eller hör vuxna prata. Utgå från att de allra flesta barn på ett eller annat sätt känner till att det finns ett smittsamt virus.
– Barn ända nere i förskoleåldern känner till att det finns något som heter coronavirus. För den skull är det inte säkert att de är oroliga. Vissa barn kanske inte bryr sig så mycket, medan det kan väcka mycket känslor hos andra. Som vuxen gäller det att vara lyhörd och ta reda på vad barnet känner och om det behöver hjälp att hantera sin oro och sina rädslor, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på BRIS (Barnens rätt i samhället) till Krisinformation.se
Utgå inte från att barnet är oroligt för sin egen del
Tänk på att barn har svårare än vuxna att värdera det som rapporteras och här behöver vuxna hjälpa till. Lämna inte barn ensamma eller med varandra att försöka förstå och bedöma.
– Det är viktigt att barn inte lämnas ensamma med att spekulera om saker som kan oroa dem. Uppmuntra barnet i frågandet och säg att det är okej att fråga igen, säger Marie Angsell.
Alla barn är olika och hur ett barn reagerar på händelser som denna avgörs av flera olika saker: barnets ålder och hur barnet mår och har det i livet i övrigt just nu. Tidigare erfarenheter spelar också roll, till exempel erfarenheter av sjukdom. Med yngre barn ser man ofta på dem om de oroas av något och då kan man försöka luska lite om vad det handlar om. När det gäller lite äldre barn kan man ställa mer konkreta frågor:
- Vad vet du om viruset?
- Har ni pratat om det i skolan eller med kompisarna?
- Om ni har pratat om det, vad säger ni då?
För barn som redan är ängsliga och oroliga kan rädslan för viruset bli något som läggs till och kanske förstärker en känsla barnet redan har. Andra barn rubbas inte alls, känner ingen oro.
Ställ konkreta frågor
Ta reda på hur mycket barnet tänker på viruset, vad barnet vet och vilka frågor barnet har. Visa att du gärna pratar, också om sådant som kan kännas svårt, och även om du inte har svar på alla frågor.
Fråga:
- Vad har du hört?
- Vad vet du?
- Vad undrar du?
– Man ska inte utgå från att fakta skrämmer. Bra fakta får barnet att känna sig trygg och att hon eller han får kontroll på situationen. Man kan till exempel berätta om hur viruset smittar, att risken att smittas inte är särskilt stor och att viruset inte är farligt för barn. För lite större barn kan man förklara att orsaken till att coronaviruset blir en stor nyhet är att det kan påverka samhället på olika sätt. Barn har svårt att värdera nyheter och kan få en känsla av att det är farligare än det egentligen är. Däremot behöver du inte gå in på detaljer som kan verka skrämmande, säger Marie Angsell.
Informera barnet
Barnet behöver få svar på sina frågor, känna kontroll och lugn. Ge barnet den information barnet är hjälpt av. Svara ärligt på frågorna men berätta inte mer än barnet är hjälpt av att få veta, undvik till exempel att gå in på onödiga detaljer. Barn oroar sig framförallt för sådant som kan beröra och hota dem själva, familjen eller andra nära personer. Påminn barnet om att risken att bli smittad är liten, och risken att bli allvarligt sjuk ännu mindre, särskilt för barn och friska vuxna.
Ge barnet relevant information. Om du inte har all fakta själv är ett tips att titta på nyhetssändningar tillsammans, gärna Lilla Aktuellt, och prata om det ni hör.
Undvik att överföra din egen oro
Det är viktigt att du inte lägger din egen oro på barnet eller utgår ifrån att barnet uppfattar saker på samma sätt som du. Det som väcker oro hos en vuxen behöver nödvändigtvis inte beröra ett barn på samma sätt. Känner du egen oro så prata med en annan vuxen när barnet inte är med.
– Tänk på att det som gör dig själv orolig inte behöver beröra barnet på samma sätt. Är du orolig bör du undvika att prata om det när barnet är i närheten, menar Marie Angsell.
Lugna och inge hopp
– Det är viktigt för barnet att det finns en lösning i sikte. Man kan till exempel berätta för barnet att den första som smittades i Sverige nu är helt frisk och mår bra. Tala om att många jobbar för att lösa situationen, att forskare håller på att ta fram ett vaccin och att den som smittas får vård. Man kan också trygga genom att själv hålla sig uppdaterad och på så sätt avlasta barnet. ”Jag tar reda på detta och håller koll. Du behöver inte hålla koll själv”, säger Marie Angsell.
- Berätta att när media rapporterar så är det för att det händer något ovanligt. Det är till exempel få som dör av Corona, men eftersom media hela tiden lyfter fram dödstal kan det kännas som att det är mycket farligare än vad det är.
- Berätta att spridningen av Corona får ett högt nyhetsvärde framförallt för att den konsekvenser för samhället: ekonomin, inställda resor och evenemang, stängda skolor och så vidare. Inte bara för att det är farligt för människor.
- Berätta att många jobbar för ta reda på hur de ska stoppa smittan, att få fram ett vaccin och ta hand om de som har blivit smittade.
Undvik inte att prata om jobbiga saker
Marie Angsell konstaterar att det som oroar barn mest är att de själva eller någon i familjen ska drabbas eller till och med dö och att det för vuxna kan vara utmanande att prata med barnen om sådant.
– Men det är viktigt att inte bara undvika och slå ifrån sig frågorna. Försök att stå ut, stanna i samtalet en stund och var förstående för att barnet kan ha den typen av tankar och känslor. Men balansera upp det genom att inge hopp. ”Det är inte konstigt att du känner så, många är oroade, men samtidigt är viruset inte så farligt och de flesta blir helt friska”, konstaterar Marie Angsell.
Fakta God handhygien förebygger smittspridning
Många sjukdomar kan spridas genom kontakt med händer. Genom att tvätta händerna kan du undvika att själv bli sjuk och att smitta andra om du redan är sjuk. Gör så här:
- Löddra tvålen ordentligt.
- Tvätta mellan fingrarna, ovanpå handen och runt tummen – i minst 30 sekunder.
- Skölj och torka.
Finns det engångshanddukar så använd dem. Egen handduk minskar risken för smitta. Använd gärna handdesinfektion. Du bör tvätta händerna vid följande tillfällen:
- När du kommer in efter att ha varit utomhus.
- När du har varit på toaletten.
- När du har synlig smuts på händerna.
- Innan du ska laga mat.
- Innan du ska äta.
Tips för att få barn att tvätta händerna! En del barn tycker det är svårt att tvätta händerna så lång tid som behövs. Pröva då att sjunga visan Blinka lilla stjärna samtidigt som ni tvättar händerna. Det tar ungefär 30 sekunder. Under den tiden hinner de flesta händer bli rena. Du kan också be barnet att testa hur mycket lödder hen kan göra.
