-Det kommer att bli viktigt att detektera vilka som har haft corona och vilka som inte har haft sjukdomen, berättar Michael Lindberg, professor i virologi vid Linnéuniversitetet. Främst inom vården där man då kan välja arbetslag med immunitet för att hjälpa drabbade patienter. Dessutom minskar belastningen inom vården om man även kan arbeta med milda förkylningssymtom. Inom äldrevården skulle det betyda en stor trygghet att kunna testa personalen.
Det finns två olika former av test. Ett direkt test får svar på om du har aktiv corona sjukdom. Man kan ”topsa” i näsan och få svar inom någon timme. För att se om kroppen har bildat antikroppar behöver man vänta minst tio dagar från första symtomen, för att kunna få ett specifikt immunologiskt svar. Om kroppen har antikroppar bildar immunsystemet minnesceller som gör att om du skulle utsättas för samma virus igen, får du en snabbare och mildare reaktion.
-Jag tror att vi kommer att få fram fler tester för vårdpersonal, men även godkända självtester för gemene man, säger Michael Lindberg. Testerna måste dock vara mycket tillförlitliga, så att man inte får ett falskt positivt svar, det vill säga att testet felaktigt visar att man är immun. För att kunna få tillbaka ett mer normalt samhälle, behöver vi kunna testa oss.
Corona och samhällssmitta
Det finns sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Varianterna SARS- och MERS-coronavirus orsakar allvarligare luftvägssjukdom. Det senaste coronaviruset som ger upphov till sjukdomen covid-19 upptäcktes i december i Kina. Om man tittar på hur viruset har spridits i världen så har det varit slumpmässigt, menar Michael Lindberg. Att Italien blev ett epicentrum för smitta i Europa var en olycklig slump och första fallet i norra Italien var en importsmitta från Kina. Tyvärr upptäcktes detta först några veckor senare och då hade samhällssmitta redan uppstått. Med samhällssmitta menar man att varje smittad person inte längre kan härledas till någon individ som har fått viruset med sig från ursprungslandet. USA har varit senfärdiga med att börja analysera antalet smittade och landet förlorade därmed viktig tid för smittspårning. Detta trots att de har stor kompetens inom området, menar Michael Lindberg.
-Det räcker med att missa några veckor för att de negativa effekterna ska bli stora. En anledning till USA:s sena agerande, kan vara de politiska beslut som tagits kring att minska budgeten för USA:s smittskyddsinstitut.
Säsongsinfluensa och covid-19
Covid-19 ger liknande symtom som säsongsinfluensa. De flesta blir lindrigt sjuka, men en liten grupp får en allvarlig sjukdom och dödsfall förekommer. Skillnaden är att covid-19 kommer att drabba betydligt fler, beroende på att befolkningen inte har hunnit utveckla immunitet (ett skydd) mot denna nya virusvariant. Det betyder att fler insjuknar och fler kommer att behöva sjukhusvård. Säsongsinfluensan återkommer varje år och därför har skydd kunnat byggas upp och dessutom finns vaccin och läkemedelsbehandling.
-I Sverige dör omkring 1500 till 3000 personer varje år i säsongsinfluensa, vanligtvis äldre och sjuka individer, säger Michael Lindberg. Detta har blivit norm och därför reagerar vi inte så mycket på det. När vi nu har ett helt nytt virus utan vaccinationsmöjligheter, sprids förstås ovisshet och rädsla.
Smittspridning och symtom vid covid-19
Vanliga symtom vid covid-19 är feber, hosta, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk. Man kan i värsta fall få andningssvårigheter och lunginflammation. Vissa verkar även få diarré. De flesta insjuknar efter omkring fem dagar, men det kan variera från två dagar till två veckor.
-Viruset tar sig in via mun och lungor och på så sätt kan det orsaka lunginflammation. Det verkar som om viruset även kan ge diarré och det skulle i så fall betyda att viruset överlever den relativt sura miljön och höga temperaturen i magen. Jag kan tänka mig att vi så småningom kommer att upptäcka andra bieffekter, som exempelvis ögoninflammation. Hittills verkar det inte som om viruset orsakar neurologiska skador.
Coronaviruset smittar via droppar och sekret från luftvägarna, som sprids när någon hostar eller nyser. Det kallas droppsmitta. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter. Viruset sprids även vid kontakt mellan personer, så kallad kontaktsmitta, men då i samband med att droppar innehållande virus har hamnat på olika kroppsdelar.
-Om jag står nära någon som nyser eller hostar är risken större att jag smittas än om jag tar i samma handtag som en sjuk person, menar Michael Lindberg. Detta beror på att viruset på något sätt måste komma in i mina luftvägar för att jag ska smittas.
Det är inte visat om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridningen av covid-19. Det är ännu inte kartlagt hur länge viruset kan överleva utanför kroppen.
-Hur länge viruset kan överleva utanför kroppen kan man inte säga än, men det beror till viss del på var smittan hamnar. Om man hostar eller nyser på en yta som absorberar fukten är det mindre risk för överföring. Om det istället hamnar på en glansig yta är risken större att smittan sprids. Även temperaturen påverkar. Om det är mycket varmt avdunstar vätskan, vilket minskar smittspridningen.
Immunitet mot corona
Vissa är immuna mot exempelvis vinterkräksjuka, men man känner inte till om det finns liknande immunitet när det gäller coronavirus.
-Det finns hittills inget smittämne som inte ger någon form av immunitet, efter att man har drabbats, berättar Michael Lindberg. Hur länge immunsystemets minnesceller överlever vet vi däremot inte än. Det troliga är att antikroppar finns kvar under ett halvår eller längre.
Det som avgör hur svåra symtom en person får kan dels bero på hur mycket virus man utsätts för, hur kroppen reagerar på viruset, genetik som exempelvis hur individens immunsystem fungerar och om man har underliggande sjukdomar som exempelvis diabetes typ 2, högt blodtryck eller lungsjukdomar. Även rökning och fetma är riskfaktorer.
-Den största riskfaktorn för att behöva sjukhusvård är ålder och därför bör alla över 70 år undvika sociala kontakter så mycket som möjligt. Både för sin egen skull, men även för att inte belasta sjukvården. Eftersom vi omedvetet tar oss i ansiktet många gånger varje dag, räcker det inte med att vi tvättar händerna ofta och håller avstånden. Risken att vi för vidare smitta om vi är småsnuviga finns ändå. Därför är det viktigt att vi håller oss hemma två dygn efter att vi är symtomfria. Idag finns tyvärr ingen möjlighet att veta om det är coronavirus eller något annat virus eller bakterie, men vi kommer att få tillgång till självtester framöver.
Minska smittspridningen genom att:
•Stanna hemma vid minsta förkylningssymtom.
•Håll avståndet, 1,5-3 meter.
•Tvätta händerna ordentligt med tvål och vatten.
•Undvik att röra i ansiktet (ögon, näsa, mun)
•Om man är bland folk, nys eller hosta i armen.
•Hälsa inte på varandra genom kroppskontakt.
Spridning av coronavirus och flockimmunitet
Situationen ser väldigt olika ut i landet. Stockholm som har haft spridningen längst och har störst befolkningsmängd, har en pressad sjukvård. I Kalmar län har de första fallen kommit först nu och därför är det viktigt att vi testar och smittspårar, för att hålla nere antalet som insjuknar, berättar Michael Lindberg.
-Det är svårt att säga hur situationen kommer att se ut de närmaste veckorna i Stockholmsområdet. För att kunna se att det går åt rätt håll måste man ha flera dagar med minskat antal smittade på sjukhusen. Jag misstänker att vi inte har nått kulmen än utan tror på en topp under april/maj, för att se en utplaning under sommarmånaderna. Vi får hoppas på en varm vår då vi spenderar mer tid utomhus och därmed kan få en något mindre smittspridning. I höst är det dock troligt med en ny topp, innan vi börjar närma oss en så kallad flockimmunitet.
Om tillräckligt många har smittats med corona så skyddar detta de som ännu inte har drabbats, så kallad flockimmunitet. Ungefär 60 till 70 procent av en befolkning behöver ha haft sjukdomen för att uppnå flockimmunitet. Med tanke på att ett vaccin dröjer blir det med flockimmunitet lättare att återgå till ett normalt samhälle igen, även om man fortfarande behöver skydda äldre och riskgrupper. För att kunna se hur långt vi har kommit när det gäller immunitet hos befolkningen behöver man testa brett.
Sveriges strategi vid coronapandemin
Sydkorea har gjort annorlunda än resten av världen. De har inte infört en strikt karantän utan har istället skapat 1000 nya teststationer, även ”drive thrue”, med sofistikerade dataprogram för smittspårning. Deras smittspridning sjönk relativt snabbt och de har haft färre dödsfall med tanke på antalet smittade. Kina och många andra länder har använt strikta karantänlagar och begränsningar för befolkningen. Sveriges strategi ter sig lite mitt emellan och än vet vi inte vad som är bäst, menar Michael Lindberg. Men man kan helt klart säga att långvarig isolering inte är bra vare sig för hälsan eller samhället. Covid-19 är inte en så kallad sjukdom med hög dödlighet, som sjukdom exempelvis orsakad av ebolaviruset, utan dödligheten kommer i slutändan troligtvis att hamna på någon till några procent.
-Jag tycker ändå att svenska befolkningen beter sig på ett bra sätt i denna svåra situation, säger Michael Lindberg. De flesta 40-talister lyssnar till rekommendationerna men vissa ser sig som osårbara och går sin egen väg. Jag vill poängtera att då sjukdom slår hårdast mot äldre, behöver de fortsätta att vara mycket försiktiga för sin egen skull och för vården. Å andra sidan är det också viktigt att vi som inte tillhör någon riskgrupp och inte har några symtom fortsätter att leva våra liv, även om vi är extra försiktiga. Att man går och klipper håret som vanligt, köper med maten hem om man inte vill äta på restaurang som tidigare och att man tränar utomhus eller hemma. Med stor sannolikhet kommer det fortfarande att vara reseförbud till många länder i sommar. Förhoppningsvis väljer vi svenskar att turista i vårt eget land istället, vilket till viss del skulle kunna väga upp för restaurang- och hotellbranschens mycket tunga period under våren.