Vad händer då när vi sitter på toaletten?
Jo, kroppen är helt enkelt fantastisk – två nervsystem samarbetar för att så diskret och hygieniskt som möjligt forsla bort våra sopor. Våra slutarmekanismer är väl uttänkta och det finns inget annat djur som har samma genialiska funktioner. Vi känner ofta till den yttre slutarmuskeln som vi kan öppna eller stänga när vi vill, men det finns ytterligare en slutarmuskel några centimeter bort, men den kan inte styras med viljan. Det är tur att vi har den yttre slutarmuskeln och på så sätt medvetet kan bestämma när det är opassande att gå på toaletten. Den inre slutarmuskeln är endast intresserad av att vi har det bra inuti och vill hålla borta allt obehag. Om den fick bestämma skulle vi prutta oftare.
Samarbete är ett måste
Dessa båda slutarmuskler behöver samarbeta. När rester av maten vi intagit kommer fram till den inres slutarmuskeln öppnar den sig reflexmässigt. Då släpper den iväg ett test och inte allt på en gång. Mellan inre och yttre slutarmuskeln finns många celler som känner av det levererade testet för att se om den är fast eller gasform och skickar vidare informationen till hjärnan. Hjärnan noterar nu att man måste gå på toa, eller bara prutta. Hjärnan läser då av omgivningen med hjälp av syn, hörsel och erfarenheter. På några sekunder ges en första bedömning från hjärnan till slutarmuskeln: ”Jag har kollat, just nu är vi i vardagsrummet – pruttar kan gå an, men hårda grejer passar inte så bra”. Då sluter sig den yttre slutarmuskeln ännu hårdare än tidigare. Detta uppfattar även den inre slutarmuskeln och skickar inte ut mer just nu. De avvaktar ett bättre tillfälle att göra sig av med soporna som förr eller senare måste ut.
Struntar vi i våra kroppsliga signaler för ofta?
Man kan fundera på hur viktig vår inre kroppsliga värld är för oss och varför vi ibland kompromissar. Om man håller inne med den mest obehagliga prutten är det sannolikt att man senare får ont i magen. Låter man bli att gå på toaletten under skol- eller arbetstid, fastän man skulle behöva, kan det ge större problem senare. Vi skrämmer helt enkelt upp den inre slutarmuskeln som kan tappa modet om den inte får ”släppa ut” det den behöver. Om kommunikationen mellan slutarmusklerna blir dålig kan det till och med uppstå förstoppningar.
Med andra ord skulle vi må bättre om vi lyssnade mer på vår kropp och lät den göra det den är ämnad för. Tänk på det nästa gång någon pruttar – kanske behöver vi vara lite mer ödmjuka inför dessa ljud.
Om problem uppstår finns det en maskin som mäter hur effektivt den yttre slutarmuskeln samarbetar med den inre. Visar det sig att kommunikationen behöver förbättras finns behandling genom biofeedback som utförs av utbildad vårdpersonal. Här får slutarmusklerna lära sig att återigen samarbeta.
Hur sitter man bäst på toan?
Det är bra att då och då ifrågasätta sina vanor. Är det bättre för mig att ta bilen eller skulle jag kunna cykla till jobbet? Är det till min fördel att följa modet eller passar jag bättre i något annat? Sitter jag rätt på toan?
I boken Charmen med tarmen beskriver författaren en studie där en israelisk läkaren bad 28 testpersoner att utöva sitt dagliga toalettbesök i tre olika positioner: på en normal toalett, halvhukande på en ovanligt liten toalett eller på huk, som utomhus. Resultaten var tydliga: på huk tog det i snitt 50 sekunder och deltagarna uppfattade det som en fullständig tömning. Sittande tog det i genomsnitt 130 sekunder och kändes inte riktigt lika framgångsrikt. Hur kommer det sig?
Vår tarmförslutningsmekanism är inte skapt så att luckan öppnas helt när man sitter. Detta beror på en muskel som i sittande eller stående position ligger som ett lasso runt tarmen och drar åt ett håll, så att det uppstår ett veck. Det bildas helt enkelt ett veck som stoppar upp, precis som det kan göra på vattenslangen som vikt sig. När bajset då kommer till en kurva blir det en inbromsning, vilket gör att slutarmusklerna inte behöver använda lika mycket kraft för att hålla kvar allt när vi står eller sitter. Släpper muskeln så försvinner böjen – vägen raknar och man kan gasa på.
Vad är det som gör att hukställningen får muskeln att slappna av bättre och att bajsfilen därigenom verkligen raknar? Japanska forskare har matat testpersoner med lysande substanser och röntgat dem när de bajsat i olika ställningar. Resultatet visar att på huk blir tarmkanalen rak och fin och allt kan åka rätt ut.
Vi vet att hemorrojder, tarmsjukdomar som divertikulit eller förstoppning finns nästan enbart i länder där man sitter på någon slags stol för att bajsa. En förklaring är att trycket på tarmen då blir för stort. Att huka istället för att sitta på toastolen är inte den enda orsaken till hemorrojder och divertiklar. Men det är onekligen intressant att världens 1,2 miljarder hukande människor knappt har divertiklar och påfallande mycket färre hemorrojder.
Vad betyder då detta? Måste vi alla stå hukande när vi bajsar framöver? Nej, lösningen är tack och lov enklare än så. Man kan även huka sig när man sitter – man böjer överkroppen lätt framåt och sätter fötterna på en liten pall och så hamnar allt i rätt vinkel. Sedan kan man fortsätta att läsa eller bläddra i mobilen med gott samvete.
Väckte detta er nyfikenhet rekommenderar jag boken Charmen med tarmen av Giulia Enders.
