Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling har varit ofullständigt kända. Forskare vid Karolinska Institutet har nu kartlagt ett samband mellan bröstmjölk och utvecklingen av goda bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling.
– En möjlig tillämpning av våra resultat är förebyggande behandlingar för att minska risken för allergi, astma och autoimmun sjukdom senare i livet. Vi tror också att vissa mekanismer, som studien pekar ut, i förlängningen kan leda till ytterligare typer av behandlingar, inte enbart förebyggande, mot sådana sjukdomar, säger Petter Brodin, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Autoimmuna sjukdomar ökar
Förekomsten av autoimmuna sjukdomar, som astma, diabetes typ 1 och Crohns sjukdom, ökar hos barn och unga i Europa och USA (inte lika vanliga i låginkomstländer). Dessa sjukdomar begränsar livet på flera sätt.
Man har sedan tidigare kunnat visa att de här sjukdomarna till stor del bestäms av händelser tidigt i livet. Det finns exempelvis ett samband mellan tidig användning av antibiotika och en ökad risk för astma. Man vet också att amning har skyddande effekter.
Skyddande bakterier i tarmen
Man har sett en koppling mellan vissa skyddande bakterier på huden, i luftvägarna och i tarmen med minskad risk för immunologiska sjukdomar. Man behöver dock mer kunskap om hur de här bakterierna formar immunsystemet.
Forskare har nu studerat hur immunsystemet hos nyfödda barn anpassar sig till, och formas av, de många bakterier, virus, födoämnen och andra miljöfaktorer som barnet exponeras för under livets första månader.
Tidigare forskning har visat att bifidobakterier är vanligt förekommande hos ammade barn i länder med låg förekomst av autoimmuna sjukdomar.
Bröstmjölk innehåller rikligt med HMO, humana mjölkoligosackarider, som barnet inte kan tillgodogöra sig som näring. Produktionen av de här komplexa sockerarterna kan i stället förknippas med andra fördelar, då det ger näring till bakterier i tarmen med stor betydelse för barnets immunförsvar. Bifidobakterien är en sådan.
– Vi har funnit att barn vars tarmflora har god förmåga att bryta ner HMOs har mindre inflammation i både blod och tarmen. Det beror troligen på bifidobakteriernas unikt goda förmåga att bryta ner HMOs, expandera hos ammande barn och utöva en gynnsam effekt på det utvecklande immunsystemet tidigt i livet, säger Petter Brodin.
Barn som ammats och fått tillskott av bifidobakterier hade högre nivåer av molekylerna ILA och Galectin-1 i tarmen. ILA behövs för att omvandla HMO-molekyler till näring. Galectin-1 har en huvudroll för att aktivera immunförsvaret vid hot och angrepp.
Viktig mekanism för tarmfloran
Enligt forskarna är Galectin-1 en nyfunnen och mycket viktig mekanism för att bevara bakterier med gynnsamma, antiinflammatoriska egenskaper i tarmfloran.
Studien bygger på 208 ammade spädbarn födda på Karolinska Universitetssjukhuset mellan 2014 och 2019. Forskarna har med nya metoder kunnat analysera immunsystemet även ur små blodprov. Två grupper spädbarn i USA, där hälften enbart ammats och hälften ammats och fått tillskott av bifidobakterier, har varit kontroller.
Studera tillskott med bakterier
Nu hoppas forskarna kunna följa barnen i studien under en längre tid för att se vilka som drabbas av atopiskt eksem, astma och allergier.
– Vi planerar en ny prövning kring bakteriesubstitution för att se om vi kan hjälpa alla barn att få en hälsosammare immunologisk start i livet. Vi samarbetar också med andra forskare för att jämföra utvecklingen av immunsystemet hos svenska barn mot barn som växer upp på landsbygden i Afrika söder om Sahara där andelen som drabbas av allergier är betydligt lägre, säger Petter Brodin.
