Det är bakterien borrelia burgdorferi som orsakar borrelios, en bakterie som sprids av vanliga fästingar och drabbar såväl djur som människor.
Relativt vanligt med borrelia hos hund
Vanliga fästingar sprider, och infekterar både människor och djur, med bakterien Borrelia burgdorferi, den bakterie som orsakar borrelios.Infektion med B. burgdorferi, är relativt vanligt hos hund i Sverige. Vad som däremot är ovanligt är att sjukdomsysmtomen leder till att man måste uppsöka veterinär. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) uppger att högst fem procent av de hundar som blir infekterade får någon form av symtom och då rör det sig om lindriga symtom.
I de fall som infektionen leder till veterinärbesök och veterinären bedömer att din hund ska behandlas med antibiotika brukar hunden i regel tillfriskna inom en till två dagar efter påbörjad behandling. För hunden förekommer sällan återkommande, kroniska eller långvariga besvär och inte heller någon risk för att hunden skulle avlida som direkt följd av infektionen.
Symtom vid borrelia hos hund
Om din hund visar några symtom uppstår symtomen vanligtvis en lång tid efter infektionstillfället, runt två till sex månader. Om symtomen verkligen märks ska du uppsöka veterinär för vidare konsultation.
Symtom vid borrelia hos hund
I majoriteten av fallen inga symtom alls eller bara en hudreaktion (rodnad) vid själva fästingbettet.
- Varierande grad av akut feber.
- Dämpat allmäntillstånd.
- Plötsliga ledbesvär.
- Vandrande hälta, det vill säga att hunden börjar halta på olika ben eftersom lederna kan reagera på infektionen allteftersom.
Är din hund är frisk sedan tidigare märker du att symtomen uppstår plötsligt. Om din hund redan har vissa åkommor behöver du ta in det i beaktandet då det inte behöver vara fästingbettet som orsakat symtomen. Framförallt är det viktigt att vara medveten om att borrelia hos hund inte kopplats till varken långvarig trötthet, återkommande hälta eller återkommande feber. Det har inte heller visat sig leda till något dödsfall.
Diagnos vid borrelia hos hund
Diagnosen kan vara både svår att ställa som svår att bevisa. Då symtom vid borrelia hos hund är relativt ovanligt handlar det först om uteslutningsmetoden när veterinären ska ställa diagnos. Att helt enkelt se vilka andra tänkbara orsaker som det kan finnas bakom hundens symtom (andra typer av ledinfektioner kan till exempel ge liknande symtom) och utesluta dessa innan diagnosen (misstänkt) borrelia ställs.
Blodprov har inte visat sig särskilt effektiva utan man går främst på uteslutningsmetoden och de symtom som hunden eventuellt uppvisar. Provtagning av friska hundar är inte nödvändigt och det är även helt normalt, och inte farligt, för en hund att ha antikroppar mot den bakterie som ger borrelia.
Behandling vid borrelia hos hund
De allra flesta hundar blir alltså antingen aldrig sjuka eller så tillfrisknar de på egen hand, utan behandling. Behandling är endast nödvändig i vissa undantagsfall om din hund har besvärliga symtom. Då kan veterinären avgöra huruvida antibiotika behöver sättas in för att man snabbare vill få hunden att må bättre.
Hundarna svarar ofta snabbt på behandlingen och blir piggare redan inom ett par dagar. Om hunden inte blir frisk så snabbt, så bör man fundera en gång till på om det verkligen är borrelia som din hund lider av.
Andra fästingburna sjukdomar
Förutom borrelia kan hundarna även drabbas av anaplasmos och TBE (Tick-Borne Encephalitis) som påträffas hos hund i Sverige.
Symtom på fästingburen sjukdom orsakad av anaplasma kan vara slöhet, nedsatt aptit, feber, allmän smärta, stelhet och ibland hälta som kommer och går. Hundar kan även smittas av TBE men det är mycket ovanligt. Vid TBE kan symtomen vara vinglighet, smärta från nacken och ibland nedsatt medvetandegrad, kramper, förlamning och beteendeförändring.
Förebyggande åtgärder – sök igenom pälsen och ta bort fästingen
För att minska antalet fästingbett är det bra om pälsen genomsöks efter varje promenad. Kamma noga igenom pälsen, fästingen kanske inte har hunnit bita sig fast ännu eftersom den vandrar omkring en stund på kroppen innan den bestämmer sig för var den ska fästa.
Om en fästing hittas på hunden bör den tas bort så fort som möjligt. Risken att hunden får i sig smittämnen ökar ju längre tid fästingen får sitta kvar. Det är ingen mening att smörja eller badda något på fästingen innan den tas bort.
- Använd gärna en pincett eller en fästingborttagare.
- Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Försök att se till att hela fästingen följer med.
- Tvätta bettstället med desinfektionsmedel eller tvål och vatten.
- Efter några dagar kan en liten inflammation vid bettstället uppstå. Då kan det klia och bli rött i ett par dagar.
Ibland kan delar av fästingens käkparti eller främre benpar blir kvar, men detta innebär vanligtvis inte någon ökad risk för insjuknande i någon av de fästingburna infektionerna. Om hunden tillåter kan de kvarvarande fästingdelarna ganska enkelt tas bort med en pincett eller en nål, men det är inte nödvändigt att göra det.
Förebyggande åtgärder – preparat mot fästingar hos hund
För att skydda hunden mot fästingar och därigenom mot de fästingburna sjukdomarna, kan olika preparat mot fästingar användas. De preparat som har vetenskapligt dokumenterad effekt mot fästingar är spot-on preparat, tuggtabletter och halsband som säljs via apotek. De innehåller olika substanser med olika effekt på fästingen. En del preparat har en repellerande effekt, vilket innebär att det har en avstötande effekt så att fästingen inte vill vandra över på hunden. Andra preparat dödar fästingar som kommer i kontakt med huden. Vissa preparat räcker hela säsongen och andra behandlingar behöver upprepas med några veckors mellanrum. Det är viktigt att använda antifästing-preparaten enligt tillverkarens anvisningar. Läs bipacksedeln noggrant innan hunden behandlas. Observera att några av fästingpreparaten för hund är mycket giftiga för katt.
Fästingpreparat kan ge upphov till biverkningar så som klåda, håravfall eller rodnad och i sällsynta fall neurologisk påverkan som darrningar och slöhet. Om hunden skulle drabbas av biverkningar så ska halsbandet avlägsnas eller ska hunden schamponeras om den har fått spot-on droppar. Veterinär bör kontaktas vid behov, veterinären bör även göra en biverkningsanmälan.
Vaccin mot borrelia hos hund
Det finns vaccin avsett för att skydda hundar mot Borreliainfektion. Läkemedelsverkets bedömning är att värdet av vaccination är begränsat. Precis som all annan behandling och bedömning av hundens eventuella sjukdom, så är det den behandlande veterinär som har hand om den enskilda hunden vid djurkliniken eller djursjukhuset som gör en bedömning avseende vilka vaccinationer som bör ges, eller inte behövs.
Om hunden får påverkat allmäntillstånd, feber, är ovanligt trött, vinglig eller om led- eller muskelvärk upplevs bör veterinär uppsökas. Kom ihåg att berätta om hunden fått fästingbett.
Fästingen – en lurig rackare
Fästingen (Ixodes ricinus) finns i stora delar av Sverige, men rikligast i södra delen. Samma sak gäller Norge där fästingar framförallt finns i söder och utmed kusten. I Danmark finns fästingar över hela landet. Av olika anledningar som större rådjursstam och mildare klimat sprider fästingarna sig allt längre norrut. Fästingar finns främst i skog och i högt gräs. Den trivs bäst på skuggiga och fuktiga platser – gärna lövskog med tät undervegetation. De blir aktiva tidigt på våren, när det börjar bli fyra till fem grader varmt på dagen. Säsongen för fästingar brukar räknas från mars till november. Fästingens livscykel är 2-6 år, under vilken tid fästingen utvecklas från ägg över nymfstadier till vuxen parasit. I varje stadium behöver den suga blod för att utvecklas vidare men kan leva lång tid utan föda.
När en fästingen är aktiv sitter den i vegetationen, kanske på ett grässtrå och väntar på ett lämpligt djur ska passera. Värddjur är framförallt möss och sorkar men även stora däggdjur samt ibland också människor. Vår vanligaste fästing (Ixodes ricinus) saknar ögon. När den känner av rörelser i vegetationen, koldioxid eller dofter sveper den med frambenen och griper tag i pälsen på den passerande hunden, varefter den skär igenom huden med mundelen som är försedd med hullingar för att fästa bättre och börjar sedan suga blod. Ju längre söderut i Europa man kommer, desto större är risken att hundar blir bitna av den bruna hundfästingen (Rhipicephalus sanguineus). Den bruna hundfästingen sprider flera allvarliga sjukdomar, som babesios, monocytär ehrlichios och hepatozoonos.
—
