Studierna är gjorda med statistiska analyser av journaler för patienter vid flera diabetesmottagningar i Västsverige. Även en stor amerikansk studie ingår i avhandlingen. Tack vare nya statistikmetoder och omfattande datainsamlingar var det möjligt att i detalj analysera och studera behandlingens effekter i ett längre perspektiv.
– När det gått 10-15 år efter att en behandling inleds visar våra resultat att risken för komplikationer sannolikt minskar påtagligt även vid mindre förbättringar av blodsockerkontrollen. Om alla svenska diabetespatienter bara skulle behandlas lite bättre tror vi att tiotusentals skador på ögon, njurar, hjärta, nerver och hjärna kan förhindras, säger läkaren Marcus Lind som skrivit avhandlingen.
I avhandlingen visas också att moderna insuliner ger bättre blodsockerkontroll än äldre insuliner genom analys av ett stort antal journaler för patienter vid diabetesmottagningar i Västsverige mellan åren 1996 och 2004. Särskilt journaler för patienter som under perioden bytte från de äldre insulintyperna som kallas regular- och NPH-insulin till de mer moderna insulintyperna glargin (varunamn Lantus®) och lispro (varunamn Humalog®) analyserades.
– Analyserna visar att det långverkande insulinet glargin gav patienterna i vanlig diabetesvård bättre blodsockerkontroll än om de hade fortsatt med NPH-insulinet. Likaså gav det snabbverkande insulinet lispro en bättre blodsockerkontroll än det traditionella regular-insulinet, säger Marcus Lind.
I studierna av insulin glargin analyserades patientjournaler för drygt 4000 patienter och för lispro drygt 1000 patienter vid flera västsvenska sjukhus.
