Upptäckten kan leda till ett nytt, enkelt sätt att se vilka som ligger i riskzonen, långt innan sjukdomen gett några som helst symtom.
“Kvinnostudien”
Avhandlingen är baserad på den så kallade Kvinnostudien i Göteborg, som inleddes i slutet av 1960-talet, då nästan 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år undersöktes, svarade på frågor om sin hälsa och lämnade blodprov. Nästan alla dessa blodprov har nu analyserats och jämförts med uppgifter om vilka av kvinnorna som långt senare fick Alzheimers sjukdom och demens.
– Alzheimers sjukdom var mer än dubbelt så vanligt bland de kvinnor som hade de högsta nivåerna av homocystein jämfört med dem som hade de lägsta nivåerna, och risken för demens var 70 procent högre, säger läkaren Dimitri Zylberstein som skrivit avhandlingen.
Höga nivåer av homocystein
Homocystein är en aminosyra som är viktig för ämnesomsättningen i kroppen. Det är känt att höga nivåer av homocystein kan skada blodkärlen och öka risken för blodproppar, men det är först nu som ämnet sätts i samband med demenssjukdomar i ett längre perspektiv.
Än så länge vet inte forskarna om det är homocystein i sig som är skadligt för hjärnan, eller om det finns någon annan bakomliggande orsak, som både ökar nivån av aminosyran och orsakar demenssjukdom.
Brist på B-vitamin
Oftast får man mer homocystein i blodet för att kroppen har brist på folsyra och andra B-vitaminer.
– Idag kan vi göra förhållandevis enkla blodprovsanalyser för att avgöra om en person har brist på B-vitamin, och våra resultat innebär att vi skulle kunna använda samma enkla prov för att snabbt avgöra om en person har ökad risk att utveckla demens och börja förebygga sjukdomen mycket tidigt i förloppet, säger Dimitri Zylberstein.
Genvarianter kan skydda mot demens
I avhandlingen presenteras även en gen som i vissa varianter verkar skydda mot demens. Den genvariant som verkar vara bäst ger hela 65 procents lägre demensrisk, men finns bara hos var tionde svensk.
– Vi har bara kunnat göra genanalysen i strax över 500 av blodproven från Kvinnostudien, och vi vill göra större studier innan vi kan slå fast att genen verkligen skyddar mot demens. Vi hoppas få göra samma analys på fler prover i studien, säger professor Lauren Lissner som handlett avhandlingsarbetet.
Studierna genomfördes i samarbete med enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi inom Sahlgrenska akademins stora forskningsprojekt EpiLife.
>Fakta demensDe vanligaste symtomen vid demens är glömska, sämre språklig förmåga och svårigheter att känna igen och orientera sig. Det är ett sjukdomstillstånd som kan drabba alla våra psykiska funktioner och som blir vanligare med stigande ålder. Cirka sju procent av Sveriges befolkning över 65 år och drygt 20 procent av alla över 80 år är svårt demenssjuka.
