Vad är en blodpropp?
Blodproppar, eller så kallad venös blodproppssjukdom, uppkommer när blodet levrar sig och bildar en propp inuti ett blodkärl. Proppen försvårar för blodet att passera genom blodkärlet. Om man upptäcker blodproppen tidigt och behandling sätts in är det oftast inte farligt och ger inga bestående men. En obehandlad blodpropp som växer sig större är däremot svårare att behandla och kan hindra blodcirkulationen allvarligt.
En blodpropp i en ven kan bli flera decimeter lång. Blodproppar är vanligast i benen och börjar ofta i ett blodkärl i ena vaden. Det är oerhört viktigt att man får behandling vid en blodpropp i benet, då den annars kan lossna och föras till lungorna, vilket kan leda till att man får svårt att andas. Blodproppar i lungorna kan i vissa fall vara livshotande och måste därför alltid behandlas så fort som möjligt.
Förekomst av blodpropp
Fler än tiotusen personer i Sverige får varje år behandling för blodproppar i venerna. Det är ovanligt hos barn, men vanligt om man har cancer eller är över 80 år. Venös tromboembolism (VTE) innebär förekomst av blodpropp i kroppens djupa vensystem. Den vanligaste formen av VTE är djup ventrombos (DVT), vilket ofta drabbar benens eller bäckenets vener. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas någon gång av venös blodproppsjukdom. Dödligheten vid en akut DVT är under fem procent medan man under första året efter en DVT har sett en ökad dödlighet. Dödsfallen orsakas främst av annan samtidig allvarlig sjukdom, ofta cancersjukdom. Trombossjukdomens viktigaste komplikation är lungemboli (blodpropp i lungan). Dödlighet vid blodpropp i lungan är tio till femton procent och även den ofta orsakad av ålder och annan sjukdom.
Symtom vid djup ventrombos och lungemboli
Vanliga symtom vid djup ventrombos är:
- ensidig bensvullnad
- smärta och ömhet i vad eller lår i vila eller vid belastning
- värmeökning
- rodnad
- ökad venteckning; ytliga blodkärl på benet kan synas tydligare och kännas ömma
- benet kan kännas tungt
- lätt feber
Besvären kan vara mycket lindriga och blodproppen är då ofta svår att upptäcka. Ibland kan delar av proppen lossna och följa med blodet till lungorna. Detta gör att blodpropp i benet och lungan kan sägas vara två varianter av samma sjukdom.
Vanliga symtom vid blodpropp i lungan är:
- andnöd
- bröstsmärta
- hosta
- håll i sidan av bröstet och ont när man andas in
- sämre ork än vanligt
- feber
- oro och ångest
Vanliga symtom vid en större blodpropp i lungan är:
- plötslig andnöd, ibland med torrhosta. Ibland hostar man upp slem med lite blod i.
- att det känns som om man har fått håll i ena sidan eller att det gör ont när man andas djupt. Ibland känner man ett tryck över bröstet.
- kallsvettningar, yrsel och svimningskänsla. Svimmar man utan tydlig anledning är ett allvarligt symtom.
- hjärtklappning och ångestkänslor är vanligt och en känsla av att detta är allvarligt.
- hög puls, snabb och ytlig andning och oregelbundna hjärtslag.
- huden kan bli gråblek till följd av syrebrist i blodet
Symtomen orsakas av inflammation och att blodets flöde i venerna är nedsatt. Om propparna är långsamt växande kan förloppet vara symtomlöst. Om mindre proppar hamnar i lungorna får man kanske inga besvär alls eller så är de övergående, om propparna löses upp av sig själv. Stora proppar kan däremot ge allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Blodproppar kan även uppstå i våra armar, i hjärnan eller i bukens och njurens vener.
Sök vård vid misstanke om blodpropp
Om man misstänker blodpropp i benet ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Ring eventuellt 1177 för att få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. Vid andnöd, om du har ont i bröstet, kallsvettas, känner dig yr eller mycket sjuk, ring 112.
Orsak till blodpropp
Det finns olika riskfaktorer för VTE, dels tillfälliga såsom orörlighet, inaktivitet, kirurgiska och ortopediska ingrepp och flygresor över sex till tio timmar. Svåra sjukdomar som exempelvis cancer, men även graviditet och östrogenbehandling kan också ge tillfälligt ökad risk för VTE. Blodproppar hos släktingar och tidigare episod hos patienten själv är riskfaktorer. Blodproppar kan även bildas vid förmaksflimmer, en så kallad arteriell blodpropp.
Andra riskfaktorer för att få en blodpropp i ben eller lunga är om man:
- har en infektion
- är äldre än 65 år
- är kraftigt överviktig
- är rökare
- har onormalt många blodkroppar
- har en rubbning I blodets förmåga att levra sig eller lösa upp proppar
Att ställa diagnos vid blodpropp
Misstänks propp i benet undersöker läkaren först båda benen och jämför benens omfång, temperatur, färg och puls. Om man misstänker propp i lungan bedömer man andning, hjärtrytm och andningsljud, men även tecken på hjärtbelastning som bensvullnad och svullna halskärl. När det gäller venös blodpropp i benet diagnostiseras det med ultraljudsundersökning eller röntgen (flebografi) medan blodproppar i lungan kräver datortomografi eller isotopundersökning.
Behandling av blodproppar
Blodproppar i de djupa venerna måste snarast behandlas av läkare. Det är bra att röra på sig för att hjälpa kroppen att lösa upp blodproppen, men man kan inte behandla blodproppar på egen hand eller med alternativmedicin. De flesta som drabbas av venös blodpropp behandlas i öppenvård. Vid blodpropp i lungan eller vid komplicerade fall kan man börja behandlingen på sjukhus.
Blodförtunnande behandling med sprutor och tabletter
Man får blodförtunnande läkemedel som gör att blodet inte levras lika lätt som tidigare vilket förhindrar att proppen blir större och underlättar för kroppen att lösa upp proppen, så att blodkärlet öppnas igen. Detta minskar även risk för nya proppar. Vanligtvis pågår behandlingen i tre till sex månader eller längre om läkaren bedömer att risken för nya proppar är hög. Behandlingen anpassas alltid utifrån individens ålder, förmåga att genomföra behandlingen, riskfaktorer, utlösande orsak till den aktuella blodproppen, proppens läge och svårighetsgrad.
Om man har fått en blodpropp kan man få sprutor och tabletter med läkemedel som hindrar blodet från att koagulera. Effekten av tablettbehandlingen kontrolleras regelbundet med blodprover. Eftersom tabletterna inte börjar verka fullt ut förrän efter fem till tio dygn måste man ta sprutor under dessa dagar. Det är viktigt att man äter en allsidig kost när man tar detta läkemedel och det är även viktigt att berätta om vilka övriga läkemedel och hälsokostpreparat man använder.
Nya blodförtunnande tabletter vid blodpropp
Det finns nyare blodförtunnande tabletter med olika verksamma ämnen. Effekten vid blodpropp är likvärdig, men det finns praktiska skillnader. Två av läkemedlen kräver sprutor första veckan medan andra istället ges i högre dos i början av behandlingen. Vissa ska tas en gång varje dag medan andra tas två gånger om dagen. Dessa nyare läkemedel kräver inte några regelbundna blodprover som vid den äldre formen av tablettbehandling. Det är den behandlande läkaren som avgör vilken behandling som är lämplig.
Inlagd på sjukhus vid blodpropp
Om proppen är stor eller vid allvarliga symtom kan man i vissa fall få blodförtunnande medel som dropp direkt i blodet istället för sprutor. Då blir man inlagd på sjukhus under några dagar. Vid ökad risk för komplikationer som exempelvis blödningar eller vid andra samtida sjukdomar kan man också behöva ligga på sjukhus.
Fördelar och nackdelar med tablett- och sprutbehandling vid blodpropp
Vissa tycker att det är lättare att svälja en tablett än att ta en spruta. Om man har samtidig cancerbehandling kan det hända att man enbart tar sprutbehandling. Då slipper man blodproverna som krävs vid den äldre formen av tablettbehandling. Om man står på någon av de nyare tabletterna med blodförtunnande behandling kan man ibland få använda dessa trots cancersjukdom.
Annan behandling vid blodpropp
Man får ofta rekommendation att använda en speciell stödstrumpa som motverkar att blodet rinner bakåt i venen och som därmed minskar bensvullnaden. Strumpan bör sättas på redan i sängen på morgonen och tas av på kvällen innan man går till sängs. Om man har svårt att få på sig strumpan själv och inte har någon som kan hjälpa till finns hjälpmedel som kan underlätta, så prata med din läkare. Vid kraftig bensvullnad kan man få tillägg av diuretika, vätskedrivande läkemedel.
Om man har ont kan man få smärtstillande medicin, exempelvis paracetamol, som inte ökar risken för blödning, vilket läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra gör. Innan man får nya mediciner utskrivna bör man berätta för läkare man träffar vilka mediciner man använder.
När man står på blodförtunnande läkemedel får man en bricka man ska ha runt halsen där medicinen står skriven så att vårdpersonal snabbt får kännedom om detta vid eventuell olycka.
Proppupplösande behandling och kärlöppning med röntgenkatetrar kan bli aktuellt i komplicerade eller allvarliga fall och i mycket ovanliga fall kan man behöva opereras.
Blödningsrisken ökar vid blodförtunnande behandling
Då den blodförtunnande behandlingen minskar blodets förmåga att levra sig blöder man lättare om ett blodkärl skadas. Man kan exempelvis få näsblod, blod i urinen eller mörk avföring som är ett tecken på att det finns blod i avföringen. Sker detta bör man kontakta läkare omedelbart, då blödningen i värsta fall kan vara livshotande.
Komplikationer till blodpropp i ben eller lunga
Omkring 30 procent av de som har haft en blodpropp får tyvärr en ny blodpropp inom tio år. I värsta fall kan en ny blodpropp bildas redan de första månaderna efter avslutad behandling. Därför är det viktigt att man känner igen symtomen och söker läkarvård snarast.
Förebyggande åtgärder – minska risken för blodpropp
Man kan själv minska risken att få blodproppar genom att sluta röka och gå ner i vikt vid kraftig övervikt. Det är även viktigt att röra sig mycket, framför allt vadmusklerna. Detta gäller oavsett om man står, sitter eller ligger. Du kan promenera, försöka trampa med fötterna, vifta med tårna och röra benen flera gånger varje dag om man är sängliggande. Genom att hålla igång vadmusklerna pressas venerna ihop och hjälper på så sätt till att föra blodet i riktning mot hjärtat. Även att hålla benen i högläge kan underlätta återflödet av blod.
Stödstrumpa kan vara bra och finns att köpa på apotek eller i affärer som säljer olika typer av hjälpmedel. Strumpan bör sluta två till tre centimeter nedanför knävecket. Vid flygresor behöver man tänka på att röra sig regelbundet och trampa med fötterna om man sitter stilla länge. Har man ökad risk för att få en blodpropp kan man i vissa situationer få ett blodförtunnande läkemedel i förebyggande syfte.
