Studier i flera länder har visat att det kan finnas en koppling mellan blodgrupp och hur mottaglig man är för det nya coronaviruset. Resultaten tyder på att individer med blodgrupp A smittas i större utsträckning och att personer med blodgrupp 0 (noll) inte smittas i lika hög grad. Skillnaden mellan grupperna är dock liten, men tillräcklig för att kunna beläggas.
Forskning kring blodgrupper och smitta vid covid-19
En stor dansk studie bekräftar hypotesen och nu senast även en kanadensisk studie som publicerats i tidskriften Annals of Internal Medicine. Man virustestade över 225 000 kanadensare och resultaten visar att personer med blodgrupp 0 hade 12 procent lägre risk att smittas och 13 procent lägre risk att bli allvarligt sjuk eller avlida. Man jämförde med personer som har blodgrupperna A, AB och B. Man såg även att Rh-negativa individer hade något bättre skydd.
– Man kan säga att rönen har blivit stabilare för det har kommit fler studier sedan i somras, inklusive den här från Kanada, säger Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, till TT.
Orsaker till varför blodgrupp 0 verkar ha en mer gynnsam coronabarriär än andra blodgrupper är inte utrett. Man vet heller inte om det bättre skyddet gäller såväl för mottaglighet för smitta, som hur svårt sjuk en smittad person blir.
Varför påverkar blodgruppen smittorisken?
Man kommer att forska vidare på varför en viss blodgrupp kan påverka risken att smittas av det nya coronaviruset och forskare har redan olika hypoteser:
Det naturliga antikroppsskyddet. Blodgrupp 0 har antikroppar mot A och B, vilket skulle kunna hindra smitta från A- och B-personer att infektera en 0-person.
Sockermolekyler som varierar med blodgrupperna binder till cellvävnad, till exempel i lungorna, på olika sätt.
Färre koaguleringsfaktorer i blodet hos 0-personer och därmed mindre risk för vissa hjärtkärlsjukdomar, som i sig är en allvarlig riskfaktor i sammanhanget.
Det är dock viktigt att poängtera att även om blodgrupp 0 verkar vara underrepresenterade, så blir ändå många med blodgrupp 0 sjuka.
Våra olika blodgrupper
Vanligtvis använder man antingen AB0-systemet alternativt Rh-systemet för att dela in blodgrupperna.
Enligt AB0 kan man ha blodgrupp A, B, AB eller 0 där A är den vanligaste blodgruppen i Sverige. Därefter kommer blodgrupp 0, medan AB och B är mer ovanliga. Det är proteiner på blodkroppens yta som bestämmer vilken blodkropp du har och det som skiljer de olika blodgrupperna åt är små proteiner som kallas antigener. Dessa antigener sitter på de röda blodkropparnas yta. Vi har antigener på blodkroppens yta, men även antikroppar (proteiner) i blodet. Antikropparna angriper blodkroppar med en viss typ av antigen på sin yta. Detta gör att man inte kan blanda blod från olika blodgrupper hur som helst.
- Personer med blodgrupp A har antikroppar i blodet som angriper B-blodkroppar.
- Personer med blodgrupp B har antikroppar mot A-blodkroppar.
- Personer med blodgrupp AB saknar antikroppar mot både A- och B-blodkroppar.
- Personer med blodgrupp 0 har antikroppar för både A- och B-blodkroppar.
Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos omkring 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+). Övriga befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh-negativa (RHD-).
