PK(INR)-värdet, som mäter blodets förmåga att levra sig, ger en fingervisning om doseringen av blodförtunnande läkemedel. Oavsett om det är för hög eller för låg dos innebär det en fara för din hälsa om du inte får rätt dosering och det är därför kontrollerna är viktiga. Om det bedöms att du har möjlighet kan du erbjudas alternativet att testa ditt PK(INR)-värde genom självtest. Du får då utbildning och tillgång till en enhet som du använder för att mäta värden. Beroende på var du bor bekostas detta av landstingen, till exempel i Stockholm, men du kan även behöva betala mätaren själv eftersom andra landsting inte subventionerar den här typen av självtest.
Frihetskänsla för dig som patient
De patienter som har använt självtest hemma rapporterar om en känsla av frihet, oberoende och egen kontroll – och även en förändring av livsstil. Livet kretsar inte längre kring behandlingen, utan behandlingen är en del av livet. En bild som även bekräftas av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
När det kommer till självtest gäller det att vara konkret och frågvis. Efter att ha gått igenom utbildningen får du själv möjlighet att ansvara för dina kontroller och din behandling, samtidigt som vården och behandlande läkare följer upp och hjälper dig på vägen.
Testa ditt PK(INR)-värde hemma
Behandling med just Waran är en etablerad behandling nationellt och internationellt och behovet av täta kontroller innebär ett högt tryck på vården samt ställer krav på att du som patient har möjlighet att få dessa regelbundna kontroller. När du väl har gjort ditt test på en vård-, hälsocentral eller ett sjukhus så skickas provet vidare för analys, sedan meddelas läkare eller sjuksköterskor som därefter kan reglera dosen vid behov, en reglering som du själv gör genom att ändra din läkemedelsdosering.
Hela denna process tar givetvis tid eftersom det är många steg och flera olika instanser inblandade. På senare år har det kommit alternativ till den här vårdkedjan, att patienten själv testar för att optimera sin warandosering. På vissa håll inom hemsjukvården har man även börjat arbeta på ett nytt sätt och använder mätaren vid hembesök hos äldre och på så vis kan patienten snabbare och enklare direkt i hemmet få ny Warandos inställd om det behövs.
En expertbedömning som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjort är att 10 – 20 procent av patienterna som äter blodförtunnande läkemedel skulle kunna göra sina tester hemma. Även Socialstyrelsen har gått ut med riktlinjer som rekommenderar självtest och egenvård för lämpliga patienter.
Så går det till att testa ditt PK(INR)-värde hemma
Självtestet går till så att en droppe blod placeras på en testremsa som i sin tur registreras i en liten dosa. Då får du fram mätvärdet som du kan anpassa doseringen efter. För att få tillgång till en blodprovsmätare för att sköta Warankontroller i hemmet krävs en remiss av behandlande läkare till en speciell patientutbildning. Utbildningen ges i form av en introduktionskurs och idag erbjuder elva landsting sådana kurser under ledning av sjuksköterskor och läkare. Där får du själv lära dig vad det innebär att ta testet och hur du ska avläsa resultatet. Efter utbildningen kan du sen börja använda mätaren. I Stockholm och Uppsala kan man även ta emot remisser från andra landsting.
Egenkontroller är kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv enligt SBU, framförallt för de personer som står på Waranbehandling under en lång tid. För närvarande subventioneras bara teststickorna av samhället men inte själva mätaren. Detta problem pekar SBU på i sin rapport. Det innebär att alla patienter idag inte har samma möjlighet till självtestning. I dagsläget har landstingen för Stockholm, Södermanland, Kalmar, Uppsala, Västerbotten och Värmland fattat beslut om subvention av egenvård och självtest för sina invånare. Flera andra landsting/regioner arbetar för närvarande med att fatta motsvarande beslut om subvention
Risk för underbehandling
Om du äter blodförtunnande läkemedel är du långt ifrån ensam, man tror att antalet patienter som behandlas med Waran, som är det mest kända läkemedlet, idag är 200 000, en siffra som ständigt ökar. Använder man blodförtunnande läkemedel kan man också upptäcka att det kan uppstå blödningar från små sår, samt få näsblod som kan vara besvärliga att få stopp på. Då kan det vara bra att ha medicinskt blodstoppande vadd hemma, detta finns receptfritt på apotek.
För dig som äter blodförtunnande medel är behovet av kontroll viktigt för att kunna försäkra dig om bästa behandling. När man äter blodförtunnande läkemedel är det viktigt att kontrollera sitt PK(INR)-värde regelbundet. Man gör detta med ett blodprov som vanligtvis utförs på en vårdmottagning. Anledningen till att man gör dessa mätningar är att en för låg dos blodförtunnande läkemedel ökar risken för proppbildning medan en för hög dos ökar istället risken för blödningar.
Antalet patienter med blodförtunnande medel ökar, bland annat på grund av att det är fler som drabbas av förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan i värsta fall leda till stroke. Problemet är att förmaksflimmer inte har något symtom och därför föreligger det en stor risk att man går obehandlad. Förmaksflimmer ökar också risken för blodproppar och därför behöver du behandlas med blodförtunnande läkemedel. Här kan du se en kort och informativ film om hur du kan mäta ditt PK(INR)-värde hemma