Över 100.000 patienter behöver varje år donerat blod. Tyvärr stoppas donatorer i dörren av föråldrade regler och långsamma tester, samtidigt som mängden donerat blod minskar för varje år.
Doktorn.com har i år donerat pengar till bland annat Regnbågsblod, en del av stiftelsen Regnbågshjärtan, som strävar efter ett Sverige fritt från strukturell särbehandling och all form av ojämlikhet för HBTQ+personer. Man arbetar mot fördomar och stigmatisering med hjälp av kunskap och fakta utifrån en stark övertygelse om alla människors lika värde.
Stiftelsens medel ska användas till att belysa hälso- och sjukvårdsfrågor ur ett HBTQ+perspektiv med ändamålet att främja forskning, kunskapsspridning och opinionsbildning som bidrar till att skydda och förbättra livsvillkoren för HBTQ+personer.
Regnbågsblod utgår från svensk insamlingskontrolls principer om redovisning och stiftelsen avser att på sikt bedriva insamling genom 90-konto och stå under svensk insamlingskontroll.
God Jul & Gott Nytt År!
Önskar redaktionen
Om bloddonation: förändring behövs
Blodcentraler i Sverige rapporterar återkommande om blodbrist, samtidigt som stora grupper potentiella blodgivare utesluts baserat på vad som anses vara förlegade försiktighetsprinciper. För närvarande måste män som har sex med män (MSM) avstå från sexuell kontakt med andra män i 6 månader innan de kan donera blod i Sverige. Detta gäller oavsett om individen har en stadigvarande partner eller endast ägnar sig åt sexuella praktiker med låg risk för smittöverföring.
Kritiker menar att de nuvarande reglerna är oproportionerliga och att det är möjligt att uppnå en patientsäker blodgivning utan att kategoriskt utesluta en stor grupp individer baserat på deras sexuella läggning. Argumentet är att varje droppe blod som kan doneras är potentiellt livräddande, och att man inte har råd att utesluta individer som inte har någon högre risk för att bära på smittor.
Medicinsk bakgrund
Anledningen till karenstider är den så kallade “fönsterperioden” – tiden mellan att en individ blir smittad och att detta kan upptäckas i tester. Den längsta relevanta fönsterperioden är strax under 4 månader (för hepatit B). Kritiker menar därför att en karenstid på 6 månader inte är medicinskt försvarbar med dagens testmetoder.
Förslag till förändringar
Socialstyrelsen har undersökt förutsättningarna för att införa en individbaserad riskbedömning av blodgivare, i stället för den nuvarande gruppbaserade bedömningen. Detta skulle kunna möjliggöra att fler personer kan bli aktuella för blodgivning.
Införande av NAT-test
En förutsättning för att kunna införa individbaserad riskbedömning är att Sverige inför NAT (Nucleic Acid Test) i kombination med befintliga serologiska tester för smittscreening. NAT är en känsligare testmetod som redan används i övriga EU-länder.
Om NAT införs och individbaserad riskbedömning implementeras, skulle karenstiden efter en ny sexuell relation kunna kortas från dagens sex månader till fyra månader för MSM. Denna fyramånadersperiod skulle då gälla för alla blodgivare oavsett sexuell läggning.
Bloddonation i framtiden
Beslut om införande av individbaserad riskbedömning av blodgivare skulle medföra krav på föreskriftsändringar, ett arbete som beräknas ta ungefär ett år. Sammanfattningsvis pågår det en diskussion och ett arbete för att modernisera reglerna kring bloddonation för MSM i Sverige, med målet att öka tillgången på blod samtidigt som patientsäkerheten bibehålls.
