Den vetenskapliga kunskapen om sjukskrivningens effekter, ekonomiska, psykosociala och inte minst medicinska är däremot mycket begränsad.
Samhälleligt skyddsnät
Det finns väldigt få eller ens några medicinska tillstånd som förbättras av enbart vila. Däremot så finns det massor av medicinska tillstånd som omöjliggör för patienten att göra något annat än vila. Det kan vara allt från total vila till vila från enstaka rörelser eller uppgifter. Ersättningen vid sjukskrivning är ett samhälleligt skyddsnät för ekonomiskt bortfall på grund av medicinska tillstånd, fysiska eller psykiska.
Behandlande läkare har att lämna ett medicinskt beslutsunderlag till Försäkringskassan som avgör om ekonomisk ersättning skall utgå. Sjukskrivningen skall i sin helhet uppfattas som en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte och som en medveten del av behandlingen i att få patienten återställd. Det är känt att sjukskrivningar varierar med ålder, kön, lägre socioekonomiskt status och med vissa bostadsorter dock utan att vi med säkerhet känner till orsaken till dessa skillnader.
“Stark medicin med biverkningar”
Sjukskrivning har kallats en ”stark medicin med biverkningar”. En sjukskrivning skall vara ”rätt, säker och lagom”. Med ”rätt” förstås bland annat att sjukskrivningen skall vara på rätt indikationer och följa nationella vårdprogram och riktlinjer. Med ”lagom” förstås att tidslängden och graden av sjukskrivning skall vara anpassad till person, funktionsstatus och arbetskrav. Med ”säker” förstås bland annat att det inte skall finnas onödig väntan till besök eller behandling, att en tidig samverkan sker mellan vården, arbetsgivaren och Försäkringskassan samt att det tidigt skall finnas en plan för återgång till arbete, plan för rehabilitering eller annan lösning.
En ogenomtänkt sjukskrivning kan sålunda ha mer biverkningar än att vara till gagn för patienten.
Påverka sin arbetssituation
Vi har måttligt starkt vetenskapligt stöd för att personer som har möjlighet att påverka sin arbetssituation har en lägre frekvens av sjukfrånvaro. En låg arbetstillfredsställelse ökar risken för sjukfall kortare än tre månader med rygg- och nackdiagnoser. Det är också klart att sjukförsäkringssystemets utformning har påverkan på nivån av sjukfrånvaro och att lägre socialgruppstillhörighet medför ökad risk för sjukpensionering. Det vetenskapliga stödet är mer begränsat för att skilsmässa ökar risken för sjukfrånvaro och att fysiskt påfrestande arbete medför högre frekvens av sjukfrånvaro. Vad gäller rygg- och nackdiagnoser vet vi att hög fysisk belastning ökar risken för sjukskrivning eller förlängd sjukskrivning och att tidigare rygg- eller nackbesvär ökar risken för sjukfrånvaro.
En högre ålder respektive kvinnligt kön utgör en ökad risk för långa sjukfall och förtidspensionering liksom att kortare anställningstid ökar risken för förlängd sjukskrivning kortare än tre månader. Kvinnor har högre frekvens sjukfrånvaro med psykiatriska diagnoser. De flesta i arbetsför ålder återgår till arbetet efter sjukskrivningar för stroke, hjärtinfarkt eller hjärtoperation. Vi vet också att läkare upplever arbetet med sjukskrivningsärenden som problematiskt och att läkarintygen ofta är otillräckligt ifyllda.
Naturens positiva effekter
Sedan drygt två decennier har intresset ökat för att förstå naturens positiva effekter i olika former för hälsan. Ur vetenskaplig synpunkt är det svårt att utvärdera effekterna eftersom så olika definitioner och metoder har använts av olika forskargrupper. Dock kan man sammantaget påstå att det finns en visad positiv effekt på hälsan av naturunderstödda behandlingar. Betydande förbättringar har påvisats i olika former för diagnoser alltifrån fetma till schizofreni. Behandlingar kan vara inriktade på att ”bara” titta på eller tillbringa tid i trädgårdar, promenader i botaniska trädgårdar eller till mer handfasta arbeten i trädgårdar eller jordbruk. Vildmarks och äventyrsprogram har också varit intressanta och finns utvärderade, med mycket varierat resultat. Det finns säkert betydande potential i naturunderstödd rehabilitering. Sedan tidigare finns möjlighet att skriva fysisk aktivitet på recept och aktiviteten kan då individualiseras för att förstärka rehabiliteringsprocessen.
Kultur på recept är en nyare form av insatser av kulturaktiviteter för att bryta isolering och undvika risken för social utsatthet och få ett socialt sammanhang och möjlighet till personlig utveckling. Kulturen, exempelvis sång eller besök på museum, är ett verktyg som gruppen använder för att skapa något nytt och få tillfälle att lämna vardagen och känsla av sjukdom för en stund.
Ändrat arbetssätt
Försäkringskassan har på flera håll i landet delvis ändrat sitt arbetssätt. Tidigare granskades alla inkomna medicinska beslutsunderlag (läkares sjukskrivningsintyg) på samma sätt och kompletterande uppgifter till underlaget fick ofta inhämtas. På flera ställen i landet har man numera upphört att granska de intyg som förväntas leda till återgång i arbete utan att särskilda insatser från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen behövs, det vill säga patienten har ett arbete att återgå till inom relativt kort tid, så snart skadan eller sjukdomen förbättrats.
Härigenom sparas mycket tid och arbete för alla berörda parter som istället kan användas på mer komplicerade sjukskrivningsorsaker där insatser från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen behövs. Likaså arbetas det på många håll framgångsrikt med rehabiliteringskoordinatorer, som oftast till professionen är sjukgymnast eller arbetsterapeut, inom en sjukvårdsenhet. Koordinatorn har många funktioner men en viktig sådan är tidig kontakt med berörda parter, inte minst arbetsgivare, för att underlätta och påskynda rehabiliteringen för den enskilde patienten. En tidig kontakt med arbetsgivare uppfattas som en mycket viktig del i rehabiliteringsarbetet
Kunskapsbehov behöver tillfredsställas
En hel del forskning riktas mot sjukskrivningsprocessen. Det är ett stort kunskapsbehov som behöver tillfredsställas. Redan i SBU-rapporten (se referens) framfördes att kunskap baserad på vetenskapliga studier krävs avseende: varför endast vissa personer blir sjukskrivna, varför vissa personer vid sjukskrivning återgår i arbete snabbare än andra, att identifiera de personer där tidiga insatser behövs för att undvika långvarig sjukskrivning, positiva och negativa konsekvenser för den enskilde att vara sjukskriven eller förtidspensionerad – för enskilda diagnoser och generellt, hur negativa konsekvenser av sjukskrivning kan upptäckas och förebyggas.
Andra viktiga områden att belysa vetenskapligt är konsekvenser av sjuknärvaro (det vill säga att vara på sin arbetsplats under sjukskrivning), vilka faktorer som påverkar läkares sjukskrivningspraxis, betydelse av socioekonomiska förhållanden, attityder och kunskap hos allmänheten, patienter, läkare och handläggare på försäkringskassan och deras eventuella betydelse för sjukskrivning, former för samverkan inom sjukförsäkringsområdet samt internationella jämförelser. Det är alltså ganska imponerande kunskapsluckor vi har inom sjukskrivningsprocessen.
Samarbeten förstärks
Sjukfrånvaron tenderar att öka något under senare år och främst för de psykiatriska diagnoserna, såsom depression. Samtidigt förstärks på flera håll samarbetet mellan sjukvården, Försäkringskassan, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen i syfte att snabbare kunna erbjuda individanpassad rehabilitering för att hjälpa patienten att återfå, helt eller delvis, en åtminstone anpassad arbetsförmåga.
Det är likaså väldigt viktigt framöver för att kunna hitta bra preventiva metoder för att undvika framtida behov av sjukskrivning och ge bättre bevarande av hälsa och därmed arbetsförmåga.
