Sedan 90-talet har elevers och skolors resultat hamnat i fokus. Idag har de flesta hört talas om PISA-undersökningen och pressen på att prestera bra jämfört med andra länder har ökat markant. 2011 fick vi en ny skolreform.
Numera är det obligatoriskt med betyg från årskurs 6 och man får även sätta betyg redan från årskurs 4. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav där lägsta nivån bestämmer betyget. Dessutom finns numera ett betygssteg för underkänt vilket inte fanns tidigare och man har infört skärpta krav för behörighet.
Med detta skolsystem verkar det inte som om vi tillåter våra ungdomar att ha en dålig dag. Man kan inte annat än fundera kring hur facket hade reagerat om en arbetsgivare krävde 100 procent prestation och kunskapskontroller varje vecka av de anställda.
Enligt artikel av forskning.se visar flera forskningsstudier att det finns starka belägg för att förändringarna i skolan kan vara en trolig orsak till att unga mår psykiskt dåligt. Denna slutsats har även Folkhälsomyndigheten gjort i sin undersökning kring den alarmerande ökningen av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar.
Stressen i skolan har fördubblats på 20 år
Idag är det omkring 50 procent av flickorna som känner sig mycket stressade av skolarbetet mot 23 procent 1997. För pojkar har stressen under samma period ökat från 19 procent till 31.
– Sedan 1990-talet har det blivit större fokus på betyg och prestationer och elevernas prestationer har också fått större konsekvenser för deras framtida möjligheter i livet. Det upplever elever som väldigt stressande, säger Björn Högberg som är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa i förhållande till skola och skolpolitik.
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd visar forskning från Uppsala universitet. Detta betyder att resursstarka elever med akademiska traditioner gynnas, och andra missgynnas i dagens skolsystem.
Sveriges ungdomar är mer stressade än andra
När man tittar på PISA-undersökningar från 2000 till 2010 och jämför resultaten med svar från 2012 och framåt ser man en stor förändring och försämring efter införandet av läroplanen LGR 11. Det visar sig att inget annat land kan visa samma nedgång i känsla av tillhörighet och ökning av stress som i Sverige. Andelen elever som känner stress över skolarbetet och att de inte känner att de hör hemma i skolan har fördubblats under perioden.
Betyg i årskurs 6 försämrade självförtroendet
Man har gått igenom PISA-undersökningar och jämfört elever som inte hade betyg i årskurs 6 med elever som fick betyg från sexan och resultatet visar att förändringen ökade stressen, minskade elevernas självförtroende likväl som deras livsglädje. Fler elever fick symtom som huvudvärk, magknip och nedstämdhet.
Störst negativ förändring av välbefinnande såg man hos högpresterande likväl som lågpresterande elever. Man uppmärksammade även att elever med arbetarbakgrund och utlandsfödda känner sig mest främmande i skolan. Och oavsett social bakgrund är flickor mest stressade och det är en markant försämring sedan 90-talet.
I en forskningsöversikt som gjorts vid Göteborgs universitet har man gått igenom svensk likväl som internationell forskning mellan 2002 och 2014, kring hur elever påverkas av betyg. Man såg inga positiva effekter av betyg i årskurs sex och för lågpresterande elever såg man en negativ effekt där betygsutvecklingen försämrades även längre fram om de fått betyg redan i årskurs sex.
Fokus i skolan är prestation, inte lärande
I Göran Nygrens avhandling ”Jag vill ha bra betyg”, undersöks hur högstadieelever uppnår höga betyg på skolor som också har högre resultat än genomsnittet. Studien bygger på observationer, intervjuer och samtal och pågick under perioden 2000 till 2020. Man har inkluderat tre högstadieklasser, föräldrar och lärare.
Ett av resultaten var att skolan för de flesta elever handlar om att ständigt prestera, examineras, bedömas och betygsättas – inte om lärande eller att få kunskaper. Många var rädda för att misslyckas och flera hade erfarenheter av ohälsa som stress, magont, huvudvärk och sömnsvårigheter.
– Det är allvarligt att de flesta elever utvecklar ett instrumentellt förhållningssätt till skolan och kunskap – att det bara handlar om att få höga betyg för att bli antagen till önskvärt gymnasium och program. Det här är alarmerande för ett samhälle som vill vara en kunskapsnation, säger Göran Nygren.
Ökad konkurrens och fokus på poäng
Många elever upplever att betygen är livsavgörande och redan i tidiga tonåren pratar man som om det inte fanns någon framtid om man inte klarar skolan.
Ytterligare resultat från Göran Nygrens avhandling var att:
- omfattande hemarbete och föräldrastöd är avgörande för elevers höga skolresultat.
- dagens skolsystem gynnar elever med resursstark och akademisk familjetradition. Skolan ger med andra ord inte en likvärdig utbildning.
– Den här studien visar att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser, den sociala reproduktionen och segregationen i samhället, konstaterar Göran Nygren.
Är detta vad vi vill ge våra unga?
Vill vi att fokus ska vara på betygen och strategier för att nå bästa möjliga poäng eller vill vi väcka nyfikenhet och intresse att lära sig nya saker? Vill vi ha ett “robotsamhälle” eller vill vi ha mångfald och en variation av människor med många olika styrkor? Ska vi premiera de som föds till att ha lätt att ta in kunskap i dagens skolmiljö eller vill vi ha en skola där alla känner sig inkluderade och viktiga?
Kan det vara så att den sållning som skolan står för idag inte bara ger psykisk ohälsa hos barn- och ungdomar utan också ökar segregeringen i samhället, där de som inte passar in lätt hamnar ”snett”? Det hade varit önskvärt med ett omtag vad gäller skolan, där prestation inte ska vara ledande utan ett resultat av inkludering och lärande.
