Aktiniska keratoser är beteckningen för ytliga cellförändringar i hudens yttersta lager, epidermis. Aktinisk betyder ”orsakad av solen”. Keratos kommer av ordet ”keratin”, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning av hudens hornlager, och beror på en lång tids solexponering.
Kan utvecklas till hudcancer
Några hundratusen svenskar är redan drabbade och uppskattningsvis tillkommer 70-100 000 nya fall per år. Aktinisk keratos kan utvecklas till skivepitelcancer (SCC) om den inte behandlas. Skivepitelcancer är en hudcancerform som är elakartad men som är mindre aggressiv än malignt melanom. Skivepitelcancer drabbar cirka 3000 personer varje år i Sverige. Likt aktinisk keratos förekommer skivepitelcancer på solexponerade hudytor. Det är svårt att förutse vilken aktinisk keratos som kommer övergå i skivepitelcancer, därför bör aktinisk keratos behandlas.
Hur uppstår aktinisk keratos?
Kroppens immunförsvar övervakar ständigt kroppens hudceller genom att stöta bort de celler vars arvsmassa skadats av solljus. Detta för att förhindra att cellerna omvandlas till cancerceller. Om huden däremot överexponeras för solljus rubbas detta försvar. Solens skadliga UV-strålar riskerar att skada arvsmassan i cellerna. De börjar då dela sig snabbare vilket förhindrar hudens hornlager att mogna på ett normalt sätt. Det uppstår då ett område med onormala celler och en förtjockning av hornlagret vilket i sin tur leder till aktinisk keratos. Aktinisk keratos orsakas inte av några enstaka solbrännor utan genom långvarig solexponering under lång tid. Uppkomsten brukar sägas vara resultatet av den totala mängd solljus huden har utsatts för under livet, vilket innebär att aktiniska keratoser är mycket vanliga från medelåldern och uppåt.
Andra riskfaktorer innefattar:
• Ljushyllthet
• Personer över 40 år (större risk för kronisk UV-exponering)
• Frekvent resande till soliga eller tropiska länder
• Personer som vistas mycket utomhus i solen (utomhusarbetare, golfare, seglare, friluftsmänniskor mfl)
Vem drabbas?
Aktinisk keratos kan drabba alla, även om vissa grupper löper större risk att drabbas, särskilt regioner där UV-strålningen är som starkast är extra utsatta. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor, en förklaring till detta kan vara att fler män är utomhus under arbete och/eller fritid och därmed exponeras mer för solens UVstrålning.
Aktinisk keratos är ovanlig innan 40 års ålder. En nyligen publicerad studie från England visar på hög förekomst hos personer över 70 år, där 34 procent av männen och 17 procent av kvinnorna led av aktinisk keratos.
Symtom
Cellförändringarna vid aktinisk keratos framträder som en eller flera brunröda, fjällande fläckar som kan vara allt från några millimeter till ett par centimeter. Fläckarna är vanligast i pannan, på den kala delen av hjässan, tinningar, näsa, ytteröron och handryggar. Typiska kännetecken är att:
• patienten upplever en eller flera eksemliknande fläckar som inte läker trots smörjning med t ex mjukgörande kräm
• fläckarna känns ”raspiga” när man känner på dem med fingret
• patienten ibland upplever klåda på fläckarna
Aktinisk keratos förekommer ofta som flera cellförändringar över ett hudområde, så kallat field cancerisation. Det betyder att det på ett hudområde med synliga fläckar samtidigt pågår en utveckling av flera fläckar under hudytan. Den aktiniska keratosen utvecklas alltså med tiden då hela det solskadade området exponeras för solljus.
Behandling
Det finns olika typer av behandling av aktinisk keratos. Även om behandlingen kan vara effektiv finns risken att fläckarna kommer tillbaka efter avslutad behandling. Då kan det vara nödvändigt med ytterligare behandlingar. Olika behandlingsmetoder kan kombineras. Nedan följder några av de vanligaste behandlingarna.
Frysbehandling: Frysbehandling kan vara ett bra alternativ vid enstaka synliga fläckar av aktinisk keratos. Behandlingen genomförs på sjukhus med hjälp av flytande kväve. Det uppkommer ofta en kvarstående ljus fläck på det behandlade området.
Kräm: Patienten kan själv behandla sin aktiniska keratos i hemmet genom att stryka på en kräm på det drabbade hudområdet. Det finns olika typer av krämer och de varierar i effektivitet. Ofta uppstår en rodnad på huden under behandlingen, denna försvinner dock tillsammans med den aktiniska keratosen efter avslutad behandling.(se bild ovan)
Fotodynamisk behandling: På sjukhus stryks en kräm på det drabbade området. Så småningom ökar krämen hudens känslighet för ljus av en viss våglängd. Huden belyses därefter med rött ljus och det uppkommer en avstötningsreaktion. Smärta burkar uppstå i samband med behandlingen.
För mer information besök huden.se
Se mer om hud och sol i filmen Hudförändringar av solen här
