Behövs vacciner?

Även om barnsjukdomar som mässling påssjuka och röda hund vid första anblicken inte verkar värre än en rejäl halsfluss är verkligheten en helt annan.

– Dessa smittsamma sjukdomar kan vara allvarliga och till och med livshotande och det finns risk för allvarliga följdsjukdomar, säger överläkare Rose-Marie Carlsson på Smittskyddsinstitutet. Man kan få men för livet. Sverige har sedan många år tillbaka ett allmänt vaccinationsprogram som alla rekommenderas delta i, något som varje år sparar liv. Allmän vaccination mot difteri och stelkramp infördes under 1950-talet och några år därefter startade omfattande vaccinationer mot polio. I dag vaccineras barnen även mot mässling, påssjuka, röda hund, Haemophilus influenzae typ b och kikhosta.

Fosterskador, allvarliga följdsjukdomar eller allvarliga komplikationer hos spädbarn med risk för bestående men är några anledningar till att vi vaccineras mot just dessa sjukdomar. Alla sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är så kallade anmälningspliktiga sjukdomar, som behandlande läkare anmäler till smittskyddsläkaren i det landsting där diagnosen fastställs. Dessa anmälningar sammanställs nationellt av Smittskyddsinstitutet.

Mässling

Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Risken att drabbas är nära 90 procent om man är ovaccinerad och träffar någon som är sjuk. Mässling orsakas av ett virus. Inkubationstiden är cirka tio dygn därefter insjuknar man ofta hastigt med stigande feber, irritation i ögon och torr hosta. Efter några dagar sprider sig fläckiga röda områden över hela kroppen.

Komplikationer efter mässling betecknas av Smittskyddsinstitutet som ganska vanliga. De redan infekterade slemhinnorna angripas lättare av bakterier som ger öroninflammationer, bihåleinflammationer eller lunginflammation. Mässlingviruset har dessutom själv förmåga att orsaka lunginflammation.

– I utvecklingsländerna är mässling fortfarande den vanligaste orsaken till dödsfall som skulle kunna ha förhindrats med vaccin, säger Rose- Marie Carlsson. Ungefär en av tusen personer som insjuknar i mässling drabbas av en hjärninflammation. Några mediciner mot sjukdomen finns inte. Det finns däremot ett mycket effektivt vaccin mot mässling som alla barn i Sverige erbjuds. Den första dosen ges på barnavårdcentralen när barnet är 18 månader, den andra dosen ges vid 12 års ålder. Sprutan innehåller vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund och kallas därför MPR. Efter två doser har man ett mycket långvarigt skydd mot dessa sjukdomar. Allmän vaccination mot mässling har pågått sedan 1970-talet och sjukdomen har därför blivit mycket sällsynt.

Påssjuka

Påssjuka orsakas av ett virus. Sjukdomen är vanlig över hela världen och drabbar framförallt barn. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vaccinationer infördes 1982. Viruset angriper framförallt spottkörtlar och uttrycker sig som feber och ömma och svullna körtlar. Svullnaden är ofta så tydlig att den syns. Körtlar i övriga kroppen kan också angripas. Hos män finns en liten risk för testikelinflammation något som kan leda till sterilitet.

Läkemedel mot påssjukevirus saknas men vaccinet mot påssjuka är mycket effektivt. Det så kallade MPRvaccinet ges i två doser, den första vid 18 månaders ålder och den andra vid 12 års ålder. Skyddet mot påssjuka betecknas då som mångårigt.

Röda hund

I Sverige har röda hund i det närmaste försvunnit sedan man började vaccinera mot sjukdomen, först tonårsflickor från 1974 och sedan alla barn från 1982 . Röda hund orsakas av ett virus och människan är den enda art som kan bli smittad. Symtom på röda hund är oftast lindriga. Milda besvär från luftvägarna och hudutslag som börjar i ansiktet för att sedan sprida sig över hals och bål. Vuxna får ofta klåda av utslaget. Lymfkörtlar i nacke ömmar ofta och inflammation leder är vanligt bland kvinnor.

– Om en gravid kvinna infekteras med röda hund finns risk för allvarlig skador på fostrets hjärna, hjärta, ögon och hörsel, berättar Rose-Marie Carlsson. Det så kallade MPR-vaccinet är mycket effektivt mot röda hund. Efter två doser betecknas skyddet som mot sjukdomen som mycket långvarigt. Tack vare att de allra flesta väljer att låta vaccinera sina barn mot röda hund har det i Sverige inte fötts några barn med missbildningar orsakade av viruset det senaste 19 åren.

Haemophilus influenzae typ b

Haemophilus influenzae typ b (Hib) är en bakterie som är särskilt farlig för små barn eftersom den hos dem lättare tar sig in i blodet och orsakar infektioner i hjärnhinna, struplock och leder. Lunginflammation förekommer också. Inkubationstiden är kort, förmodligen endast några dagar. Risken för hjärnhinneinflammation är störst hos barn under 5 år Barnet insjuknar akut med feber, kraftig huvudvärk, kräkningar och nackstyvhet. Det är viktigt att barnet snabbt kommer till sjukhus.

– Risken för dödlig utgång vid hjärnhinneinflammation är cirka fem procent, säger Rose-Marie Carlsson. Hjärnhinneinflammation orsakad av Hib kan trots moderna behandlingsmetoder orsaka handikapp som dövhet, bestående hjärnskador eller kvarstående krampanfall hos 15-45 procent av dem som överlever. Även struplocksinfektion är allvarligt eftersom svullnader riskerar att kväva barnet.

Om bakterien infekterar lederna kan ledbrosket i den angripna leden förstöras vilket medför invaliditet. Antibiotika är effektiv mot bakterien om behandling hinner startas, och de flesta som drabbas blir friska. Samtliga barn erbjuds ett mycket effektivt vaccin mot Hib och sedan det allmänna vaccinationsprogrammet infördes är infektioner orsakade av bakterien ovanliga.

Difteri

För 100 år sedan var difteri en vanlig sjukdom som dödade tusentals barn varje år i Sverige. Sjukdomen orsakas av en bakterie som bildar ett gift som skadar flera av människans inre organ. Difteri kan ge både halsont som liknar halsfluss och hudinfektioner. Kraftiga luftvägsinfektioner kan ge svåra andningsproblem och hotande kvävning. Giftet som bakterien utsöndrar kan orsaka hjärtmuskelinflammationer, nervförlamningar och njurskador. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika, medicinen har dock ingen effekt på de gifter bakterien hunnit producera innan behandlingen startas. Vaccin riktar sig mot bakteriens gift. Skyddet avtar efter en tid och förnyelsedoser behövs i vuxen ålder.

Polio

Polio eller barnförlamning var mycket vanligt under 1900-talets första hälft. Stora vaccinationskampanjer i alla åldrar startade 1957 och allmän vaccination infördes 1965. Antalet insjuknande sjönk snabbt, från 5000 registrerade fall 1953 endast fyra fall 1962. Även om smittämnen ibland påvisas har vaccinationsprogram världen över har gjort att polio som sjukdom i princip utrotats från Europa och Amerika. I delar av Asien och Afrika förekommer det fortfarande. Sjukdomen orsakas av tre olika typer av poliovirus. Man behöver vara immun mot alla tre sorter för att vara säker på att inte drabbas. Poliosmitta är lömsk eftersom de flesta endast får influensaliknande symtom av sjukdomen. Smittspridningen kan därför sägas pågå i det tysta.

Feber, huvudvärk, illamående och kräkning är vanliga symtom som i vissa fall följs av förlamning. Om andningsmuskulaturen drabbas är dödligheten stor. Mediciner mot polio saknas. Poliovaccin ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det ges i fyra omgångar och har en i det närmaste hundraprocentig skyddseffekt.

Kikhosta

Kikhosta orsakas av en bakterie som angriper vävnaden luftvägarna och utsöndrar ett gift. Sjukdomen börjar som en förkylning med hosta och ibland mild feber. Hostan blir snart mer intensiv och kommer i attacker. Kikningarna uppträder efter en eller ett par veckor. Barnet har ofta svårt att andas i samband med kikningarna och kan bli blått i ansiktet. Attacken avslutas ofta med att barnet hostar upp eller kräks slem. Spädbarn kan bli kortvarigt medvetslösa i samband med hostattacken.

– Kikhosta kan ge allvarliga följder och till och med dödsfall bland de minsta spädbarnen, säger Rose-Marie Carlsson. Ett litet spädbarn med kikhosta behöver oftast vårdas på sjukhus. Om antibiotika sätts in tidigt, helst redan innan de första sjukdomstecknen börjat, blir förloppet lindrigare.

– För barn över ett år är sjukdomen sällan farlig men blir en jobbig, långdragen luftvägsinfektion med sociala konsekvenser för hela familjen, berättar Rose-Marie Carlsson. Kikhostevaccination infördes på 1950-talet men upphörde 1979 på grund av försämrad skyddseffekt. Ett nytt och effektivt vaccin är numera tillgängligt och sedan 1996 erbjuds alla spädbarn vaccinering. Såväl skydd efter genomgången kikhosta som efter vaccination avtar efter ett tiotal år, och från och med läsåret 2005/2006 rekommenderas en förnyelsedos i skolan, tillsammans med vaccinationen mot difteri och stelkramp vid 10 års ålder.

Stelkramp

Varje år anmäls upp till tre fall av stelkramp i Sverige – alldeles i onödan. Stelkrampsvaccinet har i det närmaste hundra procentig skyddseffekt. Sjukdomen orsakas av en bakterie som bildar sporer med en överlevnad på flera tiotals år. Bakterien finns normalt i tarmen hos många djur och är spridd i till exempel jord och matjord som gödslas. Bakterien bildar gifter som blockerar nervimpulser från celler i ryggmärgen. Smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar är karakteristiska och utlöses lätt, till exempel av ljud. Därför sövs den sjuke ner och behandlas i respirator tills giftet försvunnit från kroppen. Med modern intensivvård betecknar Smittskyddsinstitutet dödligheten som låg. Eftersom bakterien finns naturligt i tarmen hos djur går den inte att utrota. Sjukdomen går däremot att undvika tack vare väl fungerande vaccin. Förnyelsedoser ges i vuxen ålder om det gått lång tid efter föregående vaccination.

Vad är ett vaccin?

Ett vaccin mot en sjukdom innehåller små mängder av hela eller delar av de bakterier eller virus som orsakar sjukdomen. För att vaccinet inte ska orsaka sjukdom avdödas eller försvagas smittämnena. Kroppen känner igen ett mycket stort antal ämnen som är farliga för oss däribland en mängd virus och bakterier. Kroppen angriper därför vaccinet som om det vore en hotande infektion, trots att bakterierna eller virus är försvagade eller döda. En rad kemiska signaler kommer i den immunologiska processen också att skapa ett långvarigt och ibland livslångt minne av bakterierna eller viruset – vi har blivit immuna (immun = undantagen). Nästa gång smittämnet kommer in i kroppen aktiveras immunförsvaret snabbt och effektivt och angriper bakterierna/virusen innan de blivit så många att vi insjuknar.

Är det farligt att vaccinera sig?

– Nej, själva meningen med vaccination är ju att ersätta en potentiellt farlig sjukdom med ett förhållandevis ofarligt vaccin. Helt fri från risker är visserligen inga medicinska åtgärder men risken med sjukdom är dock mångfaldigt större än risken med vaccination, säger Rose-Marie Carlsson. För flera år sedan florerade rykten om att mässlingsvaccin skulle kunna orsaka autism eller kronisk tarmsjukdom, men detta har efter stora studier inte kunnat vederläggas. Inte heller ryktet att kikhostevacciner skulle kunna orsaka allergier stämmer.

Fakta vaccinationer

Allmänna vaccinationsprogrammet:

På barnavårdscentralen

• 3 månaders ålder. Första vaccinationen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib (Haemophilus influenzae typ b). Vaccinerna ges tillsammans i en spruta. Det svider något och kan göra ont en kort stund. En liten rodnad eller bula kan uppstå och kvarstå några timmar eller dagar. En snabbt övergående feberreaktion kan också ses.

• 5 månaders ålder. Andra vaccinationen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Vaccinerna ges enligt ovan tillsammans i en spruta.

• 12 månaders ålder. Tredje vaccinationen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Vaccinerna ges enligt ovan tillsammans i en spruta.

• 8 månaders ålder. Första vaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund. De tre vaccinerna ges tillsammans i en spruta (MPRvaccin). Själva injektionen kan ge en kort brännande känsla. Mässlingsdelen kan ge en lindrig “vaccinationsmässling” 1–2 veckor efter injektionen med kortvarig feber och ibland ett snabbt övergående utslag.

• 6 års ålder. Fjärde vaccinationen mot polio. Denna vaccination ges ibland av praktiska skäl inom ramen för skolans sexårsverksamhet, men kan också ges vid 5–5_-års ålder på barnavårdscentralen.

I skolan

• Årskurs 4. Fjärde vaccinationen mot difter, stelkramp, och kikhosta. Skyddet mot alla tre sjukdomarna blir nu mycket gott och långvarigt.

• Årskurs 6. Andra vaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund. Avsikten är bland annat att förlänga skyddet och hindra att dessa sjukdomar uppträder i vuxen ålder.

Källor: Sjukvårdsrådgivaren och Smittskyddsinstitutet

Vi vaccineras mot:

• Mässling

• Röda hund

• Påssjuka

• Kikhosta

• Stelkramp

• Polio

• Difteri

• Bakterien haemophilus

• influenzae typ

• b (Hib)