Våra livsstilsval har stor inverkan på risken att drabbas av de sjukdomar som idag utgör en betydande del av sjukdomsbördan i Sverige. Omkring 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes typ 2, samt upp till hälften av alla fall av cancer, skulle kunna förebyggas. Vi behöver minska stillasittande, äta hälsosamt, undvika tobak (rökning) och begränsa alkoholkonsumtionen. Även sociala faktorer, såsom ofrivillig ensamhet, påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Att satsa på förebyggande hälsovård är en investering i framtidens välmående.
Under de senaste åren har ett växande antal studier undersökt de fysiska och mentala effekterna av regelbundet bastubadande. I denna artikel kommer vi att utforska bastubadandets hälsoeffekter och dess eventuella potential som en kostnadseffektiv metod för förebyggande hälsovård.
Vad händer i kroppen när vi bastar?
När vi kliver in i en varm bastu händer det något magiskt i kroppen. Det är som om vi ger den en varm kram som väcker upp dess inre funktioner. Hjärtat börjar slå snabbare, blodkärlen vidgas, och blodflödet ökar för att kyla ner kroppen. Detta är liknande effekter som vi upplever när vi tränar, fast utan att vi rör på oss.
Svettkörtlar aktiveras och vi börjar svettas rikligt, vilket är kroppens sätt att göra sig av med värmen. Det är som om kroppen har en inbyggd luftkonditioneringsanläggning som sätts igång. Samtidigt frigörs hormoner som gör oss avslappnade och lugna, vilket kan jämföras med den euforiska känslan efter en bra träningsrunda.
Bastubadande kan beskrivas som en form av “passiv träning” för kroppen, där vi upplever många av de fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet utan att behöva anstränga oss. Det är som att ge kroppen en gratis “workout” medan vi bara sitter och njuter av värmen. Och precis som efter en bra träning kan vi känna oss mer energiska och avslappnade efter ett bastubad.
Fysiska hälsoeffekter av bastubad
Kardiovaskulär hälsa: Regelbundet bastubadande kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar med upp till 50 procent. Detta beror på att bastubad kan förbättra blodcirkulationen, sänka blodtrycket och minska blodfetterna. Effekterna liknar dem man upplever vid fysisk aktivitet, vilket gör bastubadet till en form av “gymnastik för kärlen”. Studier har visat att män som badade bastu fyra till sju gånger i veckan hade en betydligt lägre risk för död i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med de som badade en gång i veckan.
Demens & stroke: Forskning tyder på att bastubadande också kan minska risken för demens och stroke. Detta kan bero på de antiinflammatoriska effekterna och förbättringen av blodcirkulationen. Män som badade bastu fyra till sju gånger i veckan hade en 66% lägre risk att utveckla demens.
Andra fysiska fördelar: Bastubad har visat sig minska fysisk smärta och förbättra sömnkvaliteten. Det kan även ha en positiv effekt på lungsjukdomar och propp-sjukdomar.
Mentala hälsoeffekter av bastubad
Stress & ångest: Bastubadande rapporteras minska stress, ångest och depression. Detta kan delvis bero på frigörandet av hormoner som serotonin och dopamin under bastubad. Den sociala aspekten av bastubad, där människor ofta deltar tillsammans, kan också bidra till en känsla av gemenskap och minska ensamhet.
Mental avkoppling: Bastubad kan beskrivas som en form av “varm mindfulness”, vilket främjar avkoppling och stresshantering. Studier har visat att regelbundna bastubadare rapporterar högre energinivåer och en högre livskvalitet.
Studier & forskning
MONICA-studien: En studie från Luleå tekniska universitet, som ingick i MONICA-undersökningen 2022, visade att personer som regelbundet badade bastu hade bättre fysisk och mental hälsa jämfört med de som inte gjorde det. Studien fann att de som badade bastu en till fyra gånger i månaden upplevde de största hälsofördelarna.
Kardiovaskulär Mortalitet: En studie publicerad i JAMA Internal Medicine fann att frekvensen av bastubad har en tydlig invers effekt på kardiovaskulär mortalitet.
Effekter på immunförsvaret
Bastubadande skulle kunna ha en positiv effekt på immunsystemet genom ökad produktion av vita blodkroppar, vilka är immunsystemets första försvarslinje mot infektioner. Bastubad kan simulera en feber genom att höja kroppstemperaturen, vilket är kroppens naturliga försvarsmekanism mot virus och bakterier. Mer forskning krävs dock.
Hur ofta & hur länge ska man bada bastu?
Frekvens: Studier rekommenderar att man badar bastu 2-7 gånger per vecka för optimala hälsoeffekter. För nybörjare rekommenderas att börja med en session per vecka och öka frekvensen allteftersom man vänjer sig vid värmen.
Tid per session: Det rekommenderas att stanna i bastun i minst 20 minuter per session för att uppnå signifikanta hälsofördelar. Studier har visat att de som stannade mer än 19 minuter per session hade en 52% lägre risk för plötslig hjärtdöd.
Kontrastterapi: Alternativa sessioner med värme och kyla (t.ex. kall dusch efter bastu) kan förbättra effekterna genom att öka blodcirkulationen och minska inflammation.
Övriga råd
Temperatur: Traditionella bastur bör hållas vid 80-100°C för optimala effekter.
Hydrering: Det är viktigt att dricka mycket vatten före och efter bastubad för att undvika uttorkning.
Kläder: För att maximera effekterna bör man basta utan kläder, särskilt i infraröd bastu, för att tillåta optimal värmeabsorption.
Sammanfattningsvis kan regelbundet bastubadande, med rätt frekvens och varaktighet, bidra till förbättrad kardiovaskulär hälsa, minskad stress och ökad livskvalitet.
Långvariga effekter & framtida utveckling
Studier har visat att regelbundet bastubadande kan ha långsiktiga hälsofördelar, särskilt när det gäller kardiovaskulär hälsa och kognitiv funktion. En studie från Luleå tekniska universitet visade att personer som regelbundet badade bastu rapporterade bättre allmän hälsa, högre energinivåer och lägre förekomst av högt blodtryck.
För att bastubad ska bli en allmänt accepterad hälsovårdsåtgärd krävs investeringar i offentliga bastufaciliteter och utbildning av vårdpersonal för att säkerställa säkerheten för alla som bastar. Dessutom behövs mer forskning för att fastställa orsakssamband och optimala bastubadsmönster.
Slutsatser kring bastubad
Bastubadande erbjuder en rad hälsofördelar som kan bidra till att förbättra såväl fysisk som mental hälsa. Genom att införa bastubad som en del av förebyggande hälsovård skulle samhället kunna dra nytta av en kostnadseffektiv och kulturellt förankrad metod för att minska sjukdomsbördan och förbättra livskvaliteten. Framtida forskning bör fokusera på att etablera tydliga riktlinjer för bastubad och undersöka dess långsiktiga effekter på folkhälsan.
