Forskarna talar om en tickande hälsobomb.
Fler sjukdomar
Antalet sjukdomar som överviktiga barn riskerar att få är fler än hos normalviktiga. Svenska läkare varnar för att många av dagens barn är så tjocka att de – faktiskt – kommer att dö i förtid. Sjukvården och skolan måste sätta in mer resurser för de ungas hälsa. Också föräldrar måste ta sitt ansvar.
På tio år har antalet överviktiga barn i Sverige nästan fördubblats, och idag anses vart femte barn mellan sex och tio år vara överviktigt medan 3-5 procent har fetma.
Vården står inför nya utmaningar
Barnläkare Staffan Mårild i Göteborg ansvarar för en mottagning som riktar sig till överviktiga barn. Det så kallade “Runda-barn-teamet” är tvär-disciplinärt. Teamet bildades för några år sedan när de första larmrapporterna kom.
– Problemet är större än vi insåg först, säger han. Nästan var femte tioåring i Västra Götalandsregionen är överviktig idag. Vi ser tioåringar som är så tjocka att deras hälsa hotas.
Barnfetma kryper ner i åldrarna
I jämförelse med tioåringar 1985 i Göteborg är antalet överviktiga idag mer än dubbelt så många och antalet feta är 4-5 gånger så många.
– När en femtedel av barnen har ett hälsoläge som inte är bra, är det alarmerande. Barnen blir inte sällan socialt utslagna vilket kan leda till psykiska besvär på kort och lång sikt. Mobbing är inte ovanligt – de får inte var med i kramratkretsen eftersom kompisarna inte gillar dem.
Siffrorna är likartade för landet i övrigt. För ett par år sedan gjordes en undersökning av sexhundra tioåringar i Norrtälje kommun. Fyra procent var feta, medan var fjärde betraktades som överviktig. I en studie i Östergötland konstaterade forskarna att andelen överviktiga femåringar ökat från fjorton procent 1996 till sexton procent 2002. Inga stora siffror, men tendensen är glasklar: övervikt och fetma kryper allt längre ner i åldrarna.
Åderförkalkning hos tonåringar
Två svenska hjärtspecialister har hittat varningssignaler för åderförkalkning bland överviktiga tonåringar. Peter Friberg och Mats Johansson, professor respektive överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har sett en trefaldig ökning av insulinnivåerna, förhöjt blodtryck under natten och en allvarlig förtjockning av hjärtats vänsterkammare som leder till skadliga effekter hos överviktiga 13-åringar. Förtjockningen är en varningssignal för åderförkalkningssjukdomar och kan föregå hjärtinfarkt eller propp i hjärnan. Friberg, professor i klinisk fysiologi i Göteborg, efterlyser krafttag från samhället sida.
–Antalet överviktiga barn är en tickande hälsobomb. Gör vi inget nu, riskerar vi en vårdsituation som är ohållbar i framtiden. Vi måste vaska fram högriskbarnen och sätta in behandling snarast.
– Mindre barn har fettavlagringar som leder till förkalkade blodkärl senare i livet. Övervikt hos barn är en varningssignal för åderförkalkning och andra sjukdomar. Som läget är idag står vi inför en epidemi av hjärtkärlsjukdomar. Diabetes, högt blodtryck och åderförkalkning är alla sjukdomar som i hög grad kom mer att orsaka lidande och ta samhälleliga kostnader i anspråk.
Friberg har tillsammans med Åse Allansdotter-Johnsson mätt hjärtvolymen – med magnetröntgen – på barn som behandlats vid “Runda-barn-teamet”. I jämförelse med jämnåriga normalviktiga hade de överviktiga barnen en tjugoprocentigt ökad vänsterkammarmassa.
– Det hänger troligen samman med att hjärtat tvingas arbeta mer. Övervikt leder till slitage på hjärtat som i sin tur leder till sämre hälsa på sikt.
Orsaken till barnfetman
Felaktig kost, och för litet fysiskt aktivitet är två viktiga anledningar. I USA, där var femte tonåring beräknas vara överviktig, dricker en tonåring ungefär sex deciliter läsk per dag. I Sverige ligger vi, tyvärr, inte långt efter. Det brukar talas om ärftliga faktorer när det gäller övervikt, men det kan inte bara vara frågan om det, säger Friberg.
–Nästan allt handlar om vårt sätt att leva. Vilken mat vi äter, och hur mycket eller litet vi rör oss. Mårild anser att livsstilen – felaktig kost och inaktivitet – spelar stor roll, men att arv och andra faktorer gör att vissa är mycket mer känsliga för de “miljöfaktorer” som finns, och därför lättare utvecklar övervikt och fetma än andra.
Samtalsgrupper där dietister, föräldrar, skolan och vård samarbetar sida vid sida är ett steg åt rätt håll – men det måste till mer. Bland annat forskning. Bara en rund tjugondel av alla medicinska resurser på hjärtkärlsjukdomar i västvärlden är inriktad på vård för barn. Det behövs också mer fokus på förebyggande insatser.
– Vi kunde spara mer pengar och mänskligt lidande om åtgärderna sattes in innan barnen når vuxen ålder. Utöver ett ökat intag av snabbmat och läskedrycker i kombination med ett ökat stillasittande, beror den ökande fetman på att energiintaget idag är betydligt större än energiåtgången.
Det betyder i klartext att vi äter onödigt mycket. Att det tänks “tokigt” finns det många belägg för. I Göteborg får alla barn buss- och spårvagnskort. Men busskort borde kanske delas ut mer selektivt. Barn som bor i centrum är mer betjänta av att gå eller cykla – från hälsosynpunkt.
Mer fysisk aktivitet
I Göteborg efterlyser Mårild en helhetssyn på barnfetman – och en atittydförändring från vårdens sida:
– Vi måste börja se att knäproblem, höftbesvär eller benbrott hos barn inte sällan är kopplat till fetma. Det finns kollegor som – av missriktad vänlighet – undviker att prata om problemet med tjocka barn. Vi inom vården måste dra åt samma håll. Det förebyggande arbetet och behandlingen hänger hop. Han betonar också föräldrarnas roll i sammanhanget. Och skolans:
– Många gymnastiklärare har tyvärr inställning att runda barn inte är något att jobba med. Där har vi en attityd som vi måste ändra på. Jag tycker man borde vända på det: det är de som sitter på bänken, och oftast är överviktiga, som ska ha gymnastik, medan de andra ju aktiverar sig själva ändå. Sätt in hemkunskapsundervisning med medverkan av dietister redan vid skolstarten, säger Friberg.
– Ha minst en timme gympa varje dag, mer av fysiska aktiviteter i skolans regi efter ordinarie skoltid.
