Bättre behandlingsmöjligheter vid psoriasis

Vad är psoriasis?

Psoriasis är en kroniska inflammatorisk systemsjukdom som kan drabba huden men även leder i form av psoriasisartrit. Immunsystemet reagerar och går till angrepp mot den egna vävnaden vilket resulterar i att vävnaden inflammeras. I Sverige räknar man med att omkring 250 000 individer har psoriasis, vilket gör den till en av våra vanligaste folksjukdomar. Sjukdomen är ärftlig och den är inte smittsam. Det finns tyvärr ingen bot, men den kan lindras med behandling.

Behandlingsmöjligheter vid psoriasis

Idag är den vanligaste behandlingen vid psoriasis topikal, det vill säga läkemedel som används direkt på huden i form av kräm, gel, mousse, lösning, schampo eller salva. Orala behandlingar tas i tablettform och det är främst systembehandlingar, alltså läkemedel som kan verka på flera ställen i kroppen samtidigt.

Vid psoriasisartrit används olika antiinflammatoriska läkemedel och så kallade sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD) vid svårare besvär.

En annan form av systembehandling är de biologiska läkemedlen som tas som infusion (dropp) eller injektion under huden. De biologiska läkemedlen skrivs ut till dem med svåra besvär i huden eller lederna och som inte får tillräcklig effekt av annan behandling. Man kombinerar ofta biologiska läkemedel med annan systembehandling.

Det har hänt mycket inom psoriasis och behandling på senare år. Tack vare de mer moderna läkemedlen, både syntetiska och biologiska, har många som tidigare haft riktigt svåra besvär eller som inte fått god effekt av den mer traditionella behandlingen kunnat uppnå en avsevärd lindring eller till och med blivit nästan helt besvärsfria.

Peter van de Kerkhof forskade under många år om psoriasis vid Radboud universitet i Nijmegen och är idag medicinskt ansvarig på International Psoriasis Council, ett globalt nätverk av psoriasisexperter. Han uttalar sig i Psoriasistidningen nr 4 2020 och menar att mycket har hänt sedan man främst fokuserade på att behandla symtomen och inte orsaken till sjukdomen.

-När läkemedelsbehandlingar baserade på hur sjukdomen uppkommer och utvecklas introducerades på marknaden var det en revolution. Tidigare var flera behandlingar resultatet av ”lyckliga misstag” eller att man helt enkelt provat sig fram.

Behandlingspalett vid psoriasis

Man har tidigare använt sig av en så kallad ”behandlingstrappa” som går ut på att man förskrivs läkemedel för en diagnos av en viss svårighetsgrad i en viss ordning. Vid psoriasisdiagnos börjar man oftast med topikal behandling eller ljusbehandling för att sen gå över till systembehandling om man inte får tillräcklig effekt. ”Stegen” upp till systembehandling, särskilt med biologiska läkemedel, var ofta flera och för vissa kändes de nog närmast onåbar. Här har det tack och lov hänt en hel del de senaste åren. Man har fått en större förståelse för hur sjukdomen drabbar individen inte bara fysiskt, utan även psykosocialt och ekonomiskt, och forskning har visat hur svår psoriasis påverkar hela kroppen. Dessutom är psoriasis en mycket individuell sjukdom vilket gör att en behandlingspalett snarare än en behandlingstrappa vore bättre.

SSDV, Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi har enligt Psykologtidningen gått i bräschen för denna nya syn på behandling av psoriasis när de tog fram sina behandlingsrekommendationer. De satte upp en ny modell för hur läkarna ska tänka när de ska sätta in behandling vid olika svårighetsgrader av psoriasis, med fokus på att behandlingen ska bli mer individanpassad.

Forskning inom psoriasis

Det pågår ett flertal forskningsprojekt när det gäller individanpassad behandling, berättar Laura Coates, reumatolog och forskar vid Oxfords universitet på just individanpassad behandling vid psoriasisartrit.

-Jag tror att framtiden ligger i att individualisera behandlingen så mycket som möjligt, vare sig det är genom att, som nu, utgå från vad som kännetecknar varje patients sjukdomsbild och utifrån det välja det bästa läkemedlet eller om det blir genom ett framtida ”magiskt” blodprov som kan hjälpa oss att identifiera den optimala behandlingen.

Med andra ord blir det spännande att se vad forskningen idag leder till framöver. Än så länge har vi dock inte alla svar på hur immunförsvarets alla delar samspelar i det komplexa system som ska skydda oss från omvärldens återkommande attacker. Personer med lindrig psoriasis får oftast god effekt av den behandling som finns och vid svår psoriasis har vi idag flera typer av systembehandling där både syntetiska och biologiska läkemedel ingår. Men det är patienterna däremellan som kan hamna i kläm. Peter van de Kerkhof menar att möjligheterna för personer med medelsvår psoriasis ofta är begränsade, men han känner även visst hopp.

-De riktigt effektiva behandlingarna är oftast förbehållna patienter med långvarig, svår sjukdom. Men den fortsatta utvecklingen inom topikala behandlingar och småmolekylära orala behandlingar kan öppna för nya möjligheter och det kan även vara så att vi framöver kommer att sätta in biologiska läkemedel i ett tidigare skede. Det är därför viktigt att vi får tillgång till biomarkörer som kan hjälpa oss att identifiera vilka patienter som kommer att utveckla en svårare psoriasis och därmed behöver insättning av biologiska läkemedel tidigare i sitt sjukdomsförlopp.

Just nu pågår nästan 400 aktiva kliniska prövningar inom psoriasis världen över och närmare 80 för psoriasisartrit. Även i Sverige ser man en stor aktivitet och Psoriasisförbundet noterar en årlig ökning i antalet forskningsprojekt inom området. Det finns med andra ord all anledning att vara hoppfull för psoriasispatienter, menar forskarna. Det gäller dock att följa sin ordination och försöka vara delaktig i sin behandlingsplan. Det är också viktigt att ha en allmänt hälsosam livsstil för att minimera risken för andra sjukdomar.

Ordlista

Biologiska läkemedel – läkemedel där den aktiva substansen producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad)

DMARD – Disease Modifying Anti-Rheumatic Drugs, samlingsnamn på läkemedel som förhindrar eller fördröjer sjukdomsprocessen vid inflammatoriska ledsjukdomar

Småmolekylära läkemedel – läkemedel som består av enkla, små molekyler som lätt kan framställas och kopieras, exempel på sådana är vanliga värktabletter