Bland landets höginkomsttagare är det 9 procent som lever med astma, medan motsvarande siffra för de som befinner sig i ekonomisk kris är 15 procent. Låginkomsttagare löper därmed 60 procent större risk att drabbas av astma.
Stora variationer socioekonomiskt och geografiskt
Men det är inte bara de socioekonomiska skillnaderna som är påtagliga, även geografiskt är variationerna stora, inte minst om man tittar på antalet människor som dör av astma. I Kalmar län avlider 0,4 av 100 000 invånare. I glesbygden är dödstalet upp till tio gånger högre – i Västerbotten avlider 4,1 av 100 000 invånare i astma.
I ett pressmeddelande lyfter Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, vikten av mer resurser till forsningen men också bättre information från samhället om kost och miljöfaktorer som kan påverka insjuknandet.
Lungrapporten ger helhetsbild av lunghälsan
De senaste forskningsframstegen i kampen mot astma presenteras i Lungrapporten 2017, som ger en helhetsbild av lunghälsan i Sverige. Lungrapporten ges ut av Hjärt-Lungfonden med syfte att öka kunskapen om forskning och behandling av lungsjukdomar, där astma är en av de tre största.
Erik Melén, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, säger att förståelsen för vilka faktorer som ligger bakom astma blir allt bättre, men det krävs mer forskning för att öka kunskapen om hur astma uppkommer. Glädjande nog utvecklas många nya biologiska läkemedel som ofta har en väldigt specifik behandlingseffekt.
