Det visar en avhandling vid Malmö universitet.
Olika plattformar för nätmobbning
Bakom avhandlingen står Rebecka Cowen Forssell som har studerat cybermobbning, eller nätmobbning, i arbetslivet. Det kan vara via digitala medier som e-post och sms och via sociala medier som Facebook och bloggar.
Idag är nätmobbning fortfarande, trots den snabba digitala utvecklingen, fortfarande ett relativt outforskat ämne. I sin forskning har Rebecka Cowen Forssel därför undersökt vad som karaktäriserar mobbning i arbetslivet när det sker just digitalt.
Forskning på tre teman
Avhandlingen bygger på en pilotstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Tre teman lyfts fram: maktdynamiker i den digitala kommunikationen, media-specifika uttrycksformer av mobbning och konceptuella förändringar av mobbningsbegreppet, vilket i sin tur påverkar hur mobbning studeras.
I enkätundersökningen med närmare 3 400 yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65, uppgav 3,5 procent att de upplevde sig som mobbade ansikte mot ansikte, knappt en procent rubricerade sig som nätmobbade medan tio procent rapporterade en utsatthet för beteenden som kan kategoriseras som nätmobbning.
Chefer och män mobbas mest
Personer i chefsposition men även fler män än kvinnor uppgav att de utsattes för arbetsrelaterad nätmobbning.
– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som föräldrar och elever i skolan, studenter och klienter att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell, Malmö universitet.
Mobbningen uttrycks på olika sätt i olika plattformar
Cowen Forssells forskning visar att nätmobbning uttrycks på olika sätt i olika digitala kanaler. I studien fanns en övervikt av passiv och exkluderande mobbning via e-post och exempel på̊ särskilt aggressiv och direkt uttryckt mobbning på Facebook och blogg. Publikens roll och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen påverkar hur mobbningen uttrycks.
– Publiken har en central roll i mobbning på Facebook. Inte bara i rollen av att bevittna eller legitimera handlingarna utan även som mottagare av budskapen. Mobbning på sociala medier kan ses som ett framträdande där mobbaren vill framställa sig på ett visst sätt inför en viss publik som inte nödvändligtvis behöver vara mobbningsoffret.
Cybermobbning sammanlänkad med traditionell mobbning
Cybermobbning i arbetslivet är inget nytt fenomen menar Rebecka Cowen Forssell som konstaterar att det hör ihop med traditionell mobbning.
– Nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet är sammanlänkande. Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behövs hanteras av de inblandade.
Behövs dialog om ramar för digital kommunikation
Rebecka Cowen Forssells forskning pekar på behovet av policys som kan förebygga och minska de negativa effekterna av nätmobbning i arbetslivet. Med den digitala kommunikationen uppstår gråzoner som vem användarna representerar när de kommunicerar med kollegor på Facebook.
– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera eller integrera arbete och privatliv. Dialogen om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör ske på varje arbetsplats, säger hon.
