Utredningar kring minnessvårigheter, eller andra symtom på störningar i hjärnans högre funktioner, kan se lite olika ut i olika regioner. Vanligast är att utredningen börjar på vårdcentralen med enklare minnestest, samt med blodprover och kroppsundersökning för att utesluta andra sjukdomar som påverkar minnet. Ibland görs röntgen av hjärnan.
I många regioner har man också rutinen att fysioterapeut och arbetsterapeut från kommunen gör en bedömning av minne och andra hjärnfunktioner. Efter denna första utredning skickas vid behov en remiss till en specialiserad mottagning som arbetar specifikt med demensutredning och -behandling.
Syftet med utredningen är att hitta orsaken till symtomen, fastställa diagnosen och erbjuda behandling. Om det rör sig om en demenssjukdom är det viktigt att kunna identifiera vilken typ av sjukdom det är, samt att kartlägga hur sjukdomen yttrar sig hos just den individ som har besvär. Utredningen ska också fokusera på att finna de funktioner som går att förbättra och utveckla. Utöver eventuell läkemedelsbehandling består också behandlingen i att ge information, råd och stöd.
Arbetet på minnesmottagningar är teambaserat med läkare, sjuksköterska, och arbetsterapeut samt tillgång till kurator och neuropsykolog. Mottagningen samarbetar nära med andra vårdgivare för att hitta individuella lösningar för att kunna hjälpa patient och anhörig.
Fler söker hjälp för minnesproblem
Det bedöms idag att kognitiv sjukdom är kraftigt underdiagnostiserat, och de som får diagnos får den i många fall mycket sent i sjukdomsförloppet. Under pandemin har kön för utredning växt, och ett hjälpmedel som frigör arbetsinsatser från vårdpersonal är ett välkommet tillskott.
Antalet människor som vill bli undersökta avseende demens kommer också öka markant den dag vi får skyddande och förebyggande läkemedel, så kallade neuroprotektiva farmaka, mot Alzheimer. Detta är något som kan bli fallet inom överskådlig tid, men som vården inte kan erbjuda idag. Nyligen har det första läkemedlet som fungerar som en bromsmedicin godkänts i USA. Liknande läkemedel är också under utveckling i Sverige.
– Ett växande antal patienter med lindriga symptom oroar sig och efterfrågar att bli undersökta. Tidigare hade patienterna oftast en utvecklad demenssjukdom när de väl sökte vård, nu söker människor tidigare i förloppet. Det gäller personer i alla åldrar, och kan möjligen bero på högre krav på arbetsmarknaden, beskriver Göran Karlsson, läkare vid Minnesmottagningen i Motala.
App underlättar utredning av demens
Med ett digitaliserat arbetssätt finns möjlighet att ställa diagnosen tidigare, och också att följa utvecklingen av minnesproblem och kognitiv svikt på ett mer tillförlitligt sätt.
Företaget Geras Solutions har i samarbete med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler utvecklat ett digitalt verktyg för att stötta diagnostiseringen av kognitiva sjukdomar som till exempel Alzheimers. Den kliniska precisionen har också testats i en studie vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Geras verktyg underlättar när vården ska ta upp patientens berättelse, så kallad anamnes, och även de anhörigas syn på symtomutvecklingen. Verktyget möjliggör också screening för ADHD, depression och alkoholism. Detta sker genom en app anpassad för patienter och anhöriga. Informationen sammanställs sedan via artificiell intelligens och erbjuder vården ett omfattande beslutsunderlag på ett mer tidseffektivt sätt än vad som används i dagsläget.
När en patient eller anhörig kontaktar vården för minnesutredning, antingen på grund av symtom eller på grund av oro för ärftlighet för demenssjukdom, kan patient och anhörig tillsammans göra testen på mobil eller surfplatta. Därefter sker en utvärdering av patientens testresultat och anamnes av läkare på minnesmottagningen. Efter det fattas beslut om hur man ska gå vidare, vilka utredningsinsatser som behöver göras, och om och när patienten behöver göra om testen.
De förväntade vinsterna med att använda en app som ett verktyg i minnesutredning är sparad tid för patienter och vårdpersonal då testet kan göras av patienten själv i hemmet, sparade resurser som lokaler och resor, att kunna erbjuda test till patienter i tidigt stadie och därmed kunna ställa en tidig diagnos och att kunna erbjuda en mer jämlik vård.
Göran Karlsson, läkare på Minnesmottagningen vid Motala lasarett beskriver de behov som ett digitalt hjälpmedel kan fylla:
–Appen kan detektera lite diskretare symtom hos de patienter som oroar sig eller kanske har ärftlighet för demens. Det här testet är lite mer omfattande och mer noggrant än de initiala tester som används idag. Det är också ett bra sätt att följa ett förlopp genom att upprepa testet med något års mellanrum och se en trend. Vid Alzheimers sjukdom är det vissa saker som med tiden börjar halta mer och mer. Vi hoppas också att det digitala verktyget ska komma att ge patienterna en bättre bedömning, och att de ska känna sig mer omhändertagna. Samtidigt är det ju smidigt för mottagningarna, och tidsbesparande för sjuksköterskor och läkare.
Nu testas digitala hjälpmedel på specialistmottagning
Region Östergötland påbörjar nu ett pilotprojekt för att testa en digitaliserad vårdprocess för minnesutredningar i samarbete med Geras Solutions. Piloten körs i som en del av den kliniska rutinen på Minnesmottagningen i Motala. Syftet är att utvärdera hur väl digitala verktyg kan integreras i verksamheten och vilket stöd det ger för demensutredningar samt uppföljning av patienter.
De aspekter som utvärderas i projektet är användarvänlighet, klinisk precision, effektivitet samt tillgänglighetsaspekter. Till grund för projektet ligger ett behov av att öka kapaciteten för demensutredningar, då ett ökande antal patienter med lindriga symptom efterfrågar att bli undersökta. I vården har man även sett ett behov av att lättare kunna dela testresultat digitalt mellan olika vårdgivare och att i stor skala kunna analysera testresultaten och se om det finns trender i utvecklingen av minnesproblemen.
–Det här är framtiden för minnesutredningar. Digitala hjälpmedel hjälper oss att se mönster och att göra förutsägelser, och kommer innebära att vi kan tidigarelägga de proaktiva insatserna, säger Göran Karlsson. Han fortsätter: –Med digitala verktyg får vi ett mer grundligt underlag och det blir lättare att bestämma nivå för utredningen. Men det är viktigt att veta att det är fortfarande läkaren som har ansvar för att ställa diagnosen, vi lämnar inte över arbetet helt till det digitala. Demensutredningar är komplicerade.
Digitala hjälpmedel i vården
I de flesta regioner i Sverige finns en innovationsstödjande verksamhet som stöttar utveckling och förbättring inom vården. Stödet som erbjuds kan se olika ut i olika regioner, och även variera över tid. Har man en produktidé eller vill utveckla ett arbetssätt inom vården kan man i första hand vända sig till sin egen region och undersöka vilket stöd som finns att få. Det kan också vara värt mödan att vända sig till flera innovationsstödjande verksamheter med sin idé.
Emma Eneling är innovationsrådgivare på Test och Innovation i region Östergötland och beskriver hur digitala lösningar kan underlätta för patienter och för vården:
–Exempelvis så har regionen här infört egenmonitorering under de senaste åren. Genom digitala hjälpmedel får de patienter som ansluts stöd att själva sköta monitorering av till exempel KOL, hjärtsvikt och diabetes. Det ger en möjlighet för vården att ha tät kontakt med patienten vid behov, i stället för gles uppföljning någon gång per halvår eller år. Det ger även större möjligheter för patienten att själv ta ansvar och lära sig om sitt sjukdomstillstånd. Genom digitala lösningar finns ett stöd för att vården ska kunna följa upp och fånga upp, och en möjlighet att identifiera de patienter som behöver lite tätare kontakt med vården.
–Ett av våra mål är att fler idéer ska testas! Och vi vill uppmuntra till att tillsammans utforska hur man kan pröva en idé och att våga testa tidigare, tillsammans med behovsägarna! Det sker en omställning inom vården och samhället, nya innovationer måste ges möjlighet att prövas för att bli träffsäkra, och vi måste också tillåta oss att testa sådant som kanske inte blir något. Om man som medarbetare i vården, eller som patient eller anhörig, har något som man vill testa välkomnar vi en kontakt med oss på Test och Innovation. Vi kan hjälpa till att skapa miljöer och testsituationer där det går att testa en ny idé innan man testar i skarpt läge med patienter, berättar Emma Eneling.
