Det är främst kvinnor som har besvär under en längre tid och som har arbetsrelaterade problem, som söker och använder komplementära produkter.
Användningen av komplementära terapier är också omfattande vid akne, psoriasis och atopiskt eksem. Patienter förefaller värdera komplementära metoder mer än de renlärigt klassiska metoderna därför att man föredrar en ”naturlig” metod för sina hudsjukdomar och uppfattar att de har mindre biverkningar. Patienter med akne var mest positiva till komplementära metoder.
Vitiligo
Vitiligo är en pigmentrubbning som förekommer i cirka en till fyra procent av världens befolkning. Man får fläckvist bortfall av hudens pigment, oftast på handryggar, underarmar, hals och ansikte. De depigmenterade områdena är ofta starkt ljuskänsliga och måste skyddas mot solexponering under sommaren. Många patienter får psykiska besvär, mellan 16-35 procent, där depressioner är vanligast, men även självmordsförsök förekommer. Den skolmedicinska behandlingen består av kortisonsalva, ultraviolett strålning (PUVA) och numera immunmodulatorer. Naturliga hälsoprodukter har varit populärt för tillståndet och det finns nära 1000 rapporter om olika preparat. Om man håller sig till de som har någorlunda vetenskaplig kvalitet blir det bara 15 kvar. Fenylalanin kan betraktas helt preliminärt som ett tillägg vid fototerapi. Kinesiska örtblandningar finns också studerat och inidikerar i studierna en positiv effekt. Det är dock svårt att få grepp om studierna på grund av olika mått på effekt och att detaljerna om innehållet i örtmedicinerna inte framgår tydligt. En art av ormbunksväxten stensöta, Polypodium leucotomos, finns studerad i sex studier (ges via munnen, tablett eller flytande) och förefaller kunna ha en positiv effekt i samverkan med fotobehandling (UVA eller UVB). Ginko biloba (med den verksamma substansen flavonoider och deras glykosider) förefaller vara effektivt i sig självt vid vitiligo, men också som tillägg till ljusbehandlingar. Ginko biloba är sannolikt den substans som man kan förvänta sig effektivast i avvaktan på bättre studier av hälsoprodukter för behandling av vitiligo. Hälsoprodukterna har också biverkningar men av mindre allvarlig omfattning, typ klåda och illamående.
ALOPECIA AREATA (fläckvist håravfall)
Alopecia areata är ett tillstånd som orsakar fläckvist håravfall. Storleken och antalet fläckar kan variera avsevärt och kan omfatta hela huvudets hårbotten (alopiecia totalis) men också förorsaka totalt håravfall från kroppen (alopecia universalis).
Behandlingen omfattar ett antal olika krämer eller lotioner för hårbotten som kortikosteroider, minoxidil, Rogain och behandlingar med ljusterapi.
Det finns 17 randomiserade kliniska prövningar (RCT), omfattande totalt 540 deltagare. Ingen enda studie visade klar långtidseffekt av behandlingen avseende hårväxt jämfört med placebo. Det saknas fortfarande bra RCT studier och vetenskapligt underlag på behandlingsmetoder som dock är ganska vanligt förekommande! Eftersom detta kan självläka kan det vara rimligt att avstå från behandling och eventuellt välja peruk som en alternativ väg.
KRONISKA BENSÅR
Kronisk venös insufficiens som beror på dåligt återflöde av blod i venerna från underbenen är mycket vanligt och förorsakar mycket besvär, särskilt med stigande ålder. Besvären består av bensmärta, svullnad, klåda, ömhet och förhårdnad av huden och trötthet. Den konservativa behandlingen består framför allt av kompressionsbehandling (stödstrumpor och lindor). Denna är ofta obekväm och patienterna har dålig följsamhet till behandlingen.
Det finns 17 randomiserade studier, varav sex är av god vetenskaplig kvalitet på att använda kapslar med hästkastanjextrakt. Hästkastanj är en direkt översättning av det latinska artnamnet – Aesculus hippocastanum- som i sin tur kommer av att turkarna gav trädets frön åt hästar som led av hosta. Hästkastanjen är inte alls släkt med den äkta kastanjen. I studierna framkommer en klar och tydlig minskning av bensmärtor, svullnad, omkrets av benet och klåda. Biverkningarna av hästkastanjkapslar var mag-tarmbesvär, illamående, huvudvärk och klåda. Samtliga biverkningar var milda.
Det finns alltså bra vetenskapligt underlag för att behandling med hästkastanjextrakt har effekt vid kroniska venösa bensår.
ATOPISKT EKSEM
Med atopiskt eksem, atopisk dermatit eller barneksem menar man en inflammatorisk hudsjukdom som kännetecknas av irritation, klåda, rodnad, fjällande och förtjockning av huden.
De komplementära behandlingar som oftast används inkluderar homeopati, akupunktur, kost, autogen träning och substanser från växtriket.
Kliniska studier
Autogen träning
Med autogen träning menar man en särskild teknik av mentala övningar som innehåller avslappning och självsuggestion, som används regelbundet. Syftet är att lära individen att känna igen ursprunget av vissa mentala och fysiska sjukdomar och att använda den medvetenheten för egenbehandling av dessa störningar. Det saknas dock neurofysiologisk forskning i ämnet. Fastän det inte finns starka bevis för att denna metod har effekt så kan flera patienter uppleva hjälp.
För atopisk dermatit finns en RCT studie om 113 individer som visade att denna form av träning under 12 veckor var lika effektiv som psykoterapi och bättre än utbildningsprogram och standardbehandling inkluderande användande av lokala steroider. Resultaten mättes ett år efter behandlingsstart.
Örtmediciner
Gurkört (Borago officinalis) är mycket rik på slemämnen och blommorna har 15-17 procent mineralämnen. Fröna innehåller en fet olja med hög halt av gamma-linolensyra (en omättad fettsyra). Den medicinska verkan brukar anges vara svagt urindrivande och svettdrivande. De färska bladen användes dessutom i sallad. Vid atopiskt eksem finns två RCT studier på vuxna patienter med motsatta resultat. Den studie som visade effekt av gurkört hade också en klart bättre effekt med så kallad placeboolja och den andra studien visade ingen effekt av gurkört. En mindre studie på barn med gamma linolensyra från gurkört visade ingen effekt.
Kinesiska örter har också provats utan visad effekt.
Nattljusolja har i ett flertal randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade kliniska studier visat en tydlig förbättring av alla symtom vid atopisk dermatit och särskilt för klåda. Det måste nämnas att det även finns några senare studier som inte har visat någon effekt. Eventuellt måste ganska höga doser (500mg/kg/dag under åtta veckor) användas.
Kamomill (Matricaria recutita) är en av våra äldsta och mest kända folkläkemedel där de torkade blomkorgarna används till kamomillté. Detta anses ha en kramplösande och lugnande inverkan. Det finns en studie (ej randomiserad) på 161 patienter med atopiskt eksem där man ansåg att kamomillpreparation på huden hade lika bra effekt som hydrokortison. En RCT studie visade också lite bättre effekt än kortison. Studierna är dåligt statistiskt bearbetade.
Kostförändringar
Flera RCT studier har studerat effekterna av att undvika ägg och komjölk ur kosten, varav två visade positiva resultat. Det finns också visst stöd för uppfattningen att undvika ägg och komjölk under amningen i preventivt syfte, men inget stöd för att undvika detta under graviditeten.
Kosttillägg
Både selen ensamt och kombinerat med vitamin E såväl som zinktillskott har studerats och visats vara ineffektivt vid atopiskt eksem.
Hypnoterapi
Med hypnoterapi menas att man gå in i ett sömnliknande tillstånd för att underlätta avslappning och använda suggestion för att påverka medicinska tillstånd. Vid atopisk dermatit finns det visat i en studie att fyra sådana sessioner under åtta veckors tid hade effekt på svårigheten av eksemet, men inte på utbredningens omfattning. Behandlingen bör helt allmänt inte ges till personer med psykos, personlighetsstörningar, epilepsi eller till barn under fem års ålder.
Slutsats
Det saknas övertygande bevis för att någon komplementär behandling är effektivare i att behandla eller förebygga atopiskt eksem än vad vanlig steroidbehandling är. Det finns dock lovande resultat med autogen träning och hypnoterapi som kan övervägas som tilläggsbehandling exempelvis för att minimera steroidanvändningen.
HERPES SIMPLEX.
Herpes simplex är olika infektioner som orsakas av herpes simplex virus typ 1 och 2 och förekommer främst som mun-(läpp)herpes och genitalherpes.
Örtmediciner
Flera studier har föreslagit att citronmeliss (melissa officinalis; hjärtansfröjd) skulle påskynda läkningen av herpessår. Citronmeliss är annars mest känd för att användas i chartreuse och bendectinlikör. Men RCT studier har visat att användandet av en kräm med citronmeliss, fyra gånger per dag i fem dagar, faktiskt hade betydelsefulla fördelar jämfört med placebo.
En annan RCT studie med siberian ginsengrot (Eleutherococcus senticosus), fyra gram rotextrakt under sex månader, visade att en väsentligt större andel av de patienter som tog ginsengrot hade färre återfall och mindre symtom av herpestyp.
En RCT studie med kanadensisk propolis (en tusenårig folkmedicin som är en kåda från växter som honungsbin samlar ihop, och som är väldokumenterad för sin antivirus och antibakteriella effekt) jämfördes med det traditionella läkemedlet aciklovir hos kvinnor med återfall av genital herpes, i form av en indränkt tampong fyra gånger per dag i tio dagar. Studien visade en snabbare läkningstid med propolis och likaså en lägre grad av andra infektioner i sårområdet.
Sammanfattning
Herpes simplex infektioner är svåra att behandla med vanliga metoder och läkemedel och särskilt återfall kan vara svårbehandlade. Vetenskapliga bevis för ovanstående komplementära behandlingar lovar gott men tyngden av bevisen är inte så goda att man kan ge en stark rekommendation, utom för citronmeliss för läppherpes.
Faktaruta
Ordförklaring
RCT – randomiserad klinisk prövning där patienter väljs slumpmässigt till aktiv behandling eller placebo (sockerpiller)
Referenser:
1. E. Ernst: The desktop guide to Complementary and alternative medicine. An evidence-based approach. Mosby förlag. 2001.
2. Örtmedicin och växtmagi. DetBästa AB förlag Stockholm 2001. Solveig Olsson.
3. Complementary and alternative medicine. The Medical Clinics of North America, A.Perlman. 2002.
4. O. Szczurko, H S Broon: A systematic review of natural health product treatment for vitiligo. BMC Dermatology 2008; 8: 2-10
5. E.Noiesen et al. British Journal of Dermatology; 2007: 157:2; 301-305.
6. Magin PJ et al: Complementary and alternative medicine therapies in acne, psoriasis, atopic eczema: results of a qualitative study of patients´ experiences and perceptions. J Altern Complement Med 2006; 12(5); 451-7.
7. Delamare FM et al. Interventions for alopecia areata. Cochrane database of Systematic Reviews 2008, Issue 2. Art No CD004413.
8. Pittler MH, Ernst E: Horse chestnut seed extract for chronic venous insufficiency. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 1. Art No: CD003230.
