Genom den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har Folkhälsomyndigheten följt befolkningens matvanor från 2004 till och med 2022. Matvanorna studeras genom att ställa frågor om fyra olika indikatorer: konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck. Den senaste undersökningen genomfördes under perioden februari-maj 2022. Sammantaget visar den på en försämring av matvanorna som kan påverka både hälsa och miljö.
Kön och ålder spelar stor roll för våra matvanor
I enkätsvaren ses en skillnad i matvanor beroende på kön, ålder och i vissa fall även utbildningsnivå samt ekonomisk situation.
I frågorna kring konsumtion av frukt och bär samt grönsaker och rotfrukter ses de största skillnaderna mellan män och kvinnor. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion av frukt, bär och grönsaker än män, men den trenden kan möjligen vara på väg att brytas nu. Efter att ha ökat under en längre period har andelen kvinnor som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag minskat med cirka tre procentenheter under åren 2016–2022. För män har konsumtionen varit oförändrad under samma period.
Det finns även skillnader utifrån utbildningsnivå och ålder. Det är en högre andel av yngre personer, och de med eftergymnasial utbildning, som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag än andra grupper. Däremot är det en högre andel av äldre som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag än yngre. Detta mönster finns även för konsumtion av fisk och skaldjur.
När det gäller konsumtion av sötad dryck är ålder det som har störst betydelse. För personer under 45 år är det två gånger vanligare att dricka sötad dryck minst två gånger per vecka, jämfört med personer som är 45 år eller äldre. Bland tillfrågade personer 16–29 år är det fler än hälften som anger att de dricker sötad dryck minst två gånger per vecka, och det är den åldersgrupp där andelen ökat mest under perioden 2016–2022. Bland personer som är 65 år eller äldre anger mindre än en femtedel att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka.
Pandemin kan ha haft betydelse för våra matvanor
Den senaste enkäten genomfördes under första kvartalet 2022, och det är rimligt att tro att pandemin kan ha spelat en viss roll för hur matvanorna sett ut under den tiden samt under föregående år.
Enligt Folkhälsomyndighetens tolkning av resultaten av enkäten beror förändringar i matvanor hos en stor andel av befolkningen på faktorer i den sociala och fysiska miljö som de lever i och inte på individuella orsaker. Sådana faktorer kan vara till exempel förändringar i utbud, priser, marknadsföring och tillgänglighet till mat.
I en intervjustudie från Folkhälsomyndigheten 2022 framkom att unga vuxna upplevde att pandemin hade haft negativa effekter på deras fysiska hälsa, vilket i sin tur upplevdes försämra den psykiska hälsan. De beskrev en bristande kosthållning med antingen för lite mat, för att de helt enkelt inte haft råd eller möjlighet att köpa mat, eller för mycket alternativt för ”onyttig” mat.
Hälsa och miljö
Våra matvanor är kopplade till några av de främsta orsakerna till sjukdom och förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat påverkar våra matvanor risken att få övervikt och obesitas respektive att drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärtkärlsjukdom, stroke och olika cancerformer.
Våra matvanor påverkar även miljön på många sätt. Det vi äter ger upphov till utsläpp av växthusgaser under produktion och transport och i form av avfall både i Sverige och i andra länder. Andra negativa effekter av matens miljöpåverkan är bland annat övergödning, överfiskning, utarmning av biologisk mångfald samt förorening av luft, mark och vatten.
Om folkhälsoenkäten
Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor undersöker hur Sveriges befolkning mår och följer förändringarna i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna. Årets enkät besvarades av närmare 17 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt. De fyra indikatorerna i Hälsa på lika villkor – frukt och bär; grönsaker och rotsaker; fisk och skaldjur; sötad dryck – har utarbetats för att ge en uppfattning om befolkningens matvanor.
