Om det blir aktuellt med en stomi är det bra att som patient ta del av information både före och efter operationen. Informationen kan komma dels från vårdpersonal, såväl muntligt som skriftligt, och i den här artikeln får du grundläggande kunskap kring stomi och vad det innebär.
Vad är en stomi?
En stomi är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man anlägger en öppning genom bukväggen. Syftet är att ändra tarmens eller urinblåsans naturliga tömningsväg. Orsaken till att detta behöver göras varierar, det kan vara på grund av sjukdom eller någon skada i mag- tarmkanalen eller i urinvägarna.
Med stomi kopplar man bort, eller opererar bort, delar av tarmen eller urinblåsan antingen permanent eller under en tid. Vilken typ av stomi som väljs varierar från patient till patient och utgår från vilket behov som just du har.
Så provas stomins placering ut
För att placera ut stomin korrekt utan att innebära en inskränkning på vardagen provas den ut i dialog med patient och stomiterapeut och ibland även med den läkare som utför operationen. Där tar man hänsyn till alla olika aspekter som var den placeras, varför och hur den påverkar kroppen och tillvaron.
Rutiner kring hur du sköter om din stomi ska du få såväl innan operationen som efter och vid behov i framtiden. Det kan förekomma komplikationer och därför är det viktigt att föra dialog med vården. Komplikationer som kan uppstå är hudskador eller irritation runt stomin, klåda under stomibandaget, stopp i stomin, förstoppning vid kolostomi samt bråck.
Det kan även förekomma ytterligare komplikationer – om du som patient upplever obehag och besvär efter en stomioperation ska du alltid prata med vården för att få vidare hjälp och råd då en stomi ska underlätta livet och inte försvåra det.
Inför en stomioperation – det finns inga dumma frågor
Stomi är ett samlingsbegrepp då det finns flera olika typer av och vilken typ som du behöver beror på vilken problematik som föreligger. Eftersom stomi är ett ingrepp som påverkar vardagen behöver du som patient få såväl information som undervisning före operationen. Den informationen och utbildningen ska ligga på vårdpersonalen att erbjuda och genomföra, det finns dedikerade stomiterapeuter. Som patient kan du alltid ställa så många frågor du behöver för att känna dig trygg. Det gäller även anhöriga och deras frågor.
Inför en operation kommer kirurgen informera dig om vilken operationsmetod man har valt. Du ska även få kunskap om vad som händer efter operationen. Målet bör var att du i god tid får information och erbjuds möjlighet att ställa frågor. I de fall operationen är akut ska du som patient, och i de fall det behövs även dina närstående, få så mycket information som den akuta situationen tillåter.
Olika typer av stomi – kolostomi
Det finns olika orsaker till att man genomför en kolostomioperation. Kolostomi är anlagd på tjocktarmen. När man talar om att ”anlägga” en stomi menar man vart stomin ifråga kommer att placeras.
Vanliga orsaker till en kolostomioperation:
- tumörsjukdomar.
- inflammatoriska tarmsjukdomar
- avföringsinkontinens
- fickbildningar i tjocktarmen.
Sigmodeostomi är den vanligaste formen av kolostomi. Sigmodestomin placeras i de allra flesta fallen på bukens vänstra sida och för att få en optimal bandagering bör den placeras med en höjd på 5–10 mm.
Olika typer av kolostomi – ileostomi
Medan kolostomin läggs på tjocktarmen, läggs ileostomin på tunntarmen.
Vanliga orsaker till en ileostomioperation:
- inflammatoriska tarmsjukdomar.
- tumörsjukdomar.
- som avlastning av en anastomos i tjocktarmen.
Det finns två varianter av ileostomi, konventionell ileostomi och loopileostomi. Den sistnämnda är i regel en stomi som är tillfällig. Ilestomin placeras placeras på bukens högra sida och bör ha en höjd på 20–30 mm för optimal bandagering.
Både i samband med kolostomi och ileostomi kan man använda en stav som hjälp att hålla tarmen på plats. Detta är dock sällsynt förekommande.
Olika typer av stomi – urostomi
Som tidigare nämnt är det inte bara vid problem med mag- tarmkanalen som du kan behöva stomi, utan även vid problem med urinvägarna. Då kallas det för urostomi.
Vanliga orsaker till att du kan behöva en urostomioperation:
- tumörsjukdomar i urinblåsan.
- neurogena störningar.
- medfödda missbildningar.
Det finns en metod som är vanlig i samband med urostomi och den kallas ”operation enligt Bricker”. Det innebär i praktiken att urinblåsan tas bort och att ett tunntarmssegment isoleras. Urinledarna (två till antalet) sys in i tunntarmssegmentet vars ända läggs fram som en stomi. Den här stomimetoden är även den vanlig att man gör på bukens högra sida. Det förekommer även att man lägger en kontinent urostomi. Då konstrueras urostomin av tunntarm och töms regelbundet med en speciell urostomikateter via en reservoarkonstruktion. I vissa fall kopplas denna direkt till urinröret och går då under benämningen ortotopt blåssubstitut.
Stomibandage – vad betyder det?
Med stomibandage menas bandaget med påse i anslutning till stomin. Det finns två former av bandage, den ena kallas för endelsbandage och den andra tvådelsbandage.
Endelsbandaget är en ”allt i ett”-lösning. Antingen byter man påsen varje gång eller så tömmer man den bara. Hur ofta detta görs beror på vilken typ av stomi man har och vilket behov som föreligger.
Tvådelsbandage inkluderar en skyddande platta på huden, stomipåsen fästes sedan på denna platta. Medan plattan kan sitta kvar på huden ett par dagar och byts vid behov så kan påsen bytas separat. Även här avgör typen av stomi hur och hur ofta stomipåsen behöver bytas eller tömmas.
Att byta ett stomibandage liknas ofta vid ett toalettbesök och är något som du som stomipatient i lugn och ro kan göra för dig själv, när det behövs. Vården ska erbjuda god utbildning och kunskap i hur du hanterar ditt bandage och du kan känna dig trygg i att ställa de frågor som behövs. Eftersom behovet varierar från patient till patient är det viktigt att hitta rutiner som passar just dig.
Efter operationen – kunskap ger trygghet
En stomi är ett speciellt men viktigt ingrepp som ska förbättra livskvaliteten för dig som patient. Samtidigt innebär det vissa förändringar i tillvaron och det kan även, i vissa fall, upplevas som stigmatiserande. Det är något som håller på att förändras och idag är det färre som upplever en stomi som ett stigma. Allt fler har även delat med sig av sina personliga upplevelser efter en stomioperation.
Vårdens insats i samband med stomioperationer är viktig då de besitter kunskap som ska komma patienten till del. Kunskap som ska ge trygghet i den nya situationen med stomi. En del av kunskapen handlar om stomibandage. Vilken typ av stomibandage du har beror helt på vilken stomiform som man har valt att genomföra. Det uppkommer ofta frågor kring stomibandage, hur det fungerar, hur man får det utprovat och förskrivet och vilka eventuella kostnader det kan medföra. Ibland kan du som patient behöva prova dig fram för att hitta ett stomibandage som passar just dig, behovet kan även förändras över tid.
Precis som vid många andra ingrepp är det viktigt att du som patient får information om uppföljning, särskilt viktigt är det den första tiden efter operationen. Därefter ska du alltid erbjudas möjlighet att få hjälp med frågor, funderingar och uppföljning vid behov.
Vid stomi behövs speciella kostråd
Eftersom stomi berör mag- tarmkanalerna innebär det också att du efter en operation behöver ta hänsyn till vad du äter. Det gäller vanligtvis bara den första perioden efter operationen, därefter bör du kunna äta som normalt. Som alltid är det högst individuellt vad som fungerar och du får själv känna efter vad som funkar. Vad man däremot vet är att det finns livsmedel som alla stomi- och tarmopererade bör undvika första månaden efter operationen.
Följande livsmedel bör du undvika direkt efter en stomioperation:
- frukthinnor från citrus och ananas
- fruktskal och kärnor
- kokos
- torkad frukt
- grovt rivna rotfrukter och kål
- trådiga grönsaker
- majs, ärtor och morötter
- svamp
- alla former av nötter och popcorn
Det händer att stomipatienter drabbas av gasbildning och då är det bra att undvika livsmedel som traditionellt kan ge upphov till gaser såsom lök, kål och bönor. Trådiga livsmedel (sparris) och skal (till exempel vindruvor) kan orsaka stopp i tarmen och bör i den mån det går undvikas. Som ileostomipatient kan det vara bra att veta att du efter operationen kan förlora mer vätska via tarminnehållet. Då kan det vara bra att salta maten lite extra. Om du känner dig osäker på hur du ska förhålla dig till olika livsmedel är det bra att rådfråga vården.
Generella råd för dig som genomgått stomi är att tänka på att du äter långsamt, tuggar väl och undviker att svälja luft. Det är också bra att dricka rikligt, äta en allsidig kost och på regelbundna tider.
Att leva med stomi
Det går inte att sticka under stolen med att stomi är ett stort ingrepp. Stomin förändrar din kropps naturliga funktioner och upplevs många gånger som ett ingrepp både fysiskt men också psykiskt. Operationen ger dig många gånger bättre livskvalitet, samtidigt innebär den vissa förändringar i tillvaron. Då är det viktigt att både som patient och anhörig få det stöd som behövs och den information och kunskap som finns tillgänglig. Du ska aldrig vara rädd för att prata med vårdpersonalen och stomiterapueten och att även låta anhöriga ta del av den kunskapen för att tillsammans skapa en tryggare miljö efter en stomioperation. Att informera omgivningen är individuellt men det är sällan något problem, inte heller att leva ett normalt liv.
Det går idag alldeles utmärkt att med ett bra stomibandage och de hjälpmedel som finns tillgängliga leva ett liv med god livskvalitet. Det finns även bra patientföreningar för alla åldrar där man kan dela erfarenhet, lyfta frågeställningar och bara känna stöd från andra i samma situation. Målet med en stomioperation är att du ska få förhöjd livskvalitet i just ditt liv.
—
