Ortorexi kategoriseras in under begreppet ” Ätstörning UNS”, ätstörning utan närmare specifikation då det tillhör en grupp ätstörningar som man inte enligt dagens termer har haft möjlighet att specificera närmare.
Steven Bratman myntade begreppet
Ortorexi myntades av Steven Bratman, en amerikansk läkare, i slutet av 1990-talet. Steven Bratman såg att en del av hans patienter ägnade sig åt en kombination av tvångsmässigt fettsnålt ätande och överdriven fysisk träning.
Problematiken kom Steven Bratman att definiera som ortorexia nervosa, eller bara ortorexi, och är en variant på anorexi nervosa, anorexi.
Ätstörning utan närmare specifikation (UNS)
För tillfället räknas ortorexia nervosa in under diagnosen ätstörning utan närmare specifikation. Om en stor del av livet går ut på att fokusera på ätandet, träning och en konstant fixering vid tankar på mat och vikt så kan det defineras som ätstörning UNS. Anledningen är att många av symtomen kan liknade vid bulimi eller anorexi men ändå inte går att specificera exakt.
Ätstörning UNS kan fungera som inkörsport till både anorexi och bulimi och därför är det minst lika viktigt att få hjälp i ett tidigt skede vid ortorexi.
Tvångsmässigt hälsosam
Medan det är hälsosamt att äta nyttig och röra på sig kan det samtidigt gå till överdrift. När en person drabbas av ortorexi fastnar hen i ett tvångsmässigt hälsosamt beteende där de olika delarna, träning och mat, ägnas en överdrivet stor tid.
Många som drabbas av ortorexi nämner omvärldens hets på att du ska äta rätt och träna för att se bra ut som en anledning till att man drabbas av ortorexi.
Symtom vid ortorexi
Ortorexi är en relativt ny form av ätstörning och därför är kunskapen än så länge relativt begränsad. Dessutom är ortorexi inte en egen diagnos, däremot har ortorexi karaktärsdrag som representerar just ortorexi.
Den som drabbas av ortorexi kan ha ett eller flera av följande symtom
- Tvångsmässigt övernyttigt beteende när det gäller hälsosamt/ohälsosam mat
- Tvångsmässigt övernyttigt beteende när det kommer till träning
- Fixerad vid en hälsosam livsstil
- Fixerad vid att enbart äta vissa livsmedel och på vissa tider
- Träna flera gånger per dag, flera dagar eller alla veckans dagar
- Svårt att hoppa över ett träningspass utan att må dåligt
- Fixeringen vid träning och kost påverkar vardagslivet och det sociala livet negativt
- Känner nedstämdhet, drabbas av ångest och/eller depressioner
- Dålig självkänsla/självbild
Vad gör jag om jag misstänker ortorexi?
Det är allmänt känt att det är bra för kroppen och välbefinnandet att äta hälsosamt och röra på sig, det är vetenskapligt belagt. Men som med mycket annat är lagom bäst. Märker du att du själv eller någon i din omgivning börjar få en ohälsosam relation till hälsa och träning är det bra att hålla lite extra koll så det hälosamma ätande och träningen inte går överstyr och tar över livet helt. Den hälsosamma livsstilen ska aldrig påverka livet som helhet.
Misstänker du att du själv eller någon i din närhet drabbats av ortorexi behöver du prata med någon som är expert på problematik som rör olika former av ätstörningar. Vill du inte själv prata med vården direkt, tala med någon i din närhet och dela erfarenheter, tankar och eventuell oro för att sedan kunna gå vidare och få hjälp. Då ortorexi kan vara början på en långvarig ätstörningsproblematik är det bra att tidigt få rätt hjälp. Hjälp och behandling får man vanligtvis med terapi, möjlighet att reglera träning och kost samt rådgivning.
—
Frisk & Fri – föreningen mot ätstörningar har stödtelefon och stödchatt där du som vill ställa frågor kan höra av dig. Läs mer här på deras hemsida.
