Vad beror klimakteriet på?
När vi föds finns flera miljoner omogna ägg i äggstockarna. Det finns celler (äggblåsa eller follikel) runt äggcellen som kan bilda hormoner, exempelvis östrogen. I puberteten börjar äggblåsorna att mogna vilket startar den första ägglossningen. Två veckor efter ägglossningen kommer den första mensen.
– När antalet äggblåsor i äggstockarna håller på att ta slut leder det till klimakteriet, berättar Angelica Lindén Hirschberg, professor och gynekolog vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Detta gör att ägglossning och mensblödningar blir oregelbundna och kroppen bildar allt mindre östrogen.
Menopaus – mensen slutar
Ett tidigt tecken på klimakteriets början är att mensen blir oregelbunden. Den kan komma oftare för att därefter komma mer sällan. Blödningarna kan även bli rikligare och pågå längre.
-Ibland kan blödningstrassel vara riktigt jobbigt och det kan i vissa fall leda till blodbrist, säger Angelica Lindén Hirschberg. Anledningen är att ägglossningen blir störd av den minskade mängden östrogen, vilket leder till oregelbunden mens. Det är viktigt att söka hjälp om man får ovanligt rikliga blödningar eller upplever besvär som försämrar livskvalitén.
När det har gått tolv månader sedan din senaste blödning har du sannolikt haft din sista mens. Den sista mensen kallas för menopaus. Det finns en stor normalvariation på när mensen upphör, allt ifrån 45 till 60 år, men genomsnittsåldern är omkring 51. Ärftliga faktorer påverkar när menopaus inträffar och rökare får ofta sin sista mens tidigare än de som inte röker.
-För vissa kvinnor kommer även andra symtom smygande, som värmevallningar, svettningar och att man sover sämre, menar Angelica Lindén Hirschberg. Detta kommer ofta successivt och därför kanske man till en början inte kopplar det till klimakteriet. Många kvinnor får som mest besvär i samband med och efter den sista mensen. Symtomen kan dock börja omkring fem år innan menopaus och fortsätta upp till fem år efteråt, även om de brukar avta med åldern.
Östrogen påverkar hela kroppen
Östrogen är en grupp steroidhormoner som kallas för kvinnligt könshormon. Östrogen finns i kroppen hos både kvinnor och män, men i avsevärt högre halter hos kvinnor. De viktigaste kroppsegna östrogenerna är östradiol, östron och östriol.
-Det är östrogenbristen som orsakar symtomen vid klimakteriet, berättar Angelica Lindén Hirschberg. Östrogen finns i alla kroppens vävnader och påverkar hela kroppen; hjärta-kärl, benmassan, hjärnan, hud, slemhinnor, öron och ögon.
Fakta östrogen
- Bildas framför allt i äggstockarna men även i tex fettväv och i moderkakan.
- Gör att slemhinnan i livmodern växer och blir tjockare.
- Påverkar tillväxten och utvecklingen av bröstkörtlarna.
- Ökar välbefinnandet.
- Under puberteten ökar östrogennivån.
- Under klimakteriet minskar östrogennivån för att stanna på en låg nivå efter att sista mensen har inträffat.
Minskad mängd östrogen kan orsaka symtom som:
- Värmevallningar, när du plötsligt blir mycket varm.
- Plötsliga svettningar (efter värmevallningar).
- Sömnproblem; ytlig sömn och att man vaknar lätt på nätterna.
- Snabba humörsvängningar.
- Nedstämdhet.
- Torra slemhinnor, främst i slidan men det kan även förekomma i ögonen, näsan och i halsen. Torra slemhinnor kan ge klåda och sveda.
- Urinvägsbesvär, som att du känner dig kissnödig ofta eller att det svider när du kissar.
- Mer fett runt midjan och de inre organen.
- Öka risken för försvagat skelett, så kallad benskörhet.
- Värk i muskler och leder
Cirka 75 procent upplever besvär under klimakteriet. För vissa kvinnor blir dessa symtom riktigt jobbiga och det kan påverka vardagen negativt. Då östrogennivåerna stannar på en låg nivå efter sista mensen kommer symtom som torra slemhinnor, risk för försvagat skelett och ökad risk för upprepade urinvägsinfektioner att finnas kvar resten av livet, och kräver många gånger behandling.
Värmevallningar, svettningar och kylvallningar vid klimakteriet
När östrogenet minskar rubbas även kroppens naturliga termostat. Obalansen ger vallningar, en värmevåg som börjar i brösthöjd och förflyttar sig upp över ansikte och hårfäste. Många gånger blir man röd i ansiktet och får svettningar. En svettning kan vara i två till tre minuter, men för vissa varar den upp till en timme. En del kvinnor får även kylvallningar som ofta uppstår efter en värmevallning och då kan det kännas som om du har frossa. Vissa kvinnor får så pass svåra svettningar att de vaknar på natten alldeles genomblöta medan andra inte besväras alls. Att nattsömnen påverkas under klimakteriet kan bidra till att du mår sämre.
Torra slemhinnor
Under klimakteriet blir vävnaderna i slidan och urinvägarna tunnare och torrare, vilket kan leda till klåda och sveda i underlivet. Det kan också göra ont och blöda lite vid vaginala samlag. Torra slemhinnor i underlivet kan därför göra att du får minskad sexlust. Östrogenbristen i urinvägarna ökar risken för upprepade urinvägsinfektioner eller urinträngningar.
-Något som man tyvärr får leva med resten av livet om man inte behandlar, är torra slemhinnor, menar Angelica Lindén Hirschberg. Detta förbättras inte utan kan snarare bli värre med åldern. Det behöver dock inte innebära ett lidande för alla, men önskar man ett regelbundet samliv kan det många gånger skapa problem. Den absolut mest effektiva hjälpen är lokal östrogen vilket är en helt ofarlig behandling som inte ger ökad cancerrisk och kan användas livet ut. Detta finns receptfritt som exempelvis salva eller vagitorier på apotek. Även övriga slemhinnor i kroppen påverkas. Du kan till exempel bli torrare i munnen, få torra ögon och torr hud.
Blir man inte hjälpt av lokalt östrogen eller har andra jobbiga symtom som vallningar och svettningar, finns även systemisk hormonbehandling, men då behöver man diskutera med en läkare först.
Diagnos vid klimakteriet
Alla kvinnor går igenom klimakteriet. Har du besvär i samband med klimakteriet bör du söka hjälp hos gynekolog eller hos din vårdcentral.
Sök även vård om du upplever något av följande:
- Samlagssmärta.
- Inkontinens.
- Svårt att kissa.
- Om du får en blödning ett år eller senare efter din sista mens.
Är du allmänt orolig eller upplever något av dessa besvär, ta kontakt med vården för att utreda att det inte är någon annan sjukdom och att du kan komma till rätta med de besvär du har. Sjukdomar som kan ge liknande symtom är till exempel sköldkörtelsjukdomar, diabetes och lymfkörtelcancer.
Behandling vid klimakteriebesvär
Eftersom östrogenhalten minskar är den effektivaste behandlingen att behandla med östrogen. Lokal östrogenbehandling i form av exempelvis slidkräm eller slidpiller ökar inte risken för vare sig bröstcancer eller livmodercancer och kan användas resten av livet. Det finns på recept eller som receptfria läkemedel. . För de kvinnor som behandlas för bröstcancer, eller tidigare har behandlats för bröstcancer, är det nu i de flesta fall möjligt att använda en receptbelagd lågdoserad gel. Innan behandling med lokalt östrogen ska kvinnan först diskutera det med sin behandlande cancerläkare.
Lokal behandling med östrogen upprätthåller det vaginala pH:t inom det normala ( lägre än pH 4.5), vilket gynnar den normala bakteriefloran.
Lokalt östrogen är effektivt vad gäller:
- Torrhetskänsla, sveda, irritation.
- Samlagssmärta, minskad fuktighet i underlivet.
- Irritation och smärta vid urinering.
- Överaktiv blåsa.
- Återkommande urinvägsinfektioner.
Det bör vara din upplevelse av hur symtomen påverkar ditt liv som avgör om du behöver behandling. Om man trots lokalt östrogen fortfarande lider av exempelvis svettningar och sömnproblem bör man kontakta en gynekolog för diskussion kring systemisk hormonbehandling.
Systemisk östrogenbehandling finns i form av tabletter, plåster, gel eller spray. Behandlingen kombineras med gulkroppshormon i form av gestagener eller bioidentiskt progesteron(om man inte har opererat bort livmodern). Det gör man för att slemhinnan i livmodern inte ska bli för tjock, då det ger ökad risk för cancer i livmoderslemhinnan och/eller ökade blödningar.
Östrogenbehandling är den mest effektiva och dokumenterade behandlingen vid exempelvis svettningar, vallningar, sömnproblem, torra slemhinnor, frakturrisk och andra östrogenbristrelaterade symtom.
-Om man har en god allmänhälsa i övrigt och påbörjar östrogenbehandling så nära menopaus som möjligt, har man i studier sett en skyddande långtidseffekt vad gäller hjärtkärlsjukdom och en minskad dödlighet totalt, det vill säga oavsett vad man dör av, även bröstcancer, berättar Angelica Lindén Hirschberg. Detta gör att man idag många gånger anser att de positiva hälsoeffekterna på sikt överväger risken för bröstcancer.
Man har numera tagit bort femårsgränsen för systemisk hormonbehandling. Istället tar man individuella diskussioner kring för- och nackdelarna med behandlingen. Det är alltså möjligt att fortsätta med sin östrogenbehandling även vid hög ålder, beroende på om man är frisk för övrigt eller om man har riskfaktorer för hjärta eller kärl. Det är viktigt med regelbundna kontroller, där man utvärderar behandling och dosering. Även mammografi regelbundet rekommenderas. Vid exempelvis bröstcancer, aktuell djup ventrombos eller lungemboli eller någon form av hjärt-kärlsjukdom, bör man undvika systemisk hormonbehandling.
-Om man har jobbiga symtom och är osäker och orolig kring behandling är det bäst att diskutera med en gynekolog, menar Angelica Lindén Hirschberg. Det finns alltid något sätt att lindra besvären och det är värt att söka hjälp.
En viktig del av klimakteriet är att acceptera kroppens förändringar, anpassa livet och se över livsstilen. Genom att öka den fysiska aktiviteten, äta på regelbundna tider och skapa bra sömnrutiner kan många må bättre. Rökning kan också ge ökade besvär vid klimakteriet, så bland det bättre man kan göra för hälsan är att sluta röka, poängterar Angelica Lindén Hirschberg. Om det inte hjälper att se över sin livsstil är det viktigt att söka hjälp.
-Det finns effektiv behandling att få, så att du slipper må dåligt. Östrogen är extremt effektivt för att minska klimakteriebesvär, så får man inte tillräcklig effekt av den systemiska behandlingen handlar det om att ställa in dosen rätt. Östrogen i rätt dos ger inga bieffekter. Om man inte har opererat bort livmodern behöver man däremot kombinera östrogenet med gulkroppshormon, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Gulkroppshormon finns exempelvis som hormonspiral med en mer lokal effekt eller i tablettform där man efterhand kan glesa ut dem, för att inte behöva ta dem så ofta.
Egenvård vid klimakteriebesvär
Det finns egna åtgärder som du kan göra för att lindra besvär i samband med klimakteriet.
- Genom att anpassa dina kläder och använda material som andas kan du lättare reglera kroppstemperaturen om du känner dig varm, alternativt kall.
- Att motionera kan motverka värmevallningar och ökar ditt allmänna välbefinnande.
- Hjälp kroppen genom att tillföra naturligt östrogen via livsmedel som sojaprodukter, kött, alfaalfagroddar och växter med gröna blad.
- Rökning bidrar till att bryta ner ditt östrogen. Rökstopp är bra för såväl allmänhälsan som att minska besvären vid klimakteriet.
- Dra ner på dryck och livsmedel som kan bidra till värmevallningar, såsom exempelvis kaffe, te, kryddor och alkohol.
- Receptfria produkter, med eller utan östrogen, kan köpas direkt på apotek och användas för att lindra klimakteriebesvär som vallningar, svettningar och torra slemhinnor.
Du ska inte behöva må dåligt under klimakteriet även om det är en besvärande period för många. För en dialog med din läkare för att få den hjälp du behöver för att kunna må bra.
Visste du att…
…många av symtomen och besvären du upplever beror på att östrogennivån minskar i samband med klimakteriet.
…lokal östrogenbehandling finns receptfritt på apotek. Med lokal behandling menas en behandling som endast appliceras på det drabbade området.
…vallningar är vanliga klimakteriebesvär, både värme- och kylvallningar. Det finns receptfri hjälp att få, fråga på ditt apotek.
…om du drabbas av urinvägsinfektioner upprepade gånger kan det bero på att dina slemhinnor är torra och sköra.
…en normal pH-balans i underlivet minskar risken för underlivsbesvär.
Läs mer:
Användbar app för dig som är i klimakteriet
—
