Avföringsinkontinens kan drabba människor i alla åldrar, ofta till följd av sjukdom eller skada men även om muskler och nerver försämrats, till exempel på grund av stigande ålder. Avföringsinkontinens är vanligare hos kvinnor och besvären kan bland annat vara en följd av förlossningsskador.
Avföringsinkontinens – två typer av läckage
För att förstå orsaken till avföringsinkontinens behöver man även förstå de grundläggande funktioner som gör att ändtarmen fungerar. Det handlar om muskler, och nerver. Vissa muskler, som den inre ringmuskeln, kan vi inte påverka själva medan andra, som den yttre ringmuskeln, går att påverka med viljan. Utöver dessa två finns även flera andra muskler kring änd- och tjocktarm, muskler som om de fungerar rätt hjälper oss ”hålla tätt”. Om dessa av någon anledning inte fungerar finns det risk för att drabbas av läckage, även kallat avföringsinkontinens. Hur många som drabbas vet man inte med säkerhet, det säger Anna Karin Schagerberg, stomiterapeut vid Kirurgmottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad.
– Jag tror det finns ett stort mörkertal när det gäller hur många som lider av avföringsinkontinens, många går hemma och försöker få ihop vardagen trots problemen. Enligt de siffror jag har ligger det mellan 2–10 procent av befolkningen och prevalensen ökar med stigande ålder, säger Anna Karin Schagerberg.
Man delar in avföringsinkontinens i två olika huvudtyper baserat på hur svåra problem du har. Typerna kallas för trängningsläckage och passivt läckage. Skillnaden är att vid den förstnämnda känner du att läckaget händer men du har inte möjlighet att hålla emot alternativt inte hinner till toaletten. Vid den sistnämnda märker du istället ingenting utan upptäcker först efteråt att det har läckt. Det förekommer att man har avföringsinkontinens och urininkontinens samtidigt.
Avföringsinkontinens – vanliga orsaker
Det finns flera olika orsaker till varför du riskerar att drabbas av avföringsinkontinens.
Ålder – eftersom slutmusklerna eller slutmusklernas nerver fungerar sämre med stigande ålder kan avföringsläckage uppstå.
Sjukdom – skador på tarmen som ger upphov till diarré eller sjukdom i tarmen, som tumörer och inflammationer, ökar risken. Även behandling av till exempel cancer kan orsaka avföringsinkontinens.
Förlossning – skador på den yttre- och ibland även den inre, slutmuskeln kan uppstå i samband med förlossning. Risken ökar för förstföderskor eller om barnet är stort.
Läkemedel – vissa läkemedel kan påverka tarmfunktionen och orsaka avföringsinkontinens. Om du har avföringsinkontinens kan det därför vara bra att prata med behandlande läkare om de läkemedel du eventuellt äter för att se om de kan vara orsaken.
Kirurgi – vid kirurgi i eller kring slutmusklerna kan det ibland uppstå skador som kan leda till avföringsinkontinens.
Olyckor – skador till följd av olyckor kan orsaka avföringsinkontinens.
Nervskador – till följd av nervskada, exempelvis i hjärnan eller ryggmärgen, kan du få problem att styra musklerna som kontrollerar avföringen.
Diagnos vid avföringsinkontinens
Det är inte ovanligt att du i samband med diarré läcker avföring, om det händer någon enstaka gång behöver du oftast inte söka hjälp. Som kvinna kan du ha svårt att hålla tätt efter förlossning, en effekt som kan kvarstå upp till ett par månader efter förlossningen. Om du däremot har avföringsinkontinens utan att veta varför eller om du känner att besvären inte blir bättre bör du söka vård. Detsamma gäller om du har blod eller slem i avföringen eller blöder från ändtarmen, då ska du söka hjälp direkt.
Anna Karin Schagerberg håller med om att det är viktigt att just söka hjälp hos vården.
– I Karlstad går man via sin läkare på vårdcentralen för att få en remiss till kirurgmottagningen men man kan även skriva en egenremiss. Vårdcentralen behöver utesluta att man har sina besvär på en överkänslighet mot till exempel gluten. Sedan är det olika i olika landsting, i Värmland där jag jobbar bedöms remisser av läkare, i detta fall av en specialist på tarmkirurgi. Ofta kommer patienten först till läkare för undersökning och för att utesluta sjukdom i nedre del av tarm, sedan kommer patienten till mig, förklarar Anna Karin Schagerberg.
För att diagnostisera avföringsinkontinens kan läkaren använda sig av ett formulär där du fyller i information om symtom, hur ofta läckaget uppstår med mera. Ett annat diagnosverktyg är en dagbok där du under en period fyller i liknande typ av information, information som är viktig då den senare kan användas för att se hur effektiv en eventuell behandling är. Läkaren undersöker tarmen, ibland kan det räcka att läkaren gör detta för hand men i andra fall behövs antingen en rektoskopi och/eller en koloskopi. I båda fallen består undersökningsmetoden av att man via ett verktyg som förs in i tarmen få en mer exakt bild av tarmens tillstånd. Läkaren kan även genomföra en rad andra specialundersökningar där man till exempel undersöker ändtarmens tömning och knipfunktion eller mäter slutmuskelns eller nervernas funktion. Vissa av undersökningarna upplever en del patienter som obehagliga men anledningen är att ta reda på vad som orsakar inkontinensen och då kunna sätta in rätt behandling och hjälp för att förbättra tillvaron för dig som patient.
Behandling vid avföringsinkontinens
I vissa fall kräver avföringsinkontinens att du opereras för att bli av med besvären. Det kan vara om orsaken är sjukdom eller i samband med skador som uppstått vid förlossning. Det finns olika metoder som alla syftar till att förstärka musklernas funktion och hindra att läckage uppstår. Bland operationsmetoderna finns bäckenbottensplastik som stärker slutmuskeln, elektroder som stimulerar slutmuskeln och tarmens nerv, operation av ändtarmsframfall eller kirurgiskt skapa en ny slutmuskel.
Huruvida operation blir aktuellt är individuellt däremot finns det generella råd för dig som drabbats av avföringsinkontinens.
– När patienten kommer till mig handlar det mycket om rådgivning kring kost, säger Anna Karin Schagerberg.
För dig som drabbats av avföringsinkontinens är kosten nämligen en viktig faktor. Det är viktigt att få i sig en både allsidig och fiberrik kost. För dig som även har problem med gaser i magen är det bra att se över vad i kosten som orsakar gaserna. För att få en fastare avföring kan du äta mer kostfiber eller ta bulkmedel och då är det bra att prata med vården för att få rådgivning vad det är du ska och bör äta.
En annan fråga som Anna Karin Schagerberg tar upp med sina patienter är toalettvanor. Regelbundna toalettvanor, att till exempel tömma tarmen ordentligt på morgonen, kan minska risken att drabbas av avföringsinkontinens senare under dagen. Det finns även laxermedel som hjälper till att hålla tarmen tom men dessa bör först intas efter samråd med din läkare. Det finns även läkemedel som hjälper till att göra avföringen fastare och slutmusklerna mer effektiva.
– Jag ger även intermittent el-stimulering, en behandling där man ger stimulering av bäckenbotten under en lång tid, detta ska stärka muskulaturen i bäckenbotten, berättar Anna Karin Schagerberg.
Hjälpmedel vid avföringsinkontinens
Det finns hjälpmedel som kan användas i samband med avföringsinkontinens.
– Jag samtalar med mina patienter om förskrivning av hjälpmedel. Det kan vara inkontinensskydd eller analpropp, säger Anna Karin Schagerberg.
Inkontinensskydd är en slags bindor som hjälper till att samla upp eventuellt läckage. Dessa ingår i högkostnadsskyddet när de förskrivs. Analproppen är ett litet och enkelt hjälpmedel som liknar en tampong och som stoppar avföringen från att läcka ut. Precis som ett stolpiller förs den upp i ändtarmen och formar sig efter tarmens form. Det kan vara ett bra hjälpmedel för dig som inte vill känna dig begränsad i din vardag då analproppen även kan användas vid exempelvis simning eller andra aktiviteter. Analproppen, om den är rätt utformad och insatt, hindrar även eventuell lukt att uppstå.
Att leva med avföringsinkontinens
Anna Karin Schagerberg konstaterar att det inte är helt lätt att leva med avföringsinkontinens.
– Skam och isolering är väl de ord jag tänker på först. Detta med att läcka avföring eller gas upplevs som tabu och inte något alla törs prata om. Det påverkar på alla plan, psykiskt, i form av skam och isolering och fysiskt och socialt i och med att du inte kan röra dig som du vill. Det måste finns en toalett nära och man är ofta rädd att det luktar. Många undviker kalas, resor med mera vilket är begränsande, säger Anna Karin Schagerberg.
Som tur är finns det idag såväl rådgivning som vård och hjälpmedel som förbättrar livskvaliteten för dig som lever med avföringsinkontinens. Anna Karin Schagerberg jobbar dagligen med patienter som har problem med avföringsinkontinens och förutom att tänka på vad du äter, att ha regelbundna toalettvanor och ta hjälp av eventuella läkemedel och hjälpmedel har Anna Karin Schagerberg ett avslutande råd till dig som har besvär med läckande avföring.
– Om du inte kan påverka dina besvär sök hjälp, du är inte ensam, avslutar Anna Karin Schagerberg.
—
