Många, även yngre, upplever smärta på grund av artros – smärta som i sin tur påverkar vardagen. Även om artros kan drabba olika åldersgrupper är sjukdomen ändå ansedd som en sjukdom hos äldre. Kvinnor drabbas oftare än män men både kvinnor och män kan få artros.
Varför drabbas jag av artros?
Brosket i dina leder fungerar som en slags stötdämpare. Vid artros ökar nedbrytningen av broskvävnaden. Balansen mellan nybildning och nedbrytning störs då av så kallade matrixmolekyler. Att balansen störs leder till att du förlorar brosk utan att det bildas nytt brosk. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och förekomsten av artros ökar med stigande ålder. Anledningen är att brosket naturligt blir tunnare med åren. Artros kan vara ärftligt.
Artros förekommer vanligtvis hos äldre som är över 55 men det är viktigt att vara medveten om att det även kan förekomma i andra grupper. En orsak till artros är långvarigt slitage på dina leder som kan uppstå vid enformigt och tungt kroppsarbete, övervikt men också hos en del elitidrottsmän- och kvinnor. Världshälsoorganisationen (WHO) har tidigare konstaterat att artros är en av de tio sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda.
Symtom vid artros
Artros tenderar att drabba lederna i höfter, knän, rygg eller fingrar. Ett tidigt tecken är att du upplever smärta i samband med att du anstränger lederna. Leden kan även bli öm och svullen och med tiden kan rörligheten minska allt mer.
Vanliga symtom vid artros:
- Stelhet, framförallt på morgonen
- Minskad rörlighet
- Smärta
- Ömmande leder
- Svullnad
- Värme
- Trötthet
Värmen och tröttheten kan vara tecken på kraftig inflammation som kan förekomma i samband med artros. I ett senare stadie kan du även drabbas av vilovärk och smärta på natten, särskilt om du lider av höftartros. De allra flesta upplever att stelheten är som värst på morgnarna.
Artros och träning
Risken för artros ökar vid såväl över- som underbelastning. Det innebär inte att du som tränar normalt direkt har någon förhöjd risk för artros via din träning. Däremot kan du som tränar på elitnivå eller väldigt intensivt och tungt orsaka förslitning på lederna och brosket vilket i sin tur kan leda till artros. Om du upplever smärta i samband med din träning är det därför viktigt att gå till botten med orsaken till smärtan.
En vanlig effekt av att kroppen blir stelare är att du slutar att röra dig, det vill säga underbelastar kroppen. Det är inte en bra strategi då det istället kan leda till ännu mer stelhet. Om du är osäker på hur du kan och bör träna i samband med artros ska du prata med vården eller en sjukgymnast som kan ge dig tips på hur du kan träna.
Behandling av artros
Operation förekommer i samband med artros men den allmänna uppfattningen är att många blir besvikna efter en operation då den inte kan ge tillbaka full funktion i lederna. Dessutom blir endast en liten del av alla med artros så sjuka att de behöver opereras.
Den viktigaste behandlingen är istället träning. Långvarig träning i kombination med information och smärtlindring samt viktkontroll (vid behov) är nyckeln till en god behandling av lätt till måttlig artros. Det finns speciella artrosskolor som hjälper dig som är drabbad med tips och råd som underlättar livet. Det är viktigt att du fortsätter att vara aktiv även om det gör ont och istället försöka se om du tillsammans med behandlande läkare kan minska smärtan.
Läkemedelsbehandling vid artros
För att lindra smärtan som förekommer vid artros är det i första hand läkemedel med paracetamol eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som rekommenderas. Det är okänt huruvida den antiinflammatoriska effekten hos NSAID-preparaten ger något mervärde men man vet att dessa läkemedel ger effektivast smärtlindring för personer med artros.
Det finns vissa riskgrupper som kan drabbas av magsår till följd av behandling med NSAID-preparat. Det är äldre (över 75 år), de som tidigare haft magsår och de som använder blodförtunnande läkemedel, kortison eller antidepressiva läkemedel. Till dessa riskgrupper kan man överväga att sätta in så kallad cox-2 hämmare eller protonpumpshämmare (magsyrahämmare). Cox-2 hämmare är en typ av NSAID-läkemedel som har färre magbiverkningar. Att välja preparat som tas en gång om dagen kan även underlätta då särskilt många äldre kan ha svårt att komma ihåg sin medicinering.
Forskningen har idag främst som mål att effektivare lindra smärtan och ge färre biverkningar då man inte i dagsläget har något tillfredsställande svar på hur man i grunden kan förhindra att artros uppstår. Då är det viktigare att fokusera på behandling och livskvalitet vilken fysisk aktivitet medför. Man kan prova glukosamin, som numera är klassat som läkemedel och finns receptfritt. I sista hand kan man ta till kirurgi för att få en förbättring.
Glukosamin och artros
Glukosamin är ett kroppseget ämne som finns naturligt i brosk och leder och som bildas av socker och aminosyror. Det finns två olika sorters glukosamin, glukosaminsulfat och glukosaminhydroklorid och de glukosaminstudier som publicerats har huvudsakligen utförts med glukosaminsulfat.
Den medicinska databasen Cochran har sammanfattat de studier som ligger i databasen och där påvisas en dels minskande effekt av smärtan men även en förbättrad funktion i lederna vid användandet av glukosamin. I en annan sammanfattning konstaterar svenska Janusinfo från Stockholms läns landsting att av de två sorterna glukosamin är det endast glukosaminsulfat där det finns studier som påvisar att det föreligger en potentiellt positiv effekt vid artros.
Att leva med artros
Det går att vara fysiskt aktiv även med artros. Oavsett anledning till att du drabbats av artros, om det är för mycket träning eller för tungt arbete eller bara åldern så är det faktiskt det viktigaste att du inte slutar med fysisk aktivitet och blir stillasittande då det kan förvärra stelhet i lederna.
Försök hitta en träningsform som passar dig, tala med din läkare om hur mycket och vilken typ av smärta du upplever så att rätt smärtlindring sätts in och försök lev livet fullt ut. Det finns ingen säker prognos vid artros utan det varierar från person till person, huvudsaken är att du får rätt insatser som gör att ditt liv fungerar.
—
