Hur vanligt är pollenallergi?
Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning är pollenallergiker. Det verkar som just pollenallergi avtar något efter 40–50 års ålder. Men samtidigt ser vi också många som får sin pollenallergi först i medelåldern.
Varför blir man pollenallergisk?
Det beror till stor del på våra gener. Uppemot kanske 40–50 procent av Sveriges befolkning bär gener som ökar risken att utveckla allergi. Alla blir däremot inte pollenallergiker, det verkar krävas en eller flera utlösande faktorer för att allergin ska bryta ut.
Ökar pollenallergi?
Om vi jämför med 60–70 talet har vi sett en kraftig ökning av olika slags allergier, men eventuellt har ökningen börjat planat ut de senaste åren.
Vet man varför allergi ökat?
Våra gener har inte plötsligt ändrats, de har varit de samma i tusentals år. Det som hänt de senaste decennierna är att väldigt många av dem som har denna genuppsättning nu också blivit sjuka. Förmodligen är det en komplex mix av vårt sätt att leva i det moderna det samhället.
Det är förmodligen också annat som spelar roll. Vi är bättre på att diagnostisera allergi och allt fler människor söker för dessa symtom men det kan i sig inte förklara hela ökningen. Det tycks istället ha med livsstilen att göra – ju högre levnadsstandard en befolkning har desto vanligare är allergin.
Det finns en del välkända och mycket intressanta studier som gjorts ibland annat öst- och västtyskland. I östra delen har man i ett fyrtiotal år haft en livsstil där det varit mera spartanskt i olika avseenden. Strax efter murens fall såg man att allergierna var mindre vanliga i östra Tyskland än i västra men dessa skillnader är nu utjämnade – på bara 17 år.
Vad skulle det kunna vara i vår livsstil?
Man tror att flera faktorer är inblandade och här kan vi ännu bara spekulera. Det naturliga för oss är att vi redan tidigt i barndomen utsätts för bakterier och infektioner. Vi har många snälla bakterier, både på huden och i tarmen som säkert har många skyddande egenskaper. En hypotes är att de aktiverar det lilla barnets immunsystem på rätt sätt. Att utsättas för mammans snälla bakterier redan vid förlossningen är en del i skolningen och kan ha betydelse för att snabbt starta en naturlig utveckling av immunsystemet och därmed ge ett bättre skydd.
Om immunsystemet inte utvecklas på normalt sätt kan det bli en obalans mellan den del som bekämpar bakterier och virus och den del som står för allergin. Allergidelen kan då i stället ta överhanden. Innan kylskåpens tid konserverades maten på annat sätt, bland annat genom syrning, då fick vi i oss mer snälla bakterier. Man kan bland annat se att barn till antroposofer, som har en lite annorlunda kost än den vi äter i dag, drabbas i lägre grad av allergier. Men vi ska komma ihåg att det förmodligen är oerhört mycket mer komplicerat än så här och att kosten förmodligen bara är en del i det hela.
Vad kan få allergin att bryta ut första gången?
Ett år när det är väldigt mycket pollen och man exponeras väldigt kraftigt då blir även dem som har en känd allergi sjukare med mer symtom, men vi ser också fler nyinsjuknade sådana år. Hos en stor grupp ligger allergin latent (och vilar) och när de exponeras massivt så bryter allergin ut.
Vad är korsallergi?
Korsallergi är ganska vanligt bland pollenallergiker, upptill 70 procent av alla björkpollenallergiker är överkänsliga mot till exempel hasselnötter, äpple och andra stenfrukter. Orsaken är dessa innehåller proteinstrukturer som är mycket lika pollenproteinet. Klåda i munnen och halsen och svullna läppar är vanliga symtom vid korsallergi.
Är det skillnad mellan korsallergi och födoämnesallergi för till exempel jordnöt?
Ja, i det allra flesta fall är skillnaden stor. Ofta beskriver man födoämnesallergi som ett ”allt eller inget reaktion”. Det vill säga antingen är du jätteallergisk eller så är du inte allergisk alls. Men det är precis som med andra allergier att det finns en oerhört stor variation när det gäller svårhetsgrad. Som tur är det bara en liten del av alla som har livshotande former.
Den vanligaste födoämnesallergin är just korsallergin som inte riskerar att bli ett livshotande tillstånd. Man ska därför inte blanda ihop den formen av allergi med någon som till exempel har en supersvår nötallergi sedan barndomen. Det är två helt olika tillstånd. Det är lika viktigt att någon som har en supersvår allergisk sjukdom får hjälp med det som att rätt information ges den som har en lindrig allergi, men har en stor oro för att det ska hända hemska saker.
Skillnaden är att den som har en supersvår nötallergi de måste hela tiden kolla vad maten innehåller eftersom även minimala mängder kan ge mycket svåra symtom. Man behöver däremot inte vara så orolig när det gäller korsallergi och det är en mycket viktig information.
Är det olika aktörer i immunsvaret som gör dessa skillnader?
Ja, det är det till viss del. Många som har en svår nötallergi eller jordnötsallergi har också en generellt mer utbredd allergisk sjukdom, inkluderande astma och atopiskt eksem. Svår nötallergi eller jordnötsallergi startar ofta tidigt i barndomen. Hur svårt allergisk man är beror på många faktorer, bland annat hur mycket antikroppar man producerar, men också känslig man är i luftvägarna. Det är många faktorer involverade och därför är det jätteviktigt att göra en ordentlig bedömning av varje enskild individ.
Är pricktester tillförlitliga?
Ja, det kan vi absolut säga i de flesta fall. Det har skett en utveckling de senaste decennierna. De extrakt som används vid pricktestning är mycket bättre standardiserade i dag, och mängden allergen alltid den samma oavsett om vi tar fram en ny flaska.
Vissa mediciner som antihistaminer, antidepressiva och lugnande läkemedel kan släcka ut pricktesterna. Resultatet blir negativt trots att man bär på antikroppar för allergenet. Det har man löst genom en så kallad histaminkontroll. En liten dos histamin prickas in i huden i samband med pricktestet och om den blir negativ blir testet inte bedömbart.
Då görs testerna i stället via blodprover. Av samma anledning sätter man också en prick som bara innehåller koksalt. Det finns dem som har jättekänslig hud och reagerar för själva sticket. Skulle det bli positivt kan man inte heller lita på pricktestet utan tar istället blodprover.
Betyder ett positivt test att man ska undvika just det ämnet?
Vad som är viktigt att påpeka är att ett positivt pricktest talar bara om att man har bildat antikroppar mot just det ämnet. Det behöver inte betyda att man får symtom när man blir utsatt för det. Om man testar positivt på ett födoämne som det aldrig varit något som helst problem att äta då bör man fortsätta med det för att upprätthålla toleransen.
Varför avtar pollenallergi med åldern?
Det kan ha att göra med att immunsystemet successivt blir äldre. Det kan man i alla fall tänka sig. Födoämnesallergi däremot är ofta en lite starkare allergi där små mängder allergen ibland förmår att utlösa en mycket kraftig allergi. Om denna allergi kvarstår i vuxen ålder försvinner den oftast inte.
Kan allergi växa bort?
En toleransutveckling för födoämnen hos barn är ganska vanlig. Mjölkallergi är ett sådant exempel som kan försvinna när det bli lite äldre. Äggallergi kan också avta. Anledningen är förmodligen att barnens immunförsvar från början inte är riktigt skolat, men har man tur kan man utveckla tolerans mot födoämnesallergenet. Immunsystemet mognar ju efter hand. Det gäller dock inte alla allergen och inte alla individer.
Ska alla gå till doktorn innan de börjar behandla pollenallergi?
Nej, det måste man inte. Om allergin alltid kommer vid samma tidpunkt i maj, med klåda och täppa i näsan är det väldigt sannolikt att det är björk. Kommer besvären lite senare på året, kring midsommar, är det sannolikt att det är gräs. Lindras symtomen av vanliga receptfria allergimediciner så behövs ingen läkare för att ställa diagnosen, i varje fall inte vid lindriga och kortvariga symtom.
När ska man söka läkare för sin pollenallergi?
Har man besvär som är mer påtagliga eller varat längre perioder då är det viktigt att hitta rätt i sin behandling. Många allergiker blir väldigt trötta och har svårigheter att koncentrera sig, svårare att orka med jobb och skola och då är det angeläget att man får hjälp med rätt råd och rätt behandling.
Vad finns det för receptfria allergimediciner?
Många har mycket god effekt av antihistaminer som både finns i tablettform och som ögondroppar och nässpray, många är receptfria. Ett stort framsteg för alla dem som har hösnuva med mycket nässymtom är kortisonsprayen som också finns att köpa receptfri i mindre förpackningar.
Den är oerhört effektiv och det handlar om väldigt små doser kortison och de allra flesta klarar av att ta det. Det är en liten andel med lättirriterade slemhinner som kan få näsblod. Kombinerar man kortisonspray med antihistamintabletter så är det väldigt många som klarar sig väldigt bra. Man kan i det närmaste bli symtomfri. Väntar man däremot tills man redan har jättesvåra symtom då fungerar medicinen sämre och det tar längre tid innan den verkar. Det samma gäller om man slutar för tidigt då aktiveras allergin snabbt.
Har allergimedicinerna biverkningar?
Nu för tiden är antihistaminerna inte tröttande på samma sätt som för 15–20 år sedan. Det finns dem som kan få huvudvärk med det är ganska ovanligt. Ingenting tyder heller på långtidsbiverkningar. När det gäller kortisonsprayen kan en liten grupp bli känslig i slemhinnorna och blöda näsblod. Men håller man sig inom rekommenderade doser så tolererar de flesta även den. Barn ska dock ha en annan dos än vuxna.
Dämpa allergisymtom eller slippa allergimediciner – vad är bäst för kroppen?
Det finns ingen anledning att vara så försiktig att man inte vill dämpa sina allergisymtom. Det är faktiskt bara onödigt dumt eftersom medicinerna vi har i dag har oerhört lite biverkningar.
Kan man vaccinera mot pollenallergi?
Benämningen allergivaccination har blivit ett begrepp bland patienter och kallas också hyposensibilisering, i vetenskapliga sammanhang pratar man istället om immunterapi eller allergenspecifik immunterapi. Det handlar egentligen om att allergenet ska presenteras för kroppens immunceller i till att börja med låga doser vid upprepade tillfällen, antingen via en injektion (björk, gräs, gråbo) eller en tablett (finns ännu så länge enbart för gräs) under tungan (sublingualt).
Är patienten både gräs och björkallergiker går det bra att ge en spruta i varje arm vid samma tillfälle. Man doserar upp under ett antal veckor då man måste komma och få injektion en gång i veckan och sedan blir det underhållsbehandling. Då kommer man en gång var sjätte vecka i tre år. Tabletten under tungan tas däremot varje dag i tre års tid. Orsaken till att man håller på så länge med behandlingen är att man vill lära immunsystemet att behålla toleransen mot allergenet. En av fördelarna är att effekten består även efter avslutad behandling. Det är inte säkert att man blir helt symtomfri, det blir man nästan aldrig.
Utan man måste ofta kombinera behandlingen med symtomlindrande läkemedel. Symtomen dämpas dock ner betydligt hos de flesta. Det här är en behandling vi allergologer är väldigt glada över, men det är också en behandling som är förbehållen dem som bäst behöver den. En hel del patienter som vi ger rådet att vara idoga med allergimedicinerna varje dag och inte sluta förrän säsongen är över hör av sig i slutet på säsongen och säger att det fungerat bra och då vill de ofta avvakta med vaccinationen.
Hur vet man vilken behandling som passar bäst?
Många har god effekt av de receptfria allergimediciner som finns. Men för att de ska ha bästa effekt är det viktigt att man inte väntar med att medicinera tills allergisymtomen blivit allt för svåra. Då tar det längre tid att få effekt. Det är också viktigt att man inte avbryter för tidigt för då aktiveras allergin igen.
Om allergiperioden sträcker sig över en lång tid och om man har påtagliga besvär trots att man kombinerar antihistaminer och kortisonspray då bör man vända sig till sin vårdcentral för en allergiutredning. För bedömning om det är lämpligt med allergivaccination krävs remiss till allergimottagning.
Vem ska vaccinera sig?
Om man har prövat symtomlindrande läkemedel på rätt sätt och trots det har påtagliga besvär och långa allergiperioder. Dessutom måste man med hjälp av pricktest eller blodprov veta vad man är allergisk mot. Behandlingen fungerar enbart om man har utvecklat allergiantikroppar mot det allergen man tänker vaccinera mot, men kan ges till både barn och vuxna.
Hur länge håller effekten i sig?
Man har längst erfarenheter av hyposensibilisering som gjorts genom injektion. I bästa fall blir behandlingseffekten livslång. Jag har också varit med om ett antal patienter som blivit hyposensibiliserade i barndomen och hör av sig 15–20 år senare när allergisymtomen återkommit för att få en ny omgång. Har det väl fungerat bra första gången är sannolikheten stor att det fungerar igen. Hos enstaka patienter kan allergisymptomen återkomma tidigare. När det gäller hyposensibilisering med tablett under tungan finns det ännu ingen långtidsuppföljning.
Vem bör inte vaccineras?
En grupp patienter som avråds från behandlingen är reumatiker och patienter med andra inflammatoriska sjukdomar eftersom det finns en risk att sjukdomen aktiveras när allergenet presenteras för immunförsvaret. Det är viktigt att astmatiker har en välkontrollerad astma innan man påbörjar hyposensibiliseringen. Astmatiker med dåligt kontrollerad astma ska inte ges allergivaccination då risken är stor att man kan utlösa en kraftig astmareaktion.
Har du några tips inför allergisäsongen?
Vänta inte tills allergisymtomen blir svåra innan du börjar medicinera. När du börjat behandla sluta inte för tidigt – var konsekvent tills pollenhalterna gått ner. Då får du bäst effekt. Ett annat tips kan vara att köpa hem mediciner lite i förväg, då slipper man sitta i telefonköer tillsammans med alla andra som vill ha sina allergimediciner förnyade eller stå i långa köer på apoteket. Det underlättar för alla parter.
