Docent Thomas Kjellström ger här förebyggande råd, likväl som insikt kring vilka komplementära metoder som verkligen har visad effekt. Läs dessutom om nya typer av läkemedel som är på gång, för att ytterligare hjälpa alla med besvär.
30 procent av barn och ungdomar har allergiska besvär
Vid allergiska sjukdomstillstånd beror symtomen på att immunreaktionerna mot yttre faktorer blir skadliga. Allergier är mycket vanliga och cirka 30 procent av barn och ungdomar har någon form av allergi. Tidigare riktlinjer om noggrann städning och husdjursförbud gäller inte längre, men cigarettrök anses fortfarande ha skadlig inverkan. Fukt och mögel bör också undvikas. I stort sett alla med allergisk astma har också inflammerade slemhinnor i de övre luftvägarna.
Diagnosen baseras på sjukhistorien, pricktest och/eller blodprov och ibland även provokation.
Allergenspecifik immunterapi skall övervägas
Miljöåtgärder vid påvisade allergier är första åtgärden. Annars är behandlingen symtominriktad och i princip likartad den vid astma (nedan). Allergenspecifik immunterapi skall övervägas när effekten av läkemedelsbehandling inte är tillräckligt bra. Behandlingen ges som injektioner cirka var sjätte vecka under tre års tid. Homeopatisk medicin har prövats i flera studier och även jämförts med placebo (icke-verksam substans).
Man kan sammanfatta studierna med att det kan finnas möjliga effekter som dock behöver visas tydligare, innan man kan rekommendera något för behandling.
Astma – kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom
Astma kan definieras som en kronisk, inflammatorisk luftvägssjukdom med obstruktion i luftvägarna som varierar och som medför en ökad känslighet för olika stimuli. Obstruktionen i luftvägarna orsakas av sammandragning av den glatta muskulaturen samt svullnad (ödem) i slemhinnan. Patienter med astma reagerar på små mängder irriterande ämnen som rök, damm, starka dofter men även kyla. Infektioner av virus är den vanligaste orsaken till försämringar av astma.
Man räknar med att åtta procent av befolkningen har en läkardiagnostiserad astma. Totalt i världen lider cirka 300 miljoner människor av astma.
Vanliga astmasymtom
- anfall av andnöd eller pipande väsande andningsljud.
- nattlig hosta, pip i bröstet eller andfåddhet.
- långdragen hosta.
- hosta eller pip och väs från luftvägarna vid fysisk ansträngning.
- luftvägssymtom vid ansträngning, kall luft eller av irriterande ämnen.
Viktigt att man diagnostiserar sin astma för att få rätt behandling
En riktig behandling skall föregås av en säker diagnos. Diagnosen beror på en utförlig anamnes (sjukhistoria), mätning av lungfunktionen med spirometri, fysikalisk lungundersökning och allergiutredning. Det är viktigt att komma ihåg att astma är en sjukdom med mycket varierande svårighetsgrad. Man bör även skilja astma från kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Målen för behandlingen är förstås symtomfrihet men också att astman inte ger någon begränsning av dagliga livets aktiviteter, normal lungfunktion, inget behov av akutbesök på sjukhus och inga allvarliga läkemedelsbiverkningar. Patientutbildning är en grundbult i behandlingen så att patienten förstår orsak och verkan och kan hantera försämringar själv. Eftersom tillståndet varierar mycket över tid så behöver behandlingen också förändras över tid.
Behandlingsmetoder för astmatiker
Vid akuta astmaanfall behöver man ha en kortverkande spray som vidgar luftrören. Aktuella läkemedel är salbutamol eller terbutalin (så kallad beta-2-agonister). Vid återkommande astmasymtom (fler än två gånger per vecka) bör man ha en regelbunden underhållsbehandling med inhalationssteroider. Oftast börjar man då med en medelhög dos som sen bör minskas till en låg underhållsdos under några månaders tid.
Vid nydebuterad astma får många en god kontroll med inhalationssteroid som underhållsbehandling, som dock kan behöva kompletteras med kortverkande beta-2-agonist. Behandlingen kan mycket väl börja med endast inhalationssteroid och om detta inte ger tillräckligt god effekt efter två till tre månaders prövotid, så lägger man först då till långverkande beta-2-agonist. Det finns fasta kombinationer av läkemedlen så att det blir praktiskt enkelt. Nyare behandling är så kallade leukotriener i tablettform, med viss tilläggseffekt.
Förebygg din astma
- man bör tänka på att undvik tobaksrök som kan ge ökade besvär från luftvägarna och sänkt lungfunktion.
- pälsbärande djur är allergiframkallande och kan öka besvären.
- möjligheten av kvalsterallergi skall beaktas och att se gärna över vilken madrass och kudde som används.
- granska arbetsmiljön, så att det inte finns något där som kan förvärra besvären.
- fysisk träning är viktig, likväl som uppvärmning.
- viktnedgång kan förbättra besvären om man har övervikt (som då förhindrar lungornas rörlighet).
- acetylsalicylsyra och så kallade NSAID preparat kan utlösa astmasymtom.
- beta-blockerare (huvudsakligen blodtryckssänkande men även ögondroppar!) och ACE-hämmare bör undvikas vid astma.
Komplementära behandlingsmetoder för astmatiker
Komplementära behandlingsmetoder används i mycket hög grad av patienter med astma, upp till 70 procent av vuxna och 55 procent hos barn. De vanligaste metoderna är andningsteknik, avspänning, homeopati, växtmediciner och yoga. De allra mest använda för barn är vitamintillägg, homeopati och akupunktur. Variationen i användandet av alternativa metoder vid barnastma är stor mellan länderna, cirka 25 procent i England, 53 procent i Danmark och 75 procent i USA. Ungefär hälften av föräldrarna som använder alternativa metoder i behandlingen av sina barn informerar inte behandlande läkare om detta. Gör alltid detta!
Akupunktur är studerat i sju studier med måttlig kvalitet och ingen har påvisat kliniskt relevant förbättring. Autogen träning har också prövats och visat på viss bättring av lungfunktionen i en studie medan andra endast visat förbättring av ångestsymtom (som ofta följer med astmaanfall) och alltså ingen förbättring av lungfunktionen. Med biofeedback har man sett förbättring i lungfunktionen hos barn medan man hos vuxna endast såg symtomförbättring.
Olika andningstekniker har studerats en hel del, men i RCT studier (Randomised Clinical Trials) har man inte kunnat slå fast att det har någon nämnvärd effekt. Mellan två till sex procent av astmatiker är även överkänsliga för någon form av föda, särskilt jordnötter. Det finns däremot ingen säker rekommendation för vad som alltid skall undvikas.
Ört- och växtmedicinering har studerats mer omfattande, särskilt kinesisk örtmedicin och indiska växtextrakt. Studierna har endast visat vissa lovande resultat och det kan därför inte ännu rekommenderas.
Homeopati är studerat i tre RCT studier med varierande kvalitet, där symtomen förbättrades i en studie, lungfunktionen i en annan medan en studie inte visar på någon effekt alls. Data är sålunda helt otillräckliga för att man ska kunna rekommendera någon homeopatisk medicinering. Hypnoterapi, massage, meditation, kiropraktik (ryggradsmanipulation) och yoga har inte heller kunnat påvisa några vetenskapligt relevanta förbättringar i behandlingen av astma.
Nya metoder för bättre behandling av astma är på väg
Ett flertal nya metoder är på väg, då det finns ett starkt behov av bättre behandling och då främst för patienter med svår astma.
Omalizumab är en monoklonal antikropp som binder cirkulerande IgE antikroppar och därmed förhindrar att de når sina målceller, mastceller och basofila celler. Framförallt vid allergisk astma kan man förvänta sig bra effekt och de hittills genomförda kliniska studierna visar på god effekt.
Ett antal substanser har utvecklats för att påverka cytokiner (äggviteämnen som bildas av celler och påverkar andra celler) och sålunda finns monoklonala antikroppar mot flera sådana ämnen som TNF-alfa, IL-5, IL-4 och IL-13. Dessvärre har större studier med TNF-alfa receptor blockerare inte visat på någon konsekvent effekt. Det verkar mera lovande med monoklonala antikroppar mot IL-4 och IL-5.
Det som även prövas är långverkande effekter av de redan kända och beprövade medlen mot astma, som dels skall verka längre tid men också undvika åtminstone en del av biverkningarna med de nu använda preparaten.
Radiovågor ska hjälpa astmatiker i framtiden
En helt ny metod består i att avge energi från radiofrekvenser till luftvägarna genom ett så kallat bronkoskop, det vill säga ett instrument som nu används för att gå ner i luftvägarna för att se dessa inifrån och för att ta cellprover. Tanken med metoden är att radiovågor skall minska glatta muskelcellmassan i luftvägarna och reaktionerna vid astma.
Metoden godkändes i USA 2010, för behandling av svår astma. Andra nyare metoder under utveckling har med arakidonsyra att göra och med immunmodulation. Uppmärksamheten mot såväl ärftliga faktorer som individuella faktorer (genotyp och fenotyp) har också ökat och kommer i framtiden säkert att spela roll för vilken behandling som skall väljas.
Historisk fakta om allergi
Ordet allergi kommer från tyskans Allergier som beskrevs redan 1906 och kommer ur grekiskans allos = annat, främmande och ergon = aktivitet, handling, innebörden blir sålunda inverkan utifrån.
Redan 1871 identifierades pollen som orsak till hösnuva.
