– Pancreascancer har dålig prognos, 90 % lever inte fem år senare men jag är en av dem som gör det, säger Eva Backman, som var 67 år när hon fick sin cancerdiagnos.
I dag är hon 72 år och lever med svåra biverkningar som kanske kunde undvikits om hon fått sin diagnos tidigare, redan efter första eller andra besöket på vårdcentralen.
-Tidig upptäck är absolut nödvändigt så att cancern inte hinner sprida sig och bli aggressiv. Den som har pankreascancer slåss bokstavligen för sin överlevnad, vi har det jag kallar ”blåljuscancer” det vill säga en akut cancersjukdom där vi inte har tid att vänta, säger Eva Backman, som är ordförande i cancerföreningen PALEMA (pankreas-, lever/galla-, magsäck- eller matstrupcancer).
Alarmsystem finns – varför används de inte?
Det finns idag färdiga riskvärderingsinstrument, alarmsystem, för cancer som kan införas på vårdcentraler i Sverige. Storbritannien är ett föregångsland och har ett riskvärderingsinstrument för 18 olika cancersjukdomar som tittar tillbaka ett år i patientens journalsystem och larmar läkaren på vårdcentralen om en patient har symtom, eller mönster av symtom, som kan vara cancer.
– Ett alarmsystem som det de använder i Storbritannien skulle vara till enormt stor hjälp för läkarna på vårdcentralen. Svensk forskning har redan visat att sådana system skulle fungera väl på svenska vårdcentraler. Varför är larmsystemet inte infört? Finns det några planer på att göra det? Hur länge ska vi behöva vänta? Under tiden detta utreds dör tusentals patienter i förtid, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.
Klicka här om du vill ta del av Världscancerdagens digitala event ordnat av Nätverket mot cancer.
