Den kommer smygande och stegras successivt. En molande, tryckande smärta runt huvudet. Som en långsamt malande kvarnsten, en järnring som dras åt eller en mössa som är minst två nummer för liten. Det blir svårt att koncentrera sig på jobbet, lyssna på barnens pladder eller överhuvudtaget klara någonting. Spänningshuvudvärk är en plåga som drabbar mellan 60 och 80 procent av oss och är upp till tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män.
Den debuterar ofta någon gång mellan femton- och femtioårsåldern. Men studier visar också att spänningshuvudvärk är ett vanligt hälsoproblem bland barn och ungdomar. Ett stort problem som inte uppmärksammats så mycket och som kan vara ett tecken på stress och ökad ohälsa hos barn.
Spänningshuvudvärken kan vara episodisk och sitter vanligen i mellan en halvtimma och sju dygn. En ovanligare form är en kronisk variant som ger en kontinuerlig värk. Att spänningshuvudvärk är vanligast i den industriella världen och knappast förekommer alls hos naturfolken talar sitt tydliga språk. Den är förmodligen kopplad till vår stressiga livsföring.
Sömnbrist och oro utlöser huvudvärken
Huvudvärken startar vanligen under förmiddagen och accelererar under dagens gång. Sömnbrist liksom stress och oro är en vanlig utlösande orsak. Men värken kan också ha ergonomiska orsaker. Man sitter i fel arbetsställning, drar upp axlarna, sitter snett och får spänningar i kroppen. Fel ljus och fel glasögon kan också ge spänningshuvudvärk liksom depression som leder till dålig sömn och huvudvärk som en följd av det.
– Var smärtan kommer ifrån är inte helt klarlagt. Men en vanlig uppfattning är att det blir en ökad spänning runt huvudet i nack-, hals-, käk- och ansiktsmuskulaturen, säger Tor Ansved, docent och överläkare i neurologi på Karolinska sjukhuset.
Minska på stressen
Men den klassiska huvudvärkstabletten som finns i var mans badrumsskåp och som vi nästan alltid tar till är inte självklart saliggörande.
– Den kan hjälpa till att kapa smärttopparna tillfälligt. Men viktigast är att ändra livsstilen och dra ned på stressen och lära sig slappna av för en varaktig effekt, säger han. Gärna med hjälp av en sjukgymnast som kan hjälpa till att öka kroppsmedvetenheten och hjälpa patienten att få insikt om de spända musklerna.
Ett alltför flitigt användande av huvudvärkstabletter kan till och med istället förvärra huvudvärken. Alternativa behandlingsformer som yoga, massage eller gigong kan i vissa fall hjälpa till att öka avslappningen menar Tor Ansved. Huvudvärk delas in i två olika former – primär och sekundär huvudvärk. Till primär, icke symtomatisk huvudvärk räknas spänningshuvudvärk och migrän som är de absolut vanligaste typerna av huvudvärk.
Sekundär, symtomatisk huvudvärk är huvudvärk till följd av någon annan sjukdom. Det kan handla om allt från bihåleinflammation, öroninflammation, spända käkmuskler, som lätt kan avhjälpas med en bettskena hos tandläkaren, högt blodtryck eller hormonstörningar till stroke eller hjärntumör. Sekundär huvudvärk kan ha många olika orsaker. Därför är det viktigt att alltid utreda patientens sjukdomshistoria ordentligt för att utesluta allvarligare bakomliggande sjukdomar, menar Tor Ansved.
– Bland annat tittar man på neurologiska symtom Har man inga symtom som exempelvis synförändringar, att man inte ser åt det ena eller andra hållet. Epileptiska anfall eller domningar i ansiktet så kan man i allmänhet utesluta allvarligare diagnoser som till exempel hjärntumör, säger han.
En successivt stegrande huvudvärk är sällan farlig, fortsätter han. Kommer däremot huvudvärken plötsligt och kraftigt som en blixt från klar himmel bör man alltid omedelbart söka upp läkare. Det kan till exempel vara fråga om ett brustet blodkärl, spänningshuvudvärk kommer sällan så akut.
Vanlig huvudvärk eller migrän?
Men hur skiljer man spänningshuvudvärken från migrän då?
– Migrän är en intensivt rytmiskt dunkande attackerande huvudvärk som man inte kan ta miste på, säger Tor Ansved. Den som haft ett migränanfall tvekar inte över vad det handlar om. Värken sitter ofta i ena halvan av huvudet mot ögat, pannan och käken kombinerat med illamående, kräkningar och känslighet för ljus och ljud.
– Man kan få en viss känslighet för ljus och ljud även vid spänningshuvudvärk men inte lika uttalad som den vid migrän, säger han. Attacken kan sitta i mellan fyra timmar och upp till tre dygn. Man skiljer också på vanlig migrän och klassisk migrän som ofta föregås av ett flimmer framför ögonen.
– Klassisk migrän kan också ge domningar i ena handen, ena ansiktshalvan och vissa upplever en slags Alice i underlandet-känsla, vilket innebär att den egna kroppsuppfattningen blir förvrängd. Känslan sitter i upp till en timma sedan kommer den sprängande huvudvärken, säger han. Migrän finns i alla kulturer och har en starkt ärftlig och hormonell koppling. Ungefär en miljon svenskar är drabbade. Migrän är lika vanligt hos pojkar som hos flickor fram till puberteten då den blir vanligare hos flickor när mensen och ägglossningen kommer igång.
Även barn kan få migrän. Men de har ofta mera besvär från magen med illamående och magont. Migrän kan utlösas av en mängd faktorer. Den vanligaste är stress, precis som för spänningshuvudvärk. Men vid migrän kommer anfallet oftast efter en stressig period när man slappnar av.
Andra utlösande faktorer kan vara citrusfrukter, ost, röda chiantiviner, choklad, starka dofter, starkt ljus, hunger eller menstruation. Under graviditeten brukar migränanfallen minska. P-piller kan ha en både gynnsam och förvärrande effekt på migränen.
Första hjälpen
– Först och främst gäller det att förebygga genom att hjälpa patienten att identifiera de utlösande faktorerna så att man kan undvika dessa, säger Tor Ansved. Att byta p-pillersort kan hjälpa. Betablockerare som ges mot hjärtbesvär har också visat sig effektiva mot migrän i förebyggande behandling för patienter med många anfall.
– Patienter med akut migrän svarar i allmänhet bra på medicinering. Ofta är vanliga huvudvärkstabletter som innehåller acetylsalicylsyra eller paracetatmol som till exempel
Alvedon eller Panodil fullt tillräckliga, säger han. Är de inte det tar man till starkare receptbelagda NSAID-preparat. Ofta ger man också stolpiller mot illamående för att undvika att patienten kräks upp värktabletterna.
– Som ett sista steg i läkemedelsbehandlingen, när ingenting annat hjälper, ger man triptaner – den nya generationens läkemedel mot migrän som effektivt bryter anfallet. De är väldigt dyra och bör därför skrivas ut mycket sparsmakat, säger Tor Ansved. Exempel på sådana mediciner är Almogran, Relpax, Imigran, Zomig eller Maxalt.
Men eftersom stressen hör till en av de viktigaste faktorerna som utlöser ett migränanfall gäller även här att försöka ändra på livsstilen och slå av på takten. Lättare sagt än gjort kan tyckas. Det vet vi ju alla som försökt hur svårt det kan vara. Ungarna ska hämtas på dagis, man ska handla, har fullt upp på jobbet och kanske till råga på allt är ensamstående.
– Men försök ändå att komma igång med någon form av träning, råder Tor Ansved. Den ökar det allmänna välbefinnandet och minskar stresshormonerna i kroppen.
Andra typer av huvudvärk
Hortons huvudvärk räknas också till gruppen primär huvudvärk. Den är relativt ovanlig och drabbar främst män. Värken är koncentrerad runt ena ögat och kommer i svåra anfall som varar mellan en kvart och tre timmar.
– Orsaken är inte riktigt klarlagd. En teori är att det rör sig om en inflammation i kärlen bakom ögat, säger Tor Ansved. Hortons huvudvärk behandlas med receptbelagda läkemedel, bland annat triptaner.
Orgasmhuvudvärk och ansträngningshuvudvärk är andra typer av huvudvärk man bör känna till, anser Tor Ansved. Orgasmhuvudvärk utlöses i samband med sexuell aktivitet i orgasmögonblicket och ansträngningshuvudvärk kan drabba vid hård ansträngning till exempel bänkpress på gymet eller andra tunga lyft.
– Båda kommer plötsligt och kraftigt utan förvarning. De är inte farliga men kan upplevas som skrämmande. Uppsök därför läkare första gången du råkar ut för dem för att utesluta andra saker som till exempel ett brustet blodkärl som kan ge samma symtom, säger han. Har man inte haft besvär med huvudvärk som ung utan plötsligt drabbas. Eller får en ny typ av huvudvärk som man inte känner igen kan det vara ett varningstecken och då bör man också uppsöka läkare.
– Nydebuterad huvudvärk hos äldre, alltså över femtio år, är sällan migrän, spänningshuvudvärk eller Hortons. Den är ofta sekundär och beroende på andra sjukdomar, säger Tor Ansved.
Forskning och nya rön
Ett stort genombrott i forskningen kring huvudvärk kom i början på 90-talet med de nya medicinerna, de så kallade triptanerna mot migrän och Hortons huvudvärk. Man har också visat att vissa former av ärftlig migrän är kopplat till en förändring i arvsanlagen – en så kallad mutation. Något som i sin tur kan ge upphov till en störning i kroppens kalciumflöde och därmed utlösa ett migränanfall.
– Men fortfarande vet man inte riktigt säkert vad migrän beror på eller vad som händer under ett migränanfall. Många anser att migränanfallet startar till följd av en ökad nervcellsaktivitet som i sin tur påverkar blodkärlen i och runt hjärnan. Bland annat frisätts signalsubstanser som ger en irritation och en inflammation i blodkärlen. Teorierna är många och problemet komplext. När det gäller patienter med spänningshuvudvärk är man inte heller helt säker på vad spänningen i muskulaturen beror på.
– Bara att kroppen signalerar smärta lättare hos de här patienterna. Men vad som är orsak och verkan är inte helt klarlagt. Det är något forskarna nu fokuserar på, säger Tor Ansved.
