– Tänk dig att hjärtat rusar med 130-140 slag i minuten och dessutom slår i otakt. Orken försvinner, det blir tungt att andas och det svartnar framför ögonen. Man känner ett fruktansvärt obehag, säger Stefan Holmsten. Stefans förmaksflimmer drabbade inte bara honom själv. Hela familjen påverkades. Flera gånger har de fått avbryta semestern för att Stefan hamnat på sjukhus. Vid ett tillfälle drabbades han av förmaksflimmer i passkontrollen på Arlanda. Och medan frun och de två barnen fick resa själva till Frankrike tog sig Stefan istället till akuten.
– Livskvaliteten var verkligen i botten. Rent ut sagt var livet ett helvete. Jag tyckte att jag förstörde för hela familjen. Barnen såg mig ju alltid sjuk och jag kunde aldrig planera något med dem. Drabbad i tonåren Stefan Holmsten drabbades av förmaksflimmer redan i 15-16-årsåldern. Själv minns han att han fick den första flimmerattacken i samband med en influensa.
– Min egen teori är att jag då fick en hjärtmuskelinflammation som sedan påverkat hjärtat. I början led jag inte särskilt mycket av flimret. Det kom och gick av sig själv och jag sökte aldrig vård. Det var först i 40-årsåldern som det började bli besvärligt. En attack kunde hålla på i fyra fem timmar upp till två dagar och utlöstes bara av en snabb rörelse eller en kopp kaffe.
– Några år senare hade jag flera flimmerattacker i veckan. Minsta rörelse, som att knyta skorna eller böja mig ned, kunde utlösa en attack som inte försvann utan läkarhjälp.
– Jag kan inte räkna alla gånger jag fått åka till akuten under åren. Jag har behandlats med elkonvertering minst 120 gånger för att återställa hjärtrytmen. Dessutom har jag ätit ett otal mediciner för att hålla flimret borta utan att bli hjälpt.
Hörde talas om kateterablation
För några år sedan hörde Stefan talas om att katetereller lungvensablation, som det också kallas, kunde bota förmaksflimmer. När inget annat verkade hjälpa bad han därför att få testa behandlingen. Kateterablation innebär att det område i vänster förmak eller i lungvenerna som utlöser flimret bränns bort eller isoleras. Det sker genom att en tunn kateter förs in i ljumsken via ett blodkärl till det drabbade området i hjärtat där den avger värme.
– Första gången jag behandlades gick det inte så bra. Jag blev inte bättre. Men eftersom jag visste att det är vanligt att man måste göra om ingreppet tjatade jag på läkaren att få göra det på nytt. Köerna till ablation är långa och jag fick därför vänta i åtta månader på en ny behandling.
– Andra gången fungerade det utan problem. Jag kände direkt att hjärtat slog i jämn takt. I dag är Stefan Holmsten helt frisk. När vi träffas i lobbyn på Hotell Kung Carl i centrala Stockholm strålar han av livsglädje. Han pratar snabbt och intensivt och berättar om allt han nu kan göra. Stefan har rest hit från Närke med hustrun Katarina för att shoppa och han njuter av att kunna promenera runt i stan utan att han måste stanna och hämta andan eller åka till närmsta akutmottagning.
Botar sju av tio
– Den stora fördelen med kateterablation är just att patienterna blir friska och slipper mediciner. Det säger Anders Englund, överläkare på arytmienheten vid Universitetssjukhuset Örebro. Han berättar att kateterablation blir en allt vanligare behandlingsmetod vid förmaksflimmer.
– Tekniken utvecklas hela tiden och i dag blir 70 procent av dem som behandlas helt botade. För att komma ifråga för ablation ska man dock ha mycket svåra besvär.
– Patienten ska först ha provat läkemedel utan att det hjälpt eller så har medicinerna gett besvärliga biverkningar. Medicinerna kan i sig göra patienten trött och andfådd och försämrar på så sätt ytterligare en redan dålig livskvalitet, säger Anders Englund.
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat och innebär att det uppstått ett ”elektriskt kaos” i hjärtats förmak. Normalt skapas hjärtats rytm av den så kallade sinusknutan (se figur) som sitter högst upp i höger förmak. Sinusknutan består av en samling celler som sänder regelbundna elektriska impulser till hjärtmuskeln. Vid förmaksflimmer tar andra områden i förmaket över (se figur) och hjärtat börjar skena och slår hårt och oregelbundet. I Sverige lider omkring 150 000 personer av förmaksflimmer.
Sjukdomen ökar med åldern men även många unga människor är drabbade. Tillståndet ger hjärtklappning, andnöd, yrsel och trötthet och inte minst nedsatt livskvalitet. Ibland kan hjärtat slå upp till 200-250 slag i minuten. Men medan vissa personer har svåra besvär så märker andra inte av det. Det här gör att många patienter aldrig får någon diagnos.
Det finns tre typer av förmaksflimmer; korta attacker som kan pågå från några minuter upp till timmar, ihållande attacker som kan vara i timmar eller dagar och kroniskt förmaksflimmer där det inte går att åstadkomma normal rytm trots mediciner eller elkonvertering.
Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp och stroke. Under en flimmerattack slår hjärtat fort och oregelbundet och hinner inte fylla sig med blod ordentligt, blodet strömmar långsammare i hjärtats förmak och kammare och risken för proppar eller koagler ökar. Koaglerna kan sedan lossna och följa med blodet upp till hjärnan och orsaka stroke.
Vill du läsa mer om förmaksflimmer?
Gå in på www.sjukvardsradgivningen.se eller www.hjärtflimmer.nu
Behandling
Läkemedel
Läkemedel som används vid behandlig av förmaksflimmer har till uppgift att normalisera hjärtrytmen. Medicinen tas både i förebyggande syfte och för att sänka hjärtats slagfrekvens under en pågående flimmerattack. För att minska risken för stroke behandlas patienterna också ofta med blodförtunnande läkemedel.
Elkonvertering
Patienten sövs kort och får en elektrisk stöt, så kallad defibrillering, över bröstkorgen så att hjärtrytmen återställs.
Ablation
Vid ablation bryts de onormala elektriska signalerna och patienten botas eller förbättras. Ingreppet sker vanligtvis med värme vilket innebär att en elektrisk kateter förs in i hjärtat via ljumsken. Patienten är vanligen inte sövd under ingreppet och kan gå hem dagen efter. I vissa fall kan man också använda frysbehandling.
His-ablation
His-ablation innebär att förbindelsen mellan förmak och kammare bränns bort. Patienten behöver då en pacemaker. Den oregelbundna hjärtrytmen försvinner eftersom pacemakern styr takten. Flimret finns dock kvar och patienten får fortsätta att ta blodförtunnande medel.
Mazekirurgi
Mazekirurgi innebär att bröstkorg och hjärtats båda förmak öppnas. I förmaken byggs ett labyrintliknande gångsystem (maze är engelskans ord för labyrint) för de elektriska impulserna mellan sinusknutan och AV-noden (se figur). Den här typen av operation används endast vid mycket svåra fall av förmaksflimmer där inget annat hjälpt eller där andra ingrepp inte är lämpliga.
