Över tid syns en ökning i antal sjukhusinläggningar i gruppen män 80 år och äldre, dessutom finns det stora regionala skillnader i hur många som läggs in på sjukhus.
Olyckstypen som leder till flest dödsfall
Fallolyckor är den olyckstyp som årligen leder till flest dödsfall och sjukhusinläggningar. Ny statistik för 2018 visar att nära 69 500 personer föll och skadade sig så illa att de behövde läggas in på sjukhus, en viss ökning jämfört med 2017 då antalet var cirka 67 200.
Av dem som lades in på sjukhus var sju av tio 65 år eller äldre.
Har ökat
Sett över tid sedan 2001 har sjukhusinläggningarna på grund av fallolyckor minskat något. Men minskningen syns inte på samma sätt bland äldre – och i gruppen män 80 år och äldre år har inläggningarna på sjukhus ökat med 13 procent sedan 2001, i siffror där hänsyn tagits till åldersstruktur.
– Nästan 5 procent av alla män 80 år och äldre var någon gång under 2018 inskrivna på sjukhus för en fallolycka. Inom gruppen kvinnor 80 år och äldre var det knappt 7 procent, säger Kristina Klerdal, statistiker på Socialstyrelsen.
Totalt sett är det en större andel kvinnor 65 år och äldre än män som får läggas in på sjukhus eller söka specialiserad öppenvård efter en fallolycka. Däremot är det en högre andel män än kvinnor som avlider till följd av en fallolycka.
Stora regionala skillnader
Det finns stora skillnader mellan länen när det gäller andelen äldre som skrivs in på sjukhus på grund av fallolyckor. År 2018 var det mer än 50 procent vanligare att personer över 65 år sjukhusvårdades för fallolyckor i Stockholms län än i Gävleborgs län. I Stockholms län skrevs drygt 3 000 personer per 100 000 invånare 65 år och äldre in på sjukhus, i Gävleborgs län var det drygt 1 900 personer. Dessa siffor är justerade för skillnader i åldersstrukturen bland befolkningen.
– De regionala skillnaderna behöver dock inte bero på att det finns en högre risk att drabbas i vissa län, de kan också till exempel bero på organisatoriska och praktiska orsaker – som avstånd mellan sjukhuset och hemmet. Samtidigt är skillnaderna intressanta för kommuner och regioner att analysera, exempelvis för att jämföra förebyggande arbete. Det kan handla om fysiska aktiviteter för äldre, bra vinterunderhåll och utomhusbelysning samt regelbundna läkemedelsgenomgångar, säger Michaela Prochazka, utredare på Socialstyrelsen.
Allvarliga konsekvenser för den som drabbas
Fallolyckor kan få allvarliga konsekvenser för den som drabbas, även på sikt.
– En fallolycka, med till exempel en lårbensfraktur, kan leda till bestående men och ett ökat vårdbehov för den drabbade. Man kan också bli rädd för att falla igen, vilket i sin tur kan leda till stillasittande, social isolering och försämrad livskvalitet, säger Michaela Prochazka.
Förebyggande arbete
Den 30 september inleddes Socialstyrelsens årliga kampanjvecka Balansera mera som syftar till att förhindra fallolyckor. Kampanjen har tre teman: mat, motion och medicin.
– De flesta fallolyckor bland äldre sker i hemmet och det förebyggande arbetet i samhället behöver pågå kontinuerligt över året. Det finns även mycket man själv kan göra. Exempelvis behöver äldre tänka lite extra på att äta näringsriktigt och träna balans och styrka. Det är också viktigt att ha kunskap om sina läkemedel och vara uppmärksam på eventuella biverkningar eftersom vissa läkemedel kan öka risken för fall, säger Barbara David, projektledare för kampanjen.
För den som arbetar inom social omsorg och hälso- och sjukvård har Socialstyrelsen webbutbildningen ”Ett fall för teamet”. Syftet är att bidra till ökad kunskap om fallprevention och uppmuntra till ett teambaserat och systematiskt arbete för att förebygga fallolyckor.
Så undviker du fallolyckor i hemmet – åtta enkla vanor
Du kan göra mycket själv för att förhindra att du råkar ut för ett fall och de konsekvenser som kan följa av det. Här följer åtta tips som kan hjälpa dig att stå stadigare på benen.
Motionera regelbundet. Välj aktiviteter som utmanar din balans och stärker ditt skelett. Försök att hitta aktiviteter som du tycker är roliga, gärna sådant som du gör i grupp. Några exempel kan vara Tai Chi, yoga, Qigong, promenader, stavgång eller dans. Det är också bra att gå i trappor. Utgå från din nuvarande förmåga och öka långsamt tempo och belastning. Vissa övningar går bra att göra sittande.
Tänk på vad du äter. Se till att du äter varierad lagad mat regelbundet. Ät gärna något proteinrikt till varje måltid, till exempel kött, fisk, bönor, ägg eller mejeriprodukter. Mjölk, fil och yoghurt ger dig kalcium och D-vitamin.
Drick ofta. Tänk på att få i dig vätska både till måltiderna och där emellan. Varma dagar kan du behöva dricka mer. Vissa mediciner påverkar dessutom förmågan att känna törst.
Kontrollera dina mediciner. Fråga din läkare om eventuella biverkningar av dina mediciner. Vissa mediciner kan göra dig trött och påverka din balans. Berätta för din läkare om du märker av sådana effekter. Kanske kan läkaren ändra doseringen eller byta ut mediciner mot andra som inte har dessa biverkningar.
Kontakta din vårdcentral om du är orolig. Kanske du redan har fallit eller är rädd för att falla. Det finns många orsaker till ett fall, men det finns också många sätt för vården att få dig att känna dig tryggare. Exempelvis kan vårdcentralen mäta hur starkt ditt skelett är för att veta om något behöver göras för att stärka skelettet.
Kontrollera din syn och hörsel regelbundet. Problem med syn och hörsel kan påverka både din balans och din koordination. Var uppmärksam på om du får svårare att höra eller får ont i öronen.
Ta hand om dina fötter. Problem med fötterna, speciellt sådant som orsakar smärta, kan påverka din balans. Har du problem med fötterna – tala om det för din läkare eller ta hjälp av en fotvårdsspecialist.
Säkra ditt hem. Gör ditt hem säkrare genom att se till att det inte finns någon risk att du snubblar på sladdar eller mattor. Se över möbleringen så den är anpassad för dig och ha en bra belysning.
