Risken för dödsfall är större vid vårdrelaterade infektioner, svikt i vitala funktioner, läkemedel och skador efter kirurgi än vid andra typer av skador.
1 400 avlider varje år till följd av vårdskador
Svensk hälso- och sjukvård är av mycket god kvalitet, men vid ungefär 8 procent av alla vårdtillfällen för kroppslig sjukdom på sjukhus inträffar ändå en vårdskada. Det betyder att cirka 110 000 personer årligen drabbas av en skada som kunde ha undvikits. För 1 400 personer per år bidrar vårdskadan till att patienten avlider.
– Det är många patienter som drabbas av vårdskador. Alla vårdskador är inte allvarliga, men det är viktigt att förstå vilka skador som ger de allvarligaste konsekvenserna för patienterna så vården kan fokusera på de mest angelägna åtgärderna, säger Carina Skoglund, sakkunnig på Socialstyrelsen.
Med allvarlig vårdskada menas i analysen att skadan inneburit att patienten fått bestående men, att akut livräddande insatser behövts eller att patienten avlidit. Socialstyrelsen har nu, med hjälp av data från SKL, analyserat omkring 12 000 skador och vårdskador som inträffat inom den somatiska sjukhusvården för vuxna. Detta för att ta reda på vilka skador och vårdskador som medför de allvarligaste konsekvenserna för patienterna.
Lunginflammation och blodförgiftning vanligast vid dödsfall
I de fall där en vårdrelaterad infektion (VRI) är den vårdskada som bidragit till dödsfall är lunginflammation (pneumoni) och blodförgiftning (sepsis) de vanligaste infektionstyperna. Svikt i vitala funktioner, läkemedel och skador till följd av kirurgi tillhör också de mer ofta förekommande skadetyperna som bidragit till dödsfall.
Av de vårdskador, som innebar att patienten behövde akut livsuppehållande åtgärder var svikt i vitala organ samt skada efter kirurgi de vanligaste skadetyperna. När en vårdskada resulterat i att patienten fått bestående men var skada efter kirurgi och infektioner de vanligaste orsakerna.
– Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste orsaken till vårdskador. Därför var det inte oväntat att lunginflammation och sepsis även orsakar många av de allvarligaste skadorna. I analysen kunde vi också se att personer över 65 år är överrepresenterade bland dem som drabbas av de allvarliga vårdskadorna. Sannolikt på grund av att de i allmänhet är skörare, säger Urban Nylén, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.
Viktigt med rätt vårdnivå
Analysen av de allvarligaste skadorna och vårdskadorna visar på områden i vården där förbättring av patientsäkerheten är angelägen. Det gäller till exempel fortsatt intensivt infektionsförebyggande arbete, att använda skattningsverktyg för att bedöma patienters sjukdomsläge och att varje patient vårdas med kompetens på rätt vårdnivå.
– Det är mycket viktigt att en patient får vård på rätt nivå och av personal med relevant kompetens. När det gäller till exempel sepsis kan situationen bli livshotande mycket snabbt, och därför måste patienten övervakas och behandlas av personal med rätt kunskaper, säger Urban Nylén.
Nationell handlingsplan för patientsäkerhet
Hälso- och sjukvården bedriver ett omfattande arbete för att förbättra patientsäkerheten, men detta arbete behöver stärkas ytterligare.
Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell handlingsplan för patientsäkerhet som ska vara klar i slutet av 2019. Handlingsplanen kommer att innehålla övergripande mål- och fokusområden, åtgärder samt en plan för uppföljning på regional och nationell nivå.
– Det är betydelsefullt att vi nu kan peka på vilka typer av skador som får de allvarligaste konsekvenserna. Vi tar detta med oss in i arbetet med den nationella handlingsplanen., säger Carina Skoglund.
