Fenomenet av svåra övergångsbesvär, såsom värmevallningar och svettningar, under menopaus har länge varit känt. Forskning har tidigare identifierat en koppling mellan dessa besvär och utvecklingen av ateroskleros i kranskärlen, men de underliggande faktorerna har förblivit en gåta. Sigrid Nilsson, en AT-läkare och doktorand vid Linköpings universitetsinstitution för biomedicinska och kliniska vetenskaper, påpekar vikten av att behandla dessa symptom för att förbättra livskvaliteten hos kvinnor i denna fas av livet. Dessutom diskuteras möjligheten att en behandling av symtomen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos dessa kvinnor.
Samband mellan övergångsbesvär och ateroskleros
Studien involverade nästan 3 000 kvinnor i åldern 50 till 64 år och inkluderade en enkät om deras nuvarande och tidigare besvär, inklusive värmevallningar och svettningar. Ateroskleros i kranskärlen definierades som närvaro av plack i något av kranskärlens segment vid skiktröntgen. Förvånansvärt nog visade studien på ett starkt samband mellan svåra övergångsbesvär och ateroskleros, med en högre förekomst av plack hos kvinnor som upplevde dessa besvär jämfört med dem som hade milda eller inga besvär. Man såg att 34,1 procent av de 425 kvinnor med svåra övergångsbesvär hade kranskärlsateroskleros, medan motsvarande siffra hos de som angett inga eller milda besvär var 27,8 procent.
Symtom innan menopaus stärkte kopplingen till ateroskleros
En fascinerande upptäckt var att kopplingen till ateroskleros i kranskärlen var ännu starkare hos kvinnor med svåra besvär som hade pågått i över fem år. En liknande stark association observerades om symtomen började innan menopaus. Intressant nog tycktes fysisk aktivitet inte påverka sambandet, medan hormonbehandling faktiskt stärkte kopplingen. Dock konstaterade forskarna att det ännu inte går att dra slutsatsen att behandla övergångsbesvär med hormonbehandling direkt minskar den kardiovaskulära risken.
Förhöjd stressaktivitet kan påverka kranskärlen negativt
En teori som diskuteras är att kvinnor med svåra övergångsbesvär har en överaktivitet i den neurovaskulära regleringen, vilket resulterar i en konstant förhöjd stressreaktivitet som negativt påverkar kranskärlen. Emellertid visar korrigering för subjektivt upplevd stress ingen påverkan på den observerade kopplingen, vilket komplicerar bilden.
Frågan om svåra övergångsbesvär endast markerar en högriskpopulation av kvinnor med ökad benägenhet för hjärt-kärlsjukdom eller om själva symtomen spelar en aktiv roll i sjukdomsprocessen förblir obesvarad. I studien inkluderades även nattliga svettningar som en del av de vasomotoriska besvären, vilket ger en bredare syn på sambandet.
Studien har stöd från Hjärt-lungfonden och involverade forskare från Karolinska institutet och Linköpings universitet. Det är viktigt att notera att studien ännu inte har genomgått sakkunniggranskning.