Under hela 2022 restanmäldes 1 615 läkemedelsförpackningar. Av restanmälningarna gällde drygt 90 procent läkemedel till människa och knappt 10 procent veterinära läkemedel. I de flesta fall fanns utbytbara alternativ och majoriteten av dessa hade även jämförbara förpackningar.
Ökningen av restanmälda läkemedel var som störst i slutet av 2022, och för närvarande, i januari 2023, är 3,8 procent av landets 16 000 marknadsförda förpackningar restanmälda. För ett år sedan var motsvarande andel 2,4 procent.
I absoluta tal är det cirka 600 läkemedelsförpackningar som just nu inte går att hämta ut på apotek. De största problemen för patienter och sjukvård beror i nuläget på brist på bland annat epilepsiläkemedel, antibiotika, östrogenbehandling och diabetesmedicin.
—Med tanke på den fortsatta oron i omvärlden tror vi tyvärr inte att antalet restanmälningar kommer att minska under 2023, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett uttalande på Läkemedelsverkets hemsida. Han fortsätter:
—Det är värt att notera att andelen restanmälda läkemedel av totalt antal tillgängliga läkemedel är relativt liten. Restanmälda läkemedelsförpackningar står för 3,8 procent av totalt antal förpackningar och i de allra flesta fall finns det tydliga alternativ till de restanmälda produkterna. Restsituationerna skapar dock många problem, oro och extra arbete för såväl patienter som apotek och vårdpersonal.
Tillverkningsproblem, efterfrågan och dålig framförhållning
De vanligaste orsakerna till att ett läkemedel är restanmält är hög efterfrågan och problem i tillverkningen.
– Men det handlar också om den osäkra situationen i omvärlden. Läkemedelsbranschen påverkas liksom andra industrier av inflation och höga priser på energi och frakter. Men vi ser också en ökad efterfrågan på läkemedel globalt, bland annat har en växande medelklass i många tidigare utvecklingsländer råd med nya läkemedel, säger Johan Andersson i en intervju med Dagens Nyheter.
Läkemedelsverkets statistik för 2022 visar att 65 procent av alla restanmälningar till myndigheten sker antingen samma dag som bristen uppstår, eller till och med efter att en restsituation har uppstått.
Det är i dagsläget obligatoriskt för läkemedelsföretag att anmäla restsituationer till Läkemedelsverket. Den regeln efterlevs dock inte tillräckligt bra, och ofta kommer anmälan alldeles för sent. Johan Andersson påpekar att det är viktigt att restanmälan sker med så god framförhållning som möjligt för att Läkemedelsverket ska kunna utreda ärendet samt tillsammans med övriga aktörer hantera situationen.
Idag finns ett grundkrav att bristen ska anmälas två månader före beräknat startdatum för restsituationen. I nuläget är det endast tre procent av anmälningarna som uppfyller detta krav.
Så ska läkemedelsbristen hanteras
Enligt Läkemedelsverket görs nu flera insatser för att för att förhindra läkemedelsbrist på sikt. Myndigheter samarbetar för att till exempel få bättre överblick över tillgången på mediciner, och regioner och sjukvård har fått mer medel för att kunna lagra fler läkemedel.
Som användare av läkemedel är det viktigt att du hämtar ut ditt preparat senast någon vecka innan det är slut i förpackningen. Då ger du din förskrivande läkare och ditt apotek tid att hitta alternativ som fungerar om ditt läkemedel är slut. För de flesta läkemedel kan man finna ett likvärdigt alternativ att skriva ut i stället, och ibland kan läkaren söka licens för ett läkemedel som finns i ett annat land.
På Fass.se kan du söka på om ett visst preparat finns i lager på ett apotek (under fliken Lagerstatus). Läkemedelsverkets hemsida har också information om restnoteringar, och när preparatet finns i lager igen.
